Datasets:

Riksarkivet
/

cleaned_Diachronic_swe

Dataset card Viewer Files Files and versions Community

Split (2)

train · 600k rows

flatten_chunked_text stringlengths 1 33.5k
Han Bgde iifven i hog grad egenskapen att nBr s& ptforclrades stimulera andras energi till en verlr#amhetslust, son1 nledan den varade liksom fyrdubblade allas Icrafter. Harriet viixte upp som en af de gladaste i den glada barnskaran, soln fyllde detta hem, priigladl; af fnderns genialiska och originella perso&ghet. SB mart hon inhiimtat kunskapen att lasa, vacktes hos henno den litterara torst, som foljde heme genoin lifvet, saint den 1; idigt utvecklade langtsn att knnna ge ett uttryck Bt sina kanslor, Sifven det ett arf efter fadern. Vid denna tid fanns det fii bocker for barn. Drifven af sin lashunger brukade lilla Harriet, i hopp ' om att finna n8.got)) trefligt att liisa)), griifva igenorn en massa gamla fjiirdingar med predikningar, skrifter och traktater, som staplats upp i en vrg pfi vinden. Da.r fanns nog tryckta papper i oandlighet, men ack! det ena omojligare iin det andra. Andtligen, efter l %ngt sokande, belijnades hennes moda, $ pfi botten af en Fjiirding, under en massa gamla mijgliga predikningar npptackte hon ett exemplar af ~ T u s e n och en nntt 3. K11 r a r hennes lycka gjord, med denna skatt hade det lifliga bnrnet funnit en gliidjekalla, soin aldrig utsinade. Nar saker gingo henne emot; nar broderna beglfro sig ut pS n5gon a£ sina exkursioner och .hen icke fick folja med, vid andra barnsliga profningar och matglngar behofde hou bara krypa in i nAgon nndaugomd vrii mcd sin akatt, och med dess hjiilp seglade hon in i ett fortrolladt land, diir hon glomde alla sina sorger.
Under en övergångsperiod kommer fortsatt Ronden.se att vara en möjlig ingång. Det har Centralstyrelsen beslutat. Mycket av den gamla Rondenvisionen kan bibehållas även om portalen avvecklas. Men jag kommer inte att acceptera några glädjekalkyler för nätintäkter! Det är många som lagt ned mycket arbete och energi på att få hela satsningen på Ronden att lyckas. Beslutet om avveckling är fattat, och nu blickar vi med entusiasm framåt. Totalt har Läkarförbundet investerat 37 miljoner kronor på Ronden-satsningen. Satsning på egna webbplatser I hela samhället trodde entreprenörer på Internets kommersiella potential. Centralstyrelsens beslut innebär att förbundet nu istället satsar på att utveckla sina egna webbplatser, www.lakarforbundet.se respektive nättidningen www.lakartidningen.se. Internet är ett viktigt verktyg för att kommunicera med medlemmar, läsare och omvärlden. - Samtidigt är det viktigt att bygga vidare med det samarbete som utvecklats under Rondenportalen med bland annat Läkaresällskapet, delföreningar m fl. Med detta som underlag gav centralstyrelsen på sitt septembermöte VD i uppdrag att utreda och lägga förslag till förbundets framtida satsning på Internet. - Men man måste också ha kraft att kunna säga stopp, och att ompröva beslut om förutsättningarna ändras. Så har nu skett med Läkarnätet och Ronden. Det har varit ett ifrågasatt projekt, som väckt frågor på Läkarförbundets fullmäktigemöten de senaste åren. Det som varit bra ska vi ta till vara, framhåller VD. Jag menar att det idag inte går att budgetera med några större intäkter. Och ett offensivt förbund, som Läkarförbundet, måste tillåtas satsa offensivt, vilket innebär att man måste tillåtas att misslyckas. En grundtanke i den gamla » portalvisionen för läkare « var att det fanns en så stor kommersiell potential att det skulle finansiera hela projektet. Samtidigt har två olika utredningar genomförts, dels en affärsmässig konsultstudie, dels en medlemsundersökning. Det har vi sett tillräckligt av, avslutar Läkarförbundets VD Lars Andåker. Det skulle vara för riskfyllt. - Det är alltid lätt att vara efterklok, när man har facit i hand. Och det ska vara lätt för en besökare att kunna » vandra « mellan olika webbplatser för läkare. Intäkterna har i stort sett helt uteblivit. 37 miljoner totalt Den slutsatsen delar styrelsen. Det har för alla inblandade parter varit ett svårt ärende, kommenterar Andåker styrelsens beslut. Lokalföreningarna måste självklart få fortsatt stöd. Vi måste se mycket realistiskt på framtiden.
Genom deras åtgöranden återvände snapphanarne snart till sina landtliga göromål, och Jemshögs stora församling, som är den vackraste perlan i Blekinges rika blomkrona, uppblomstrade småningom till ett fredligt samhälle, hvars innevånare aldrig glömde att välsigna sin räddarinna, hvilken de allmänt gåfvo det betecknande namnet: byggdens engel; ett namn, som i få ord målar hennes karakter och lefverne, bättre än vi skulle kunna göra på många sidor, hvarföre vi till slutpunkt endast säga: Brefvet skall snart vara i ordning. “ Drake trifdes alldeles förträffligt i sin nya ställning. „Han ska ’, min själ, bli varse, om jag är fattig och eländan. „Till en del, men inte fullkomligt. “ Kinderna glödde af en högröd glans, och ögonen brunno som tvenne eldslågor. Sålunda fick han under tiden veta, att Björnsons planläggning med en öfverrumpling vid Sissebäck misslyckats, emedan svenskarne tagit en annan väg; att kung Carl vunnit en lysande seger vid Halmstad; att Christianstad genom förräderi fallit i danskarnas händer; att Christianopel också var intaget af desamma; samt slutligen, att svenska kungen med en stor här var på vägen ner åt Skåne. De båda barndomsvännerna hade icke sett hvarandra sedan sammanträffandet i bondstugan vid Lund. Äfven Björnson gick till en liten öppning på berget, der han makade undan en jernbeslagen dörr, och drog Blenda med sig in i ett underjordiskt rum, som var ganska ändamålsenligt inrättadt. „Har ingen fara, herr jägmästare “, försäkrade löjtnanten. Af detta yttrande må ingen draga den slutsatsen, att hon var likgiltig för sitt hjertas hjelte, ty hon älskade ännu med oförminskad värma, men kärleken hade blifvit sansad och resignerande. Kung Carl har kommit till Blekinge med en stor här för att hämnas. Det var en ljuf musik för Blendas öron. Jag kan inte småningom förbrinna, lik en slocknande lampa; jag vill flamma upp, lik ett eldsprutande berg, och sedan försvinna “ Annicka lindade då med ömhet sina armar kring hennes hals, men hon stötte henne ifrån sig med ett gnistrande ögonkast, och sade:
[2612] Hushållsmamsell, <Pför en här nybildad privatskola (f. - 10 elever) sökes en allvarlig, ^-^ duglig och undervisning sv an, lärarinna. Undervisning ' skall meddelas i vanliga skolämnen, språk och musik. [2643] Lönen f. n. 700 kronor, fria husrum Förlofnings n ung, flicka med vana att och vedbrand; — utsikt E finnes till bättre extra undervisa yngre barn önskar pl. genom lektioner i språk vigsel-, födseloch dödsinkomster genast. Utm. rek. och o. betyg. Närm. musik. Svar med betyg nu och referenser genom bref. Svar till » Z. », Sölvesfortast möjligt till » Privatskolan, annonser, borgspostens red., SandSölvesborg. viken [nära Gefie). (G. 5917) [2616] n arbetsam, anspråkslös flicka önO. H. D. kretsarne, böra främst införas i E skar anställn. som hjälp o. bitr. Idun, där de mera än i någon anPLATSSÖKANDE. åt husmoder eller för större barn i Handarbeten. nan tidning observeras inom hemStockholm. Har i 10 år innehaft dyl. Wpn 20-årig flicka, kunnig i hushåll^ plats. Kunnig i sömnad och alla inom ATT FÖRFÄRDIGA PAPPERSBLOMMOR. (Forts.) met och familjen. Priset å för(£i önsk. till hösten plats familj för Utm. bet. o. rek. hus i föref. göromål. ' 1 ill halfutspruckna rosenknoppar kliplofnings-, vigseloch födelseannonSvar t. » A. B. », Iduns per man bladen efter här afbildade att deltaga i husliga görom. Svar till byrå. [2636] ser är 1 kr. 50 öre pr st.; för form, tager en » O. G. », Marieslad, p. r. [2625] ståltråd med dödsannonser beräknas priset efter vaxknopp och lägger ett finkrusadtbladom denna vaxknopp samt drager ned bladet på alla kanter och binder det stadigt fast.
Dessa drogo nu båten två dagar öfver isen, men då den blef för tung, måste de skära af den på midten och lemna ena hälften qvar. Af ett stort sälskinn, som de fått af samojederna, gjorde de akterspegel till den andra halfvan, hvilken de fortforo att draga på isen i tre dagar, tills de kommo till öppet vatten. Derpå rodde de i den stympade båten i tio dagar, till dess de uppnådde en fast iskant vid Waigatsch-öarna, der de åter träffade samojeder. Äfven hos dessa, som likväl hvarken talade ryska eller qvänska, och af hvilka de blott med svårighet kunde göra sig förstådda, rönte de ett godt bemötande. De stannade der i åtta dagar och fingo god förplägning. Dessa samojder hade tama renar, med hvilka de fortskaffade de skeppsbrutna söder ut, tills de mötte ett fartyg, med hvilket fyra återvände till Norge. Men nu ville ej heller Lars Larsen resa hem, utan önskade stanna qvar hos den samojedfamilj, med hvilken de sist sammanträffat. Samojedlifvet måtte dock ej vara så behagligt, ty ett eller par år derefter kommo de båda hos samojederna qvarblifna männen hem. Såsom belöning för den gästfrihet de skeppsbrutna fångstmännen rönt af samojederna på Gåslandet, erhöllo dessa af norska regeringen en mängd skänker, bestående af kläder, perlor, bakladdningsgevär med ammunition m.m., hvilka öfverlemnades åt dem med högtidliga tal och skålar den 17 juli 1880. Under den fest, som med anledning häraf firades vid Novaja Semljas kust, druckos skålar i champagne, och det berättas, att denna dryck smakat samojederna mycket väl.194
I förstugan och nästan dold bakom berget av koffertar satt herr Gawenstein på en pall. Den var stor nog åt honom och han väntade tåligt med hatten i hand och blicken i hattfodret. Nu steg han upp och yttrade: Fru Borck, det här är en familjefest och en högtidlig dag och en glad tillställning. Så det skulle aldrig falla mig in att stiga in och besvära. Utan jag är en objuden gäst och sitter på kvasten, som man säger. Men, fru Borck! Jag är affärsman. Jag måste bevaka mina intressen, och innan jag det har gjort, går jag inte. Nu ska jag ha klart besked. Vill frun sälja gården eller ej ? Kära hjärtanes, sa farmor och tog sig i örat. Det är så besynnerligt alltsammans. Var jag inte inne hos herr Gawenstein i morse? Det var frun. Och frun sa, att hon skulle sälja gården klockan tolv till häradshövding Björner för trehundrafemtio tusen varav tvåhundrafemtio kontant. Men det var ett skämt, grannar emellan. Ty jag har bjudit frun fyrahundra tusen. Och den, som är bjuden fyrahundra, säljer inte för trehundrafemtio om han eljest är klok. Är frun klok? De skyller mig för det, sa farmor. Och jag säger: frun är dum. Om hon har sålt gården till Björner. Men det har hon inte gjort. Herr Gawenstein, sa farmor och tog sig i båda öronen. Jag vet bara att jag har skrivit under kontrakten och tagit emot köpeskillingen. Är gården ändå inte såld, så är det desto bättre för mig. Låter det på det sättet, sa herr Gawenstein. Då ber jag om ursäkt att jag stör, för då ämnar jag störa. Han drog av sig ytterrocken med livliga och beslutsamma tag, hängde upp den. Han slätade håret framför spegeln, satte kavajen till rätta över skuldrorna, drog ned västen och drog upp byxorna och under tiden sa han: Fru Borck är gammal. Men frun har barn och arvingar. Ene sonen är borgmästare och den andre direktör och mågen är major. Jag tänker, att femtio tusen mer eller mindre betyder något.
Jag mins, att detta föll mig i minnet vid min hustrus ord, och att jag i känslan af deras sanning som svar endast tryckte hennes hand. Jag förstod, att hvad hon sagt, var hennes djupaste allvar, och jag visste, att här passade icke ordet sentimentalitet. Men jag såg också, att hon väntade ett ord från mig, som skulle säga henne något, och därför svarade jag: – Tror du icke, att något kan bli gammalt och vant utan att därför mista i styrka, glädje och helgd? Hon såg på mig med stora ögon, som ville hon se till botten af min själ. Så gick hon emot mig och kysste mig, och jag märkte, hur hennes ögon voro fuktiga, medan jag kände, hur hela hennes gestalt böjde sig mot min i en enda stor ömhet. – Låt det bli gammalt och vant då, sade hon. Jag längtar att det ska’ bli så. Icke ett ord mera blef yttradt. Men hela dagen såg jag, att hon gick omkring som i stilla, tyst jubel. På eftermiddagen var hon ute i trädgården, och jag hörde från mitt fönster, att hon sjöng ensam, sjöng med fulla, klockrena toner. Om en stund kom hon in med en konstrikt bunden bukett af ängsblommor, där sommarens flora blandades som tonerna i en sång. Hon satte den utan ett ord på mitt bord och log tyst för att icke störa mitt arbete. Så tog hon själf plats ett stycke bort i rummet, och medan jag skref, såg jag ibland upp, endast för att få se på henne. Aftonsolen färgade hennes mörka hår och spelade i de skiftande färgerna på hennes ansikte, som städse var nytt, aldrig sig likt. Det hände aldrig, att någonting mellan oss blef gammalt och vant. Jag vet, att jag säger ett stort ord. Men det är sant. Och därför kan jag ännu säga: Välsignelse öfver lifvet, och hvad lifvet gaf! Att välsigna lifvet, för hvad det tog, det kan jag inte. Men det hände oss i stället, att sorgen kom i vårt hus, och jag förstår nu, att den kunde ha skiljt oss, därför att jag icke förmådde att sörja som hon. Men jag vet med ödmjuk tacksamhet, att så dock aldrig skedde. Och dock – hade människor förmått detta, skulle det ha lyckats.
Hurley, The Gothic Body, s. 48. –, The Castle of Otranto and Hieroglyphic Tales (1764), red. Som Day konstaterat leder alla handlingar, oavsett intention, till förstörelse i den gotiska världen: The Gothic world, like a black hole in space, allows no energy to escape, but traps it in a closed system. Det handlar i alla tre fallen om den gotiska litteraturens konvention att kunskap framstår som något förbjudet och leder till undergång. Hon förstår fler och fler. Men dragningen till mörkret kan också läsas i Jesper Muus fjärrskådande blick, som ser förbi alla de andra sköna tärnorna rakt på Kirsten Thott, placerad längst inne i rummet, ” så att skymningen vidtog strax bakom henne ” (s. 460). Det nämndes inledningsvis att det var den första tredjedelen av ” Stenkumlet ” som publicerades i Dagny. 135 Freud, ” Det kusliga ”, s. 342. I fornnordisk mytologi förekommer ett jättesläkte som kallas Bergresar. Det är således den gotiska tragedins mönster som gestaltas i ” Karln ”, liksom i de övriga berättelserna i denna studie. Är spökhanden också ett hysteriskt symptom, en hallucination, eller har den verkligen uppenbarat sig och gett Ellen en chock som utlöst det hysteriska anfallet? Stockholm], Stockholm 1986. Jofrid och Tönne framställs nu i stället som mor och barn, vilket ytterligare förstärker Tönnes kvinnliga och undergivna karaktär. De 239 Svea. Hon har trätt fram ur skogsdjupet och den mörka håla där hon hållits gömd och genom hennes återkomst till familjen frammanas das Unheimliche; hemmet blir hemskt när det välbekanta kommer tillbaka i kuslig gestalt. Vilka intertexter och kontexter blir aktuella? (s. 7) I ” Frid på jorden ” kan das Unheimliche tolkas på både kulturell och individuell nivå. Han följer med gengångaren ut i natten i hopp om att kunna hjälpa honom, men blir i stället skrämd till döds. Den sadistiska läggning som låter sig anas hos Jesper Muus utvecklar Lagerlöf här till fullo.420 ” Thale Thott ” inleds med en beskrivning av hur våldet bryter fram hos dess manlige huvudperson, herr Arild Urup.
Item sades och Franckenias, dher frun hade så sagdt, hade lijkwäl intet tient henne i fast nidrigare stånd sådant bref till welb. frun skrifwa. M Brunner»j frågade om studenten warnade henne, tå hon brefwet uthsände, hon sade iaa, men dhet kom till ingen ände dher medh. D oct Stigzeliftr frågade Elisabet Franck, hwem hon mente medh dhe orden strypa dhens halz etc Om hon mente frun dher medh? Hon sadhe, intet mente iagh frun, uthan Maria mente iagh dher medh. Iagh badh ock Elias sättia Maria, men iag weet intet hwart thet kom. Här uplästes dhe orden af brefwet, och stodh Marias bref till frun. Hwilket Franckenia sade intet wara rätt skrifwit, uthan så förståås: Fruns bref till Maria. Mons. Steen sadhe, dhet bref som Elisabet Franck beropar sigh på, att frun har till Maria skrifwit, dhet har frun intet sielf skrifwit, uthan hoofmestaren. Dock hafwer frun skrifwit sitt namp» under, dher uthi war och ett memorial om andra sakers besällande för Maria på fruns wegnar. N u ähr hoofmästaren här till wittnes, om han dhe ordhen har i brefwet skrifwit. Hoofmestaren wittnade att han brefwet har skrifwit till Maria men aldrig dhe orden om brennewijn och tobaak komme dher uthi. Samuel Steen sadhe, efter en Emulation har altijdh warit mellan begge syskione* barnen Franckeniam och Maria, troor iag wel att Maria kan sådanna ordh hafwa sagdt, till att förträta Elisabet medh. Här föredrogz åther Elisabet Franck, huru galit hon har giordt som så snart har november trodt itt löst taal, och strax har gripit till att skrifwa en så förnem person tili,
I en studie av knappt 6 000 manliga amerikanska studenter påvisades att incidensen av typ 2-diabetes under 14 års uppföljning minskade med ökat energiutnyttjande genom motion på fritiden [12]. De MAP-kinaser man fokuserat är extracellulärt signalreglerat kinas (ERK), C-Jun NH2-terminalt kinas (JNK) och p38-signaleringskaskaden. * Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Både AMPK och p38 MAP-kinas stimulerar glukosupptaget genom att öka expressionen och translokationen av GLUT-4. Starkt stöd finns för att fysisk träning förbättrar den metabola kontrollen hos typ 2-diabetiker. Effekten på insulinkänsligheten är uttalad efter sex till tolv veckors regelbunden träning med en intensitet som motsvarar 50-60 procent av maximalt syrgasupptag (V02-max) 1 timme 3-7 gånger / vecka [18, 19]. Fysisk aktivitet korrigerar således en grundläggande defekt vid insulinresistens, dvs en ökning av malonyl-CoA, vilket minskar fettoxidationen och faciliterar en ansamling av långa fettsyror (LCFA CoA; Förutom kostråd uppmuntrades deltagarna att ägna sig åt att promenera, jogga, simma, åka skidor eller göra cirkelträning. I vilken grad minskar motion insulinresistensen och påverkas den metabola kontrollen hos patienter med manifest typ 2-diabetes? Den mitokondriella fettoxidationen ökar till följd av en minskad inhibition av enzymet CPT1. I denna relativt unga grupp medförde en energiförbrukning motsvarande 2 000 kcal per vecka att den relativa diabetesrisken minskade med 24 procent. I detta sammanhang är det också av stort intresse att CaMK-IV och PGC-1a har viktiga roller vid långvarig träning genom att inducera transformering från snabba till långsamma, mer insulinkänsliga muskelfibrer [40]. Av specifikt intresse är p38 MAP-kinas, eftersom man visat att p38 deltar i kontraktionsstimulerat glukosupptag i skelettmuskulaturen samt är involverat i regleringen av glukostransporten. Det finns alla skäl att anta att dessa åtgärder leder till stora besparingar för samhället och till bättre hälsa och livskvalitet hos befolkningen.
Så mycket mer uppfattar örat något så personligt som en knackning. En ödesknackning, tänkte krögaren. Det vill säga, det tänkte han naturligtvis bokstafligen icke, men han kände något ditåt. — En viktig, bedjande och ovanlig knackning. Han hesiterade ett ögonblick. — Jo, revolvern låg på sin lilla hylla, alldeles midt under disken, mellan sköljkranarna och ribbspjälorna för små- glas. ' Gus gick fram till den gardinklädda glasdörren. Genom en springa i tyget såg han en man stå i det skarpa och nästan gredelina båglampsljuset på den rensköljda asfaltstrottoaren. — Hvem där, sade Stonestrom så groft som möjligt. — Hvad vill ni? Mannen tittade upp. Det var en liten undersätsig figur i grå ulster och slokhatt. Ansiktet var i skugga. — Det är Piters ' n, hväste en stämma. Nels, you know, old boy — öppna, Gus! Stonestrom kände honom väl. Det hade en gång varit en mycket framstående landsman som chef för en stor emigrantlinje. Men sedan ett par år var han afskedad och hade förfallit, det visste Gus. Nu hade han ej sett honom på länge. Emellertid drog han från regeln. Den forne ångbåtsagenten, Nils Peterson, steg in. Han ruskade på sig som en våt hund. — Tack, Gus, mumlade han svagt, tack, old boy. Krögaren kände sig på en gång välvilligt, nästan vekt stämd. — Så, sade han, så, så, så. Han hade intet annat att säga, visste ej något uttryck för sin plötsliga blödsinthet — det lät, som talade han till en gammal häst. Men inkommen bakom den inre skärmdörren, vid åsynen af flaskor och glas, blef han sig själf: — Så, gamla gosse, du skall vid blod och dunder ha en extra visky, det skall du. Du minns svarta buteljen — eh? Nå hur går det annars. wm " • I^^^wMLfA Han stökade bakom disken och vände hälft ryggen till. Peterson tog ej af sin vattendrypande slokhatt.
Den rika individualiteten, ständigt på spaning efter nya lifsmotiv, sällan nöjd med dem den funnit, skapar vanligen själf de missräkningar, hvilka den ofta tillskrifver ödet. Så gör äfven Almqvist, då han täres af sin ständiga längtan att helt sammansmälta med en annan varelse men finner sitt »underliga, arma, utfattiga hjärta» sakna sin fyllnad, ser sin »heliga, vackra, oskyldiga åtrå» att lefva ett fullt harmoniskt lif dömd till ständig hunger. Men när han klagar öfver denna sin själs »innersta, slutliga brist», när han känner, att för honom ingen »uppfriskande, ljuf värme finnes», då är innersta orsaken den, att han själf ej äger hvad han kallat »det förstfödt skönas eld», den äkta, djupa omedelbarheten i känslolifvet. Därför var det som han ägnade omedelbarheten en så gränslös dyrkan, emedan i själfva verket hans dubbelnatur för alltid gjorde denna omedelbarhet omöjlig i lifvets djupaste förhållanden. Man kände ett tomrum i hans innersta, det tomrum, han omedvetet hoppades en annan skulle fylla, en viss kyla i hans väsen, ett undanglidande från alla djupare kraf på hans känsla. Och liksom han icke mäktade känna djup kärlek, kände han heller icke djupt hat. Han visade nästan mot alla blidhet, hänsynsfullhet, hjälpsamhet. Men han lefde aldrig med hela sin själ i någon annan själ än sin egen. Och månne icke detta oftast är den utpräglade individualitetens kännetecken, är det, som dömer denne till ständig ensamhet, utom den mer lättfattliga orsaken, att ju flere toner, som ljuda inom en själ, ju mer sällan finner den en annan, som vibrerar i samklang. Almqvist led djupt af bristen på äktenskaplig lycka, bland annat också af det skälet, att han instinktivt visste sig vara af dem, som olyckan icke höjer, utan sänker. Och med sin teoretiska syn på hvad äktenskapet genom kärleken kan utveckla, tänkte han sig aldrig, att bristen på lycka till stor del kunde bero af att hans eget skaplynne icke lämpade sig för äktenskapet. Det är tvärtom med hela styrkan af sin tro att ha kunnat gränslöst lyckliggöras, men genom äktenskapet hafva blifvit icke blott olycklig utan äfven förringad, som han börjar sin kamp mot denna institution.
När morgonen kom en gång, gingo både Gunnar och Lena upp till herrskapet och tackade. Patronen sade, utan att just se upp: «Håll till godo, det var icke att tacka på.» Lena svarade fräckt: «Jo, minsann!» och pratade för skålen. Mamsell Sara tog det nygifta paret i hand, önskade dem omigen lycka och höll ett litet lämpligt tal, hvaraf Gunnar hörde och besinnade hvartenda ord utan att förändra uppsyn, men hvaråt Lena grät floder af tårar och kraftigt torkade sig på halsdukssnibben utan att dock höra eller tänka på ett enda ord. Patronen smög sig under talet ut, och detta lättade Gunnars föresats att slutligen bedja om den der «tittningen på loftet» för att «roa lilla Elin». – Åh ja, gerna det, mina barn – svarade mamsell Sara småleende. – Din syster Elin – fortfor hon vändande sig till Lena – är minsann en så hygglig och anständig flicka, att jag gerna vill lemna min tillåtelse till detta, om det just roar henne. Gå derför ned och bed henne komma upp nu, så skall jag följa med, jag har ändå något smått att uträtta deruppe. Och härmed tog hon sin gröna ullshawl, letade upp de stora rostiga nycklarne i sitt nyckelskåp, medan Lena gick ned efter Elin. Denna kom allena upp, och man låtsade ej märka att Lena stannade qvar der nere. – Så att du är så nyfiken på väpnareloftet och grefvekammarn, kära barn – sade mamsell Sara vänligt skämtande till Elin, under det att de alla tre gingo de många, höga trapporne uppföre. – Ack ja! – sade Elin, och skämdes verkligen öfver att den gamla «galanta mamsellen» skulle hafva ett sådant besvär för hennes skull. – Ack ja, det är Gunnars fel, som satt mig en så’n åtrå i hufvudet till det dera «loftet» och den deringe «kammarn», för tocket har jag aldrig förr sett.
Här klippans höga spets, och där et torn förgylls. När i en delad sky hon blandar ljusa strålar, Af Himla-bågens eld, som tusend skiften målar, Det spridda molnet fylls. Knapt mer vid Himlens bryn jag Solens lämning finner: Dess färgors skiften fly, dess Purpurs glans försvinner, Och mellan skuggor dör, som spridas mer och mer. Den skumma qväll sitt flor på skogens toppar breder, Och i den svala dagg, som gjuts i pärlor neder, En döfdryck Jorden ger. Re’n från den trefna flock, som våta stranden betar, Et lyckligt Herdepar den skymda kosa letar, Som mellan skogar kröks til deras gömda bo. Gå’n sälle, Nöjets Gud vill Eder hvila skydda, Gå’n hasten i hans famn, hans Tempel är Er hydda, Hans dyrkan Eder ro. Sen qvällen strött en dagg, och fältet börjat svalkas, Från hvalfvets västra rymd den djupa Natten nalkas: Två Björnar dra dess vagn, som Himlens granne är: Dess drägt i luften spridd, en mörkblå skugga bryter: Hon på sit svarta hår, som kring dess axlar flyter, En krans af stjernor bär. När hon sin Caducée, 5 den mörk Cypress betäcker, Ifrån sin höga ban til Jordens Poler sträcker, Naturen vänligt rörd, i ljuflig vanmagt sluts: Dess läger Sömnens Gud med tunga vingar höljer, Och glömskan ur den flod, som skuggors boning sköljer, Af timmars händer gjuts. Naturen, matt och trött, får hvilans sötma smaka: Hon tyckes lik som död, i Chaos gå tillbaka. Alt kring min rörda syn en bister blanning får. Jag törs, af häpnad fyld, ej hennes hvila störa: Ej med en enda suck den helga tystnad röra, Som i dess riken rår. Nu öpnar sig en krets, den ögat hisnar följa. Jag tusend Solar ser, som sig i rymden dölja, Och blott som minsta Ljus från högden visa sig. Hvad är den dolda kraft, som skipar deras lagar, Som leder deras fart och skiftar deras dagar, På en omätlig stig? Kring Jordens låga fält Naturens verkan domnar:
Hustru [Margareta],3 framlidne Jacob Kockz eñherleffuersko clagede öffuer Erich Biörson, att han hade tagit henne gården ifrån. Dirich lådemaker, Jören lutener hade hon skåtzmål till om gåffuen.4 Efther Erich Biörson war siuck, sattes thef[te] ärende vp till wÿdere ransaken. Hwsirv Margrete, framlidne Matz Persons eftherlefde enckies dräng clagede till en annen dräng, be[nempd] .. .,5 som hade tient 1 2 3 4 Jfr renoverade tankeboken, nedan s. 431 f. Lakun i ms. I renoverade domboken är hela namnet utsatt: Bengt Raffueldson. Lakun i ms. för det ej utsatta namnet. Jfr ovan s. 6 m. fl. ställen. Detta stycke står i ms. som marginalanteckning. 4 Lakun i ms. Hans v. Wittemberg, och Blasius trumetere vm någett öffuerwåldh. Wittembergz gamble dräng skall sätties i fengelse igen, tili straf och andre slÿke mothwillige skaleker till exempel. Erich Gregerson.1 Samme dag stodh gamble Erich Nilson för rätten, hemlede och vpläth K. M:tz troo tienere och husgerädzschrifftiere Erich Gtegerson ett steenhus och liggiende grundh vpå Westre lång gaten på westre sÿden emillen Erich Månsons och Per Lÿdersons hus till ewerdelig ägendom och bekende sig therföre haffue bekommit och vpburit sin fulle betalning vdaf fömempde Erich Gregerson, then sidzte penning med then förste, på huilket samme Erich Gregerson vplade sin fridskilling either lagen. [48 y.] C
Dels tack vare sin omfattande korrespondens med de förnämsta utländska förläggarna, dels ock genom täta affärsoch studieresor till de europeiska ländernas stora bokhandelscentra blev det för honom möjligt att vida snabbare och säkrare än sina mera stationära kolleger förse de bokligt intresserade i Danmarks huvudstad med aktuell litteratur, och det dröjde icke många år förrän hans från början ytterst anspråkslösa boklåda blivit en viktig institution i Köpenhamns litterära liv. Framgången lockade till vidgad verksamhet, och snart586 DAGENS FRÅGOR supplerades bokhandeln med ett förlag, där Bonnier tryckte litet av varje, skolböcker, anekdotsamlingar, kalendrar m. m, Även vetenskaplig litteratur av värde ingick så småningom bland förlagets artiklar, och bland de författare, som där utkommo, var även en ryktbar svensk, den kände naturforskaren Carl Peter Thunberg, Men förhållandena i Danmark förblevo icke sådana som Gerhard Bonnier i sina optimistiska kalkyler trott och hoppats. Den depressionsperiod, som satte in efter Napoleonskrigens avslutning, blev längre och svårare än vad någon anat, och med skäl kunde han år 1819 i ett brev till sin vän Thunberg klaga: » Le tems est terrible et malheureuse-ment point favourable pour la littérature sérieuse ». Konsekvenserna blevo ödesdigra för den Bonnier ska förlagsaffären. Köpenhamns firman gick omkull, och lånbiblioteksaffären blev det enda som levde kvar av det med så stora förhoppningar grundade företaget. Då marknaden i Köpenhamn sålunda visat sig omöjlig, vände sig Gerhard Bonniers blickar mot Sverige, och på sommaren 1827 avsändes hans son, den 21-årige Adolf, till Göteborg, för att sondera terrängen. Resultatet av undersökningen tedde sig gynnsamt, och följden härav blev att hela det Bonnierska företaget överflyttade till svensk mark. Om de öden detta genomgick från år 1827 intill tiden omkring 1880 handla andra och tredje delarna av Karl Otto Bonniers verk. Ett följande band, som utlovas till våren 1931, skall skildra tiden 1880 — 1900 och sålunda teckna förlagets förhållande till den moderna periodens främsta svenska författare, vilka med ett fåtal undantag förr eller senare fått sin plats i firmans förlagskiataloger.
Silfverstolpe ville göra en resa till Lindholmen, Stockholm, och till sin bror på Edeby. I anseende till sin vacklande hälsa hade Malla önskat, att han afstått därifrån, men hon hade ej heller hjärta till att låta honom fara ensam, som för henne varit klokast. I Stockholm sökte Malla att roa sig med att låta göra de vackra nya kläder David hemfört åt henne. En verkligare glädje mötte dem där i underrättelsen om fredens afgörande och föreningen med Norge. En afton tillbragte Malla hos Amalia i sällskap med Brinckman, som läste för dem ur Goethes »Aus meinem Leben». Dagboken säger: »Obeskrifligt roligt och lifvande. Systrarna funno mig dock tyst och sluten – och eljest är jag vanligen ansedd för liflig – för varmt intresserad! Godt, härligt att vara med varelser som i högre, mer utvecklad grad äga de egenskaper, som hos mig måste fördöljas och kväfvas! Känsla af nöje och oberoende – ovanligt lif.» Dagboken. »Om aftonen samtalade vi åter – fåfänga försök! Skall jag då aldrig lära mig, aldrig minnas, att det är fåfängt uppvärma den som saknar värme-ämnen. Skall jag då aldrig finna mig vid människorna sådana de äro, utan begära af dem det de ej hafva att gifva!! Om nånsin mitt hjärta kunde blifva tyst och kallt! Mitt förnuft är kanske ej så otillräckligt att lära mig denna världens förhållanden. Lugna, förnuftiga man, som så strängt bedömer hvarje öfverdrift, för hvilken plikten och verkligheten är allt, har du då så rätt; uppfyller du så riktigt din plikt, då du af liknöjdhet, af brist på uppmärksamhet och varmt deltagande gör en varelse olycklig, som du genom mera ömhet, mera liflighet kunde göra lycklig och förbättra? Är det ändå så alldeles rätt att icke söka lära känna och förstå den man åtagit sig att beskydda och lyckliggöra? Nej – han vill vara sådan han är, både af natur och öfvertygelse!» David spelade vira, och hade ingen aning om sin hustrus lidande, som hon blott förtrodde sin dagbok. Det var en slags roman som hon tyst inom sig bearbetade.
Studier från postinfektiös encefalomyelit (PEM) har lärt oss att negativa resultat från in situ-hybridisering beträffande förekomst av viralt mRNA och immuncytokemi för virusproteiner i CNS inte utesluter virus som orsak. De vanligaste bieffekterna av IFN-bbehandlingen är feberreaktion några timmar efter injektionen, som ges subkutant varannan dag. Eftersom denna celltyp svarar för myelinnybildningen i CNS kan virusinfektion av oligodendrocyter leda till fokal demyelinisering. De flesta sjukliga processer i CNS åtföljs av förändringar i kvantitet och biokemiska förhållanden av vattenmolekyler, vilket avspeglas i avvikelser i MR-signalen. Denna skillnad talar för att flera gener är inblandade. Är MS en autoimmun sjukdom? Dessa baseras endast på kliniska fynd. Sedan introduktionen i början av 1980-talet har MRT kommit att bli en hörnpelare i diagnostiken av MS. De flesta bedömare anser således att, förutom HLA klass II, även andra gener har betydelse vid MS. Svårighet att uppnå dubbelblindanalys vid utprovande av läkemedel med toxiska / tydliga bieffekter (falskt positiv / typ 1-fel). Då > 95 procent av MS-patienterna har oligoklonala band i CSF bör frånvaro av sådana leda till att andra diagnoser än MS ska övervägas. Myelin-basiskt protein (MBP) är ett misstänkt autoantigen vid MS (se nedan). I en studie följdes under fem år 89 patienter som endast haft en isolerad symtomepisod, och klinisk MS utvecklades hos 65 procent av patienterna med initiala MRT-förändringar i hjärnan jämfört med 3 procent av patienterna med en normal MRT [8]. Sedan länge har det varit känt att den serologiska specificiteten HLA-DR2 förekommer i ökad omfattning hos Alla dessa cytokiner är således uppmodulerade vid MS. Obduktionsfynd: inflammatoriska celler (makrofager, CD4-positiva T-celler) omger områden med demyelinisering i CNS; Säkra belägg härför får man dock ur tvillingdata. Sjukdomens orsak är ännu okänd. Det finns förhoppningar att utvecklingen av nya MR-tekniker ska leda till ökade kunskaper om den biokemiska patologin vid MS.
Ja, han har förresten helt korre " kt varit här på visit med sin fru. Jag var då i Turneck och skrev blott ett par ra der, men han har 110g förändrat sig mycket. — Naturligtvis, han är inte läng re samma vildhjärna och inte så hetlevrad och övermodig isom förr. Han har fått något lugnare och mera självmedvetet över sig, men sitt vackra huvud har han alltjämt kvar ... — Man talade mycket om honom, när du var i Kom. — 1 Såå? Oöh hur har du fått re da på det? Du brukar annars inte höra på skvaller. Hon rodnade och blev litet gene rad: — Jo, Fritz, bara därför att han var din gamla (skolkamrat, och jag tyckte bra om honom, så intres serade det mig att höra på, när Lommerserådinnan Hansmann börja de tala om honom och så. — Nå, dm vet, när man har pängar! Säkert har han inte levat som ett dygdemönster, men om du till äventyrs tänker på mig, mamsen. — Något dygdemönster var du inte, Friz, men aldrig heller dålig. — Nå, nå,. Och det som du har hört om Jan är dåligt? — Ja, om det är sant, men jag vill inte berätta det för dig, jag rik tigt skäms, att jag någonsin började. - Ja, men nu hjälps det inte, sa de Fritz Fiedler skrattande och steg upp från bordet, inga halvkvädna visor. Kom nu med mig här i sof fan och berätta. Och nu fick han höra om van der Borgks häftiga lidelse för Julie Wiesner, som varit så uppenbar att han till sist måste resa bort på ett par månader, och hur han sedan kommit tillbaka — förlovad — och snart därefter gift sig. Men hans besök i det Wiesnerska huset pågingo lika flitigt som förut, sades det. — H m. och vad säger man om fru van der Borgk? Om jag känner din älskvärda kommerserådinna rätt, så får hon 110g också sin beskärda del. — Man anser att hon vetat om den Wiesnerska historien, och att hon tagit honom för hans namns och pen gars skull. — - Vilket vansinne! Man behöver bara se henne för att förstå vilka fördömda galenskaper dé prata!
itiga både fór lósórana och fór halffua husedt fórbemeZte hustrv Karin bekende siig tiill fulla nóie aff sin framlidne broders hustrv, hustrv Ingriidh, anamatt och vpburit haffue, then sidste peniiwg med then fórsta. Dherfóre vplott och quitterade fórbemeZte hustrv Karin sin broders hustrv, hustrv Ingrid, fór szamma arff och giorde hewne quitt, frij, Iedug och lóssz fór altt ÿtthermere tiltall epter th[en]ne dag vm sama arff både fór lost och fast, szå att hustrv Ingrid må och skall beholle sama siitt hus hon boor vti quitt och friitt fór alle fódde, ofódde och åtalare tiill ewig tiidh. Och ther rægte the huar annen hondena opå jn fór rætta, och hustrv Ingrid lade vp sin fridskillingh. Peder smeltares erffwingar. Szama dagh stood salige Pedher smeltares son Clemett Person fór retta fulmyndug och megtug på sin broders wegna, Lasse Personn, vplott och quitterade theris stiuffmodher, hustrv Ingrid, fór alle lósóra, som thom erffua burde epter theris framlidne fadher, Pedher smeltare, szå atte wåre venlige fórligte i then motten om lósórana, szå atte hade theris dell well vndfongft. Men fór theZ halffua træhusedt, som fórme hwsirv Ingrid, theris stiuff modher, med thom erffua burde, hade tesse hennes stiuffsóner, Lasse Person och Clemett Perszon, giffuit hewne, epter som gode men theZ skattad hade, 30 ^ ortuger, szå att hele træhusedt komber nu bróderne alena tiill, och theris stiuffmoder haffuer med husedt jntheZ att skaffe. Dogh haffue the vnntt henne boo i sam ma hus i thenne szomer och tilkomande wintter friitt fór hussa lego och sedan see sig fórre om ett annett hus. Och her med wore the nu wenlige och welfórligte på både sidor och giorde huar an nen quitt, frij, ledug och lóss fór fórme arff nu och tiill ewig tiidh. Ypbudne hus. S. dagh Niels Anderson vpbudit Tróibo Oluff Eriichsons hus på Swartmunka gatune 2. S. d. Tórfast Olson vpbudit theZ hus Larss Turson kiópt haf fuer 2. S. d. Niels Jonsson vpbudit Buddans Eriicxs hus i Niia grenden 2. S. d. Bæncht Vttanbÿ vpbudit en szólff pantt, som hórer Oluff Koites hwsirv tiill 2.
Fore stens hog oc bens hog oc næuæ hog. oc hargrip oc iorﬂæ scuf. scal bötæ ﬂre marc. swa goﬂæ sum en marc silfs ællær tyltær eﬂ. warﬂær annær man haldin swa at (han) mughu ey misgöræ andrum manni. oc kiærær hin ær fore warﬂ bötæ hanum ﬂre marc. ællær stande fore mæﬂ tyltær eﬂe. 98. Si arbor succissa quempiam occiderit similiter quid iuris sit siquis inputeum communem lapsus fuerit. Höggiæ mæn træ sammæn oc faldær ofna annan ﬂerræ swa at han dör af. ﬂa bötæ ﬂe ær mæﬂ hanum hioggo frændum hans ﬂre marc. Dör man j brunnæ annærs manz. ﬂæn ær han a ensamæn ﬂa böte ﬂæn ær brunnæn attæ. oc grauæ lot frændum hins döﬂæ ﬂre marc. Druknær man j almænnings brunni. ﬂæn ær alli grannæ ægho. ﬂo at en groue ﬂa bötæs ey hin döﬂæ atær. Dör man j lergrauum ællær ræfgrawm bötæ oc hin ﬂre marc. ær graue lot. æn ﬂo sighær konung at fore ﬂæskyns mal ællær grauæ scal man ey böte. Fore allæn handlösæn waﬂæ. scal man ællr bötæ ﬂre marc ællær sæliæ tyltær eﬂ. baﬂæ fore horn oc fore hof oc fore hunzs tan. oc allæn handlösæn waﬂæ. oc fore ﬂæs kyns waﬂa scal ey bötæ konungs ræt. oc ey archebiscops. utan hinum scal bötæ ær scathæn fik.
småttingarne att, så vidt förmågan räcker, fiffa Få fattiga barn äro väl så bortskämda, a t t de ej upp de gamla leksaker, som skola skänkas bort. med fröjd skola emottaga de gamla, upplagade J u mera barnen intresseras för detta » kärleksleksakerna. Likvisst vore det j u möjligt, a t t en verk i det lilla », j u mera de själfva befatta sig liten fattig flicka kunde drömma om och af hela därmed, desto nyttigare för dem. H ä r vill jag att beröfva dem detta nöje. dock n u egentligen orda om de s m å gifvarne af gamla leksaker. Det tyckes mig nämligen, som I hvad fall som helst få de barn, hvilka vilja om just för dem en och annan fara vore förbunvisa vänlighet m o t fattiga likar, många tillfällen att utöfva små kärleksgärningar, då de gifva åt den m e d det där gifvandet. enskilda. Javäl, moderskrafter eller förmåga a t t laga en docka eller sy ögat måste äfven h ä r vara vaksamt. Om anlag kläder åt henne. tiga barnen. Vi ska ' h a nya, fina leksaker, m e n åt de där stackrarne duger skräpet. » Och dess» När medkänslan e n gång väckts hos barn, utom — skola barnen vinna i hjärtegodhet och känner den snart sagdt inga gränser, » säger Erny. gifmildhet, måste väl gifvandet vara förenadt med Ja, äfven häri ligger en fara — a t t barnen äro så åtminstone någon liten försakelse. Skänker man lättrörda. - Kanske äro de i dag färdiga a t t ge bort endast hvad som för en själf är värdelöst, bort sin käraste leksak — finge de göra det, skulle då k a n det knappast blifva tal om välgörenhet, de i morgon ångra sig och bedja a t t få en ny. ännu mindre om något karaktärens danande till Men så får det ej gå till. Därför måste modern det goda i och m e d gifvandet. att t ä n k a som s å: » Det gör ingenting, om j a g bryResultatet blir detsamma — barnen blifva rika p å ter sönder leksakerna, då få barnhemsbar ' na dom, leksaker.
Vår studie inleddes 1997 i syfte att undersöka finalfasen vid akut myeloisk leukemi för att se i vilken mån patienterna ordinerats palliativ vård i livets slutskede och för att få en uppfattning om vilka symtom och vårdproblem som förelåg. Denna grupp hade den högsta frekvensen patienter som avled långt från hemmet. I gruppen äldre än 70 år hade 20 procent kurativ behandling sin sista levnadsvecka. Morfin hade givits till 76 patienter vid 271 tillfällen (= dagar). En annan typ av skildring gjordes av kirurgen Sherwin Nuland 1994 i boken » Hur vi dör « där han beskriver enskilda patienter som dött av de vanligaste dödorsakerna hjärtinfarkt, stroke, senil demens, olycka, cancer, infektion och ålderdom [2]. Denna struktur kan vara orsak till att så få positiva noteringar hittades. Totalt 26 procent av patienterna dog i en kurativ fas, dvs efter det att man hade inlett intensiv behandling i syfte att utplåna leukemisjukdomen helt. I åldersgruppen 60-69 år var hela 39 procent utan anhörig. Flera upprivande dödsscener beskrivs. Tabell över antal vårddagar och antal fall av blödning, infektion och smärta hos 106 patienter med akut myeloisk leukemi under den sista levnadsveckan med hänsyn till ålder, kön, sjukdomsfas, sjukhus, dödsplats och typ av vård. Totalt 5 patienter hade nedsatt syn eller hörsel, och 9 patienter hade talsvårigheter (Tabell IV). Hos cirka 1 / 4 av patienterna hade man noterat rosslig andning, och syrgasbehandling hade givits till 22 patienter; - att få bidra till andras välmående, De rent medicinska data som vi noterat kan därför anses vara tillförlitliga. I Sverige har läkare rätt att avstå från eller avbryta behandling som inte är meningsfull för patienten. Alla runt patienten är berörda av sina personliga känslor och erfarenheter. Resurser för vård av dessa patienter bör kunna hävdas med underlag i våra resultat. En orsak kan vara att de remitterats till större sjukhus för kurativ behandling och att de båda grupperna överlappar varandra. För ytterligare detaljer hänvisas till tidigare publicerad artikel [12]. I vårt material hade den intravenösa antibiotikatillförseln avbrutits i 18 fall. Vid journalgenomgången användes ett speciellt formulär som baserar sig på VIPS omvårdnadsdokumentation (VIPS = välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet) [11] och på vår egen erfarenhet.
Alltför ofta underskattas smärtans kaskadfenomen, med dess negativa konsekvenser för ämnesomsättning och spinal plasticitet. Fortfarande möter man dock attityder som tyder på att man tycker » det är för omständligt ». Det är anmärkningsvärt att 66 procent av läkarna anser att neuroleptika potentierar effekten av opioidanalgesi. Information är i sammanhanget naturligtvis av stort värde. Detta gäller smärtbehandling av såväl vuxna som barn! Det är därför viktigt att man inte talar om cancersmärta som en entitet. Utmärkt handbok för föräldrar till cancersjuka barn. Det finns anledning att poängtera att smärtanalysen bör fokuseras såväl på smärtans fysiologi, patofysiologi och sensorik som på faktorer som avgör toleransen mot givna skadliga stimuli. Hos vuxna har spinal smärtbehandling kommit att få betydelse för mer än 5-10 procent av alla patienter som avlider i cancer. Aktuell underskattning och underbehandling av smärta inom barnonkologin har på ett bra sätt framhållits i den aktuella enkätundersökningen. Om man i stället ser till smärtans fysiologi, patofysiologi och farmakologi blir perspektivet dock annorlunda. 29 procent hävdar att nattligt uppvaknande på grund av smärtgenombrott är vanligt. Den kan i hög grad behandlas med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel eller kortison [12]. Inom vuxenvärlden motsvaras detta av att man alltför ofta tycker åt patienten, något som för smärtsymtomet kan vara både respektlöst och kränkande. Denna möjlighet bör inte dämpas, annat än möjligen i livets slutskede och då med stor respekt för barnets egen önskan. Det känns naturligt att barnonkologiska centra har en mer framsynt vision och målsättning avseende smärtvården av barnen än övriga kliniker, men alla barn måste på sikt få samma rättigheter som vuxna, och hjälp under hela vårdkedjan ända in i hemmet. Barncancerfonden har låtit översätta en utmärkt kanadensisk handbok för föräldrar om att lindra smärta hos barn med cancer [13]. Denna slutenhet gagnar ingen, och jag tror att det är viktigt att man inom pediatriken i stort öppnar sig mer mot specialistkunskaper utanför basspecialiteten. Det finns anledning att påpeka förekomsten av kriterier för det som skall benämnas neurogen smärta.
Det säger sig själft, att toaletterna och smyckena lagts undan för att ej tilldraga sig någon särskild uppmärksamhet. Fröken Bern, nu behöfves ni icke längre, men som jag sagt er, så kan det bli nödvändigt, att en förklaring affordras er inför häradsrätten. Gubben Bern hemförde från den minnesvärda frukosten en lång förteckning på lämpliga personer, hvilka han skulle besöka och värfva för det gemensamma bolagets affärer. Ej häller hade han kunnat förmås att stanna ute vid brunnsorten. Hvar och en ledamot af det högt lysande sällskapet var själfklart välkommen dit in, men alla, som endast hade begränsade tillgångar att röra sig med, drogo sig godvilligt därifrån efter en helt kort bekantskap och öfverlämnade rummet i okvald besittning åt de stora kortkungarna. – Och här framför er ligger Kungsgatan. Och striden gällde ej längre verkmästaren utan arbetarnes föreningsfrihet. – Huru, ni känner dem? Hon stammade och gjorde i mycket sväfvande ordalagreda för sina skäl och slutade med att upprepa, hvad hon så många gånger förut sagt: Och huru mycket ljufvare blir det icke sedan, då vi icke sett hvarandra eller talats vid på en hel dag eller två. – Det betyder ingenting. – Ja, en del kan då ha tur! Fanny bet sig i läppen. – Ingenting annat än de vanliga fantasierna. Och denna synpunkt hos den enskilde är densamma, som genomsyrar hela det nuvarande samhället, där rusdryckerna, trots allt, är en fri för alla tillgänglig vara, på hvars försäljning samhällets ekonomiska bestånd är bygdt. Testamentsexekutorn måste tillse, att denna den aflidnas önskan om tystlåtenhet med skandalen så långt, möjligt var, äfven iakttogs vid testamentets verkställande. – Det frågar jag icke efter. Hon hade ej annan traktering att bjuda på än brännvin Alla spetsade öronen af nyfikenhet. Jag hatar honom! – Det är jag öfvertygad om, min nådiga; men icke desto mindre ha tvänne vittnen intygat, att friherrinnan handlade med sundt och fullt förstånd och fri vilja. – Godt, då måste jag tvinga er! Det var det eländigaste mischmasch, utan spår af kvickhet, men publiken, som redan hört dem af alla andra kringresande varietéartister, skrattade icke desto mindre, som om den hört något utomordentligt lustigt.
~Svipdags saga » innehA11er rn&nga episoder, som vii1 knyta sig till hjältens person, men ej ha så mycket att .göra med hufvudhandlingen, och därför gör clenna del ett. ininclre enhetligt intryck an den förra. För stort rum har val ock stridsskildringarna fatt, hvilka. förekomna så ofta, att de nästan verka trottande, ehuru det maste erkiinnas, att deras talrikhet egentligen iir niytens och ej förf: s fel och att cle onekligen skickligt varierats. Men » Svipdags saga » ar i sin helhet genomandad af skär poesi och dess hela stamning %r ljusare och hiirtigare an » Valandssagan » med dess mörka tragik. Och denna ' lifsglada, soliga stamning blir viil ibland undertryckt men aldrig helt och hiillet kviifd. Nar det fijrtiiljee on1 Svipdags förnedring, sker det viil med oiimdligt vemod, men med ett hopp, som » skymtar. bltmd skimrande skyar w. Och efter viirlclsbranclens fasor vicl Ragnarök höjas » mot blånande himmel Nimers evigt grönskande marker » och i segerjubel klinga slutorden: » d % mötas Od och hans iilskling åter i eviga vårars ' odödliga fröjd » SA andas sagan. d. U.. i: - Lovisa Svenssons lefnadsminnen af dmcc .&tri. Pii Fr. ~ k o ~ l u n d Förlag s har i dagarna iitkomnlit en anspr Akslös volym med titeln » Lovisa Svenssons lef nadsminnen », och det lindrigt parodierande? som man kunde tycka sig marka i denna titel, förtages genast af den dråpliga titelplanschen, dai: en kissekatt stKr och krlirriar sig vid pelargonian i det smånätta fönstret, och som genast anslar clen riitta tonen. Det ar. en saga. om småfolk eller kanske snarare smAstadsfolk af skilda villkor, sedda i f r h srnAfo1ket.s egen synpunkt och Atergifna!
De måste vinnla terräng för en idé, s o m ar mct deras partis hela gruntdåskadning. För oss ar det i - ställd att ' i kapp nied de frisinnade männen växa fram till de frisinnade principerna om individens ratt och hans p i k t att Iia& sin och andras ' iätt. För ' h86gerkvhorna ar det en vansklig sak att rymma både partisinne och !intresset för kvinncrna, ich det blir alltid en strid, nar partiet fordrar, att de skola öfvergifva kvinnorna. För oss finns det ej någon som helst intressekdlisionl, ty när vi karnpa fcr vart partis idéer, kanipa vi i och ved detsamma för kvinnans frigörelse. Vårt parti kan. icke utan att svika sig sjalf s6ka förmå oss att svika oss sjalfva. Ändå ar var uppgift för oss så stor, att vi bafva, nar vi se den myckna säden och hur få de äro, som arbeta. Så mycket större ar vår vördnad och beundranför de systrar på den högra flygeln, som oförtrutet arbeta, fastan d.e ar0 ännu färre i förhållande till den myckna säden. Skara den 16 sept. Jenny Welander. ' Till Fru Velander. M ed anledning af Eder ordrika men föga behärskade artikel mot mig i förra veckans Dagny ber jag att härmed få bemöta Eder i ' några punkter, på samma gang jag förklaras, att jag icke vidare ämnar inlåta mig i dispyt med Eder om en sak, hvarom vi i hvarje fall aldrig kunna enas. Dessutom anser jag det vara till ingen nytta att iylla tidningens spalter med sådant, i. all synnerhet som andan i diskussionen tyckes lämna mycket öfrigt att önska. Först och frainst försäkrar jag, att jag i dema sak, hvarken då det galler Centralstyrelsens beslut eller Eder. Nej, i förra fallet har jag varit sorgsen och i senare fallet har jag funnit det ratt lustigt. Dock må jag erkänna, att det är agnadt att hos mig väcka en viss misstämning då jag laser Ed-. ra artiklar, men den ar helt och håilet af objektiv art. Jag tror nämligen, att Ni genom Edra våldsamma skrifvelser gjort L. K. P.
stundande mötet med parlamentet, som samlades 18 febr., medverkat till den skarpa tonen; men vid dess första sammanträde nöjde sig Salandra med att i sväfvande ordalag tala om att » fosterlandets öde i sig innebure ej blott de nuvarande intressena, utan äfven det förgångnas ära samt framtidens förhoppningar och ideal ». Stämningen i parlamentariska kretsar skildrade Macchio som » påfallande lugn och allvarlig »; jordbäfningskatastrofens finansiella efterverkningar ansågos i sin mån ha verkat dämpande. Burian hade i medio af februari släppt lös Wientidningarna., som förut alldeles måst tiga i hela saken, och låtit dem censurfritt af-visa hvarje tanke på afträdelse af monarkiens territorium. De närmaste veckorna upptogos af detaljpolemik om tolkningen af art. VII (frågan om kompensationspliktens inträdande vid början af en aktion eller när de vunna fördelarna möjliggjorde utmätandet af » adekvat » kompensation). Dessa ofruktbara tvister afbrötos 9 mars helt oförmedladt af Österrike-Ungerns definitiva eftergift i hufvudfrågan: Burian delgaf Avarna, att man beslutat » principiellt antaga den af hans regering fordrade diskussionsgrundvalen afträdande af eget område ». Han tillade, att beslutet » redan bragts till tyska regeringens kännedom och genom denna till Consultans ». Förmodligen afsåg omvägen med beslutets delgifvande att skona monarkens känslor; den pekade äfven tydligt nog på hvilka inflytelser det var, som i form af » vänskaplig påtryckning » åstadkommit den pinsamma eftergiften. Med denna hade man, visade det sig snart, ej hunnit långt på vägen till vänskaplig uppgörelse. En ny och segsliten konflikt följde omedelbart om förhandlingsordningen och tidpunkten för den eventuella öfverenskommelsens praktiska förverkligande. Sonnino sökte före realde-batten få några » formella punkter » fastslagna, bland hvilka förekom krafvet på afträdelsernas verkställande omedelbart efter aftalets tillkomst. Faktiskt blef detta den klippa, på hvilken förhandlingarna slutligen strandade.
M:r Liung swarade, nu är Gudh med tig när du bekänner sanningen, hwem hade du med tig? Mathz swarade, ingen. M:r Liung: huru kunde du allena bryta upp fönsterlukan och gå in, allena uthtaga skattullet, du måtte ju hafft någon som mg det emot? Mathz swarade, jag hade ett järn, der med upbröt jag lukan. Sedan klef jag in, togh skattullet, satte det upp på bordet wid fönstret, sedan klef jag uth igen och togh det till mig, gick så bort, och upbröt skrijnet med ett järn. Mathz förehöltz, att han ju ändtelig måste hafft någon sig till hielp. Han nekade inständelig, men bekänner då Teljegårdz Pelle hemkom, sade han detta för honom, som fick med sig af samma penningar. Mathz frågades huru månge penningar i skrinet war? M:r Liung mehnte summan wäret till 90 rd:r in alles. Frågades yttermera hwar han haf:r giordt af penningarne? Han sade sig störste delen förfaret, men en dehl behållet hafwa, som liggia under krubban i stallet. Der på gafz honom wachten med sig, att bem:te penningar fram taga, och när dhe igenkommo, war allena i en pung 14 rd:r och någre gamble mynt. Mathz förehöltz bekänna hwar dhe andre woro; men kunde ingen bekännelse der om göra. Derföre insattes han å nyo till näste Consistorium, att i medier tijd sig bättre betänkia. 9. Berättade Prof. Rudbeck, huruledes saL Gestrinii erfwingar äre någre gånger tillhåldne, att hijtkomma och liquidera med Academien. Der på hafwa dhe till befallningzmannen Samuel Stehn nylig swarat ett widlyfftigt bref, som uplästes. Resolutio. Consistorium citerar arfwingarne å nyo till liquidation i saken till den
Antalet personer som är verksamma inom företagshälsovården har minskat betydligt under de senaste tio åren. Läkarförbundet är positivt till utökad samverkan med vårdavtal mellan landstingen och företagshälsovården. FHV har en unik kunskap om arbetsplatsen och därmed goda möjligheter att göra arbetsförmågebedömningar. En resurs som kan förebygga och åtgärda dåliga arbetsmiljöer, hantera arbetsrelaterade hälsoproblem och bidra till rehabilitering och anpassade arbetsvillkor för anställda som råkat illa ut. Dessa regler bör avse t ex medicinsk service, viss sjukvård och remisshantering. Detta kommer i synnerhet att vara av betydelse ifall det inrättas en ny specialitet - arbetsoch miljömedicin. En välfungerande process kring sjukskrivning och rehabilitering förutsätter att alla aktörer tar ett större ansvar för att samverka kring patienten. Tyvärr kom detta delvis på skam. Företagshälsovård - begreppet i sig åskådliggör klart vad det handlar om - en hälsovård med nära anknytning till företagen och deras anställda. Frågan är dock vilka möjligheter en nämnd för hela landet har att reellt granska och avgöra om en företagshälsovårdsenhet uppfyller ställda kvalitetskrav. Slutligen instämmer förbundet i uttalandet om behovet av forskning om företagshälsovård. Läkarförbundet stödjer i huvudsak förslaget att Arbetslivsinstitutet ska ges ett sammanhållet ansvar för företagshälsovårdsutbildningen. Vad vore naturligare än att se just företagshälsovården (FHV) som en av de primära aktörerna för att komma till rätta med ett av dagens största humanitära och ekonomiska problem i Sverige - ohälsotalen och sjukskrivningarna? En förutsättning för att företagshälsovården ska kunna få en mer aktiv roll i kampen mot ohälsotalen är att FHV har möjlighet och rätt att utföra även viss sjukvårdande verksamhet. För att det ska vara möjligt att arbeta på likartade villkor i förhållandet till den offentliga vårdsektorn bör det tas fram ett » riksvårdsavtal «, där spelregler fastställs. Förbundet ser positivt på att man inför ett frivilligt samhälleligt godkännande av FHV-enheter och på att företag i branschen ska omfattas av kvalitetssäkring och certifiering. För att klara efterfrågan på en företagshälsovård som får en mer aktiv roll i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen och ett eventuellt obligatorium är det väsentligt att resurser avsätts för en utökad utbildning. Utredaren vill tona ner företagshälsovårdens roll i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen, något som vore mycket olyckligt. Dessutom är FHV länken till arbetsgivaren. Enligt Läkarförbundets egna beräkningar är antalet företagsläkare i dag endast ca 400 omräknat i årsarbeten.
Hunger och nöd hade stått vid hans vagga och gjort hans kropp klen och smal. Men i denna kropp bodde en vilja, som av intet lät sig bryta. Han började sin arbetsbana Koman av Luise Westkirch. som springpojke och för varje spa rat öre köpte han sig böcker, läste Översättning av — e. långt in på nätterna och samlade sig ett konglomerat av allmänvetande, so cialt och vetenskapligt. När han nått Ut j la an att VI " ida på huvudet sprang så långt, att han förtjänade något mer g en S ° m en tyende längs strandstiän torra brödet, tog han till sig den lille, föräldralöse brodern och blev. n ^ ' s beth stod kvar och log över honom både mor och far. Ede växte han; V ade ^ st^u visste hon, om upp till en kraftig yngling, skötte sig han lagade efter henne. i skolan och fick sedan gott arbete i en kakelugnsfabrik. Efter bevä- IV - Str " 111 6 1 aV ringstiden flyttade han åter till bro hetarnç ' ' ^emvandande arRosenh ^Pphö °f hade nästan dern, som under tiden gift sig i över " store b ^ rnst Wessel, Edes ensstämmelse med sina grundsatser. tra PP an ti " Hustrun skulle vara för det första sin vån ' r ° r ' Det va " ' " - be ' ägen ovan på Lipperts. fattig, ty mannen borde vara den som T at 1m f° ren ingssaker " som hindhade försteget i äktenskapet; för det 50111 omT HanS. hatt såg så ny ut ' andra allenastående, sa att hon icke an Just snygg ro köpt den, han bar en var bunden av äldre plikter, för det er ren * - och ' k ra £T e °ch manschettredje frisk och flitig; och för det Vlsst ansett fjärde, — ja det tillstod han knappt ^°notn fö " ^ 11 en ^ err eman, om man icke ens för sig själv, fast det nog var den / Rosenhof. Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4, Telefon 84 * 62 Rekommenderas!
På det rära stad, från journalisternas snabbteckninnärvarande stadiet ser återgången problegar till de tjocka romanernas hufvudstadsmatisk ut. Den nya bokens filosofi förnelyrik. Mycket af hvad man läst i den vägen kar liksom en af dess mångfaldiga personförefaller en att sväfva i luften eller till motnager alla sanningar utom sanningen om den sats tomt och idélöst krypa alltför nära jorabsoluta förintelsen. Människorna i denna den, när man följer med denne författare bok tala, röra sig och handla på ett på rakt in på de små trånga gatorna mellan samma gång naturligt och bakvändt sätt. gamla ruckel och nya bostadskaserner, midt De säga och göra de tokroligaste saker s å - ibland människorna, som höra tillsammans som en människa gör det i drömmen. De med allt detta, och hvilkas andliga fysionomi handla till förfång eller glädje för sina meddet hjälper till att dana. Författaren är en människor utan att själfva vara onda eller god realist på samma gång han höjer sin goda. De äro alltjämt endast roande, och skildring öfver verklighetsannoterandet. Han de som af en eller annan drift göra sina rör sig i sin miljö med en slags djupsinnig medmänniskor tjänster äro lika värda att sorglöshet, som griper det rätta taget om skratta åt som de andra, hvilka lika mehans människor och kommer det att glimta ningslöst stjäla, mörda eller begå det slags fram ur deras inre något som förklarar och gouierade handlingar, som inte i nogräknad! upphöjer dem också i svagheten eller försällskap kunna nämnas vid namn. Vid förnedringen. Boken innehåller ett och annat, sta betraktandet förefalla alla dessa männisom inte håller det konstnärliga måttet och skor påtagligt lefvande med sina miner, rörelnågon gång en obetydlighet. Men i sin ingifser och hvardagsuttryck, men när vi undervelses lyckligaste stunder vinner författaren söka saken närmare, märka vi, att de alla den afgjorda seger, som ligger i att förmå äro tomma invärtes och att de alls inte lefva tvinga sin läsare in i en stämning, där den med eget lif.
Sedan hade vad som försiggick där framme fängslat henne. En kvinna hade kastat sig i sjön och varit nära att drunkna, nu satt hon på en stol, flämtande med vidgade ögon. Hennes röst var hes med en dold klang av smärta. En man lutade sig över henne. Han hade strax gjort ett starkt intryck på Angela. Varje gång han talade spratt hon till, som om hans egendomliga röst trängt till hennes hjärtenerv. Hans grå ögon, grå som ett mulet hav, hade en gång riktats mot Angela, tyckte hon. Det var, som om hon med ens förstått den människans sorg, hans misslyckande i livet, hans försök att hjälpa en kvinna, som också glidit utför, till dess hon velat sänka sig i vågorna och aldrig mer se morgonen gry. Angela hade gråtit. När ljuset tändes, var hennes ansikte vått. Och Petra hade varit orolig över att hon tagit med henne till detta sorgliga skådespel. Angela hade sedan haft svårt att glömma den där mannen. Kanske var det därför den där första teaterkvällen så outplånligt etsat sig in i hennes minne. Sedan hade hon ibland åter varit på teatern, men hon hade aldrig sett honom igen. Icke heller hade hon längtat därefter. Det var som om han velat med henne dela den sorg hans ögon berättat om. Angela gick långsamt ut ur Humlegården. När hon promenerade förbi ett bodfönster, såg hon en skymt av sig själv: en blåklädd flicka med en ljus halmhatt på huvudet. Ett ord dansade fram i hennes hjärna, det var det ord den gamla föreståndarinnan framställt så försiktigt: — Frihet. Angela mumlade det, när hon sprang uppför trappan till Johannes’ kyrkogård. Ordet hade ännu för hennes öron en ihålig klang som av ett trumslag. Petra hade prytt middagsbordet med syrener. En krans av syrener låg också kring Angelas tallrik. Det såg ut som ett födelsedagsbord. — Det är som hemma hos föräldrarna förr i världen, sade Peter von Pahlen. Lilian, hans fru, log ironiskt, hon tyckte alltid dessa tre syskon voro en smula löjliga, när de kommo tillsammans. Och Peter var då som en gubbe med sina minnen. — Å, pappa, nu börjar du igen! sade också Stellan, Peters son. ”Det fanns en syrenhäck runtomkring trädgården”, fortsatte han hemlighetsfullt, härmande sin fars röst.
— utom att den nedlagt sitt ordboksarbete, sedan detta fortskridit till och med bokstafven A — synes oss nära nog komiskt, då man ju fullväl känner, huru nämda akademi gifait sitt kraftiga stöd åt den verkliga talangen och derigenom bildat den mest helsosamma motvigt mot den dåliga literaturen, som dag ifrån dag hotar att öfversvämma vårt fosterland. Bäkna blott upp de skrifter, akademien prisbelönat — allt det bästa, som ser dagen lemnas naturligtvis till bedömande af denne areo-pag, — och ni skall genast ha den samtida svenska literaturens hufvudarbeten, folkets älsklingslektyr, uppräknade. Och då skolen I se, hvad akademien verkligen uträttat. ‘ Bland de 100 underteckname finnas flere namn, dem akademien — beklagligtvis — alls ej känner till. Och de öfrigas kompetens såsom samhällsförbättrare kan man äfven sätta i tvif-velsmål. Som vi ej alls kunna medgifva dem någon rätt att yttra sig i literära spörsmål, allra minst af sådan betydelse som de här framlagda, så skola vi, i stället för att lyssna till deras omogna, ja beklagligt » gröna » reformförslag, tillåta oss att .sjelfva framlägga vår åsigt om hvad som i närvarande stund bör göras i denna fråga: (Sedan den ärade tidningen meddelat dessa af en aktad nittonårig kritiker uppsatta förslag, som utrymmet hindrar oss att aftrycka, afslutar den sin artikel med följande ord:) Det har varit oss mycket obehagligt att röra vid en så tvetydig sak som denna så kallade » författare-revolution », just för att hos de unga lederna, som på visst sätt nog ha ett sken af rätt på sin sida men som i andra fall bestämdt ha orätt, spåras en sådan ofördragsamhet mot andra åsigter än deras egna och en sådan hänsynslöshet i deras uppträdande emot svenska akademien, att man ej kan annat än beklaga den svenska ungdom, som så illa förvaltar det arf den tagit af stora fader. Det liggeri tidens anda en strafrvärd böjelse att rifva ned det bestående och att utan urskiljning hugga in på allt, som är för högt för att nås af den råa hopens händer.
Vapenslamret blev nu allt häftigare, sedan den hittills dolda grundorsaken till duellen stuckit upp huvudet, och detta huvud hade mörklockigt hår med gulltrådar uti. Cello kände sina kinder färgas av vredens rodnad över den förstuckna beskyllningen för ovederhäftighet. Den unge ädlingen hade till svar riktat ett djärvt anfall mot sin motståndares hjärta, men denne hade genom sin kallblodighet lyckats hindra värjspetsen att nå sin bestämmelseort. Nu förberedde den tunge fäktaren en lömsk fint; hittills hade han hållit sig till små rörelser, avsedda att såra och reta motståndaren. Han lekte en stund med sin värja, varpå han föll ut, denna gång i avsikt att fastnagla rivalen. – Hellre än att in extenso intaga en så intressant skrivelse som den av drätselkammaren angivna rörande stadsanslag till ett hem för I Ofrivillig nöd komna aktningsvärda ålderstigna intager man berättelser om tjuvar, som gripits av utsända medarbetare, eller romaner rörande dollarflickor, det senare förmodligen för att tjusa damerna, lika unga som okritiska i både det ena och det andra hänseendet. Cello kände nog stinget, som han erhöll för sin andel i Far i Skåpets gripande, men han spelade oberörd, koncentrerande sig på dollarprinsessan. Med en djävulsk fintlighet, som han lärt sig under mångårigt hanterande av värjan, låtsades han nu inskränka sig till parader. – Dollarflickor ja, det är just det damerna vill ha, svarade han. Men omedelbart fick han in en fruktansvärd stöt i hjärttrakten på motståndaren – och herrarna intresserar sig understundom också för flickor med dollars, tyvärr icke alltid med tur. Lika gott, tillfogade han, medan han tyckte sig se motståndaren blekna och vackla. Var och en gör så gott han kan, antingen det gäller tjuvarna eller damerna. – Haha, skrattade den sårade motståndaren och tycktes retirera. Låt gå för dollarprinsessorna då, fortsatte ingenjören och samlade all sin kraft till ett nytt utfall. Men om herr Erlandsson nu i afton ytterligare skall uträtta något arbete på redaktionen, glöm då icke för dessa, enligt er mening så nödvändiga tjuvarna och dollarflickorna, de bagatellartade och särskilt ur nyhetssynpunkt så värdefulla skämtbitarna!
# 218 omskiptelica naturu swa at huart thera ma vændas j annat. æn himbla oc himbla tungl oc ænglar the haffua naturu oc ey omskiptelika. vtan thera wærk oc thera naturlika syslu. thy at solen røris fra østir oc til væsthir Oc ængla vndirstanda oc hugxa eth thing æptir annat Oc enkte thz tingh ther skapat ær haffwir swa langa stadhua vtan alt omskiptilse swa som iak sighir / thz ær vtan j hwario there syslu the finna før oc sidhan j huarie stwnd ¶ Æn gud ensamin han haffwir en dagh oc ena stundh. badhe aat naturu swa oc aat værkom æwærdelike vtan omskipte / æn thot huaro at hans værk byrias oc ændas swa som frammer skal sighias Oc før thy ma aff honom ensampnom sighias at han ær en. Æn talar var hærra frammer til moysen Idhra frænda fædhirnis gudh abrahams oc ysaaks oc iacobs gudh. han sænde mik til idhir / thz ær mit amynnilse nampn æ mædhan slæct kombir æptir andra. kalla saman vitrasto mæn oc ælsto aff thinom ætmannom oc sigh them alt thz iak talade til thin Oc sidhan skalt thu ganga mz them fyri pharao konungh oc sighia før honom tæsse ordh ¶ Ebreska manna gudh kallade os oc bødh oss at ganga trighia dagha ledh j ødmarkena / oc offra honom vart offir Oc vet iak sighir var hærre at pharao læthir idhir ey før lidugha æn han haffwir kænt mina hand / thy at iak skal thea mith gudelikt valdh oc plagha egyptu landh mz alzskona iærteknom Sidhan lætir konungin idhir lidugha ¶ Hær skulom vi mærkia at thæssa thre dagxledhir vt aff egyptu lande som varo j firitighio aara færdh til thz hælga land som heth canaan landh tekna thre iætir rætta scripta mala. sidhan gud lyusir syndugx mans hiærta oc ledhir han aff egyptu land som tydhir myrkir a wara twngo Førsta scripta daghir ær sorgh oc træghi / annar ær ræt vidhirgangilse / tridhi scripta løsn oc ful iffwir bot Tæsse tree dagha skulu winnas xl ar thy at vi syndughe mæn haffuom syndugan likama aff iordh oc vatn oc vædhir oc elde / oc mz hwars tæsso krapt gangom wi mot tio gudz budordhum Oc før
— än är det det helt lugna redogörandet — professorerna Palm och Kjellberg, riksarkivarien Malmström — någon enstaka gång får ett stycke interiörmålning förklara karaktär och situation — Pontus Wikner, ryttmästare Stjernswärd, kapten Berg. Så blir akademikern Georg von Rosen aldrig en torr sche-matiker, och aristokraten blir aldrig en isolerad enstöring. Sant är att han icke kommit att bilda skola inom den svenska konsten, men detta beror mindre därpå att han är den mogna frukten af en lång utveckling än på att kärnan hos honom, som korteligen kan uttryckas med ordet nobilitas, icke låter sig myntas ut till andra. Men alla ha de erkänt, generation efter generation, att Georg von Rosen är den stora konstnärskaraktären, hvilken omutligt håller fast vid det som bär alla de bästa — akademiker och revolutionärer — öfver dagens bifall och löje, nämligen förvissningen om att konsten är en stråle af det eviga ljus, som af ingen småsinthet får förmörkas.LITTERATUR FREDRIK BOOKS TEGNÉRMONOGRAFI Books Tegnérbok utgör en väldig kvartvolym på mer är 500 sidor, och ändå behandlar den blott nydaningsåren 1808 — 14 efter en öfversiktlig framställning af ungdomsdiktningen. Vissa utförliga partier om Geijer och Götiska förbundet och den filosofiska idealismens betydelse för befrielsekrigen mot Napoleon stå som författaren själf medger " blott i ett avlägset samband med Tegnérs diktning ". Böök kommer på detta sätt mindre att ge en fortlöpande personlig utvecklingsgång än viktiga bidrag till belysning af den epokgörande tidsbrytning, som inträffar under 1800-talets andra decennium. Detta innebär att boken uppvisar en idéförskjutning, som till en viss grad spränger dess enhetlighet. Här stå vi inför en hufvudbrist af både vetenskaplig och konstnärlig art, som vidlåder boken. Innan jag söker motivera denna synpunkt, vill jag genast betona att arbetet i alla fall äger en enhetlig grundsyn, som synes mig kraftigt uppväga dispositionens brister och göra verket till en afgörande och viktig nyskapelse. Den framställning, som Böök ger af Tegnérs ungdomsutveckling till 1808, är nog hvarken ny eller fullständig.
I denna grupp kvarstod en viss överdödlighet ännu I Stockholm bedrevs dessutom viss barnsjukvård på Allmänna barnhuset, senare Norrtulls sjukhus, dit Karolinska institutets första professur i pediatrik var förlagd sedan den inrättats 1846. Hög barnadödlighet för 100 år sedan 50 år senare var förhållandena helt annorlunda, vilket framgår av att 37,5 procent av de barn som 1956 avled på Great Ormond Street Hospital for Children i London hade någon typ av genetiskt betingad sjukdom [1]. De lämnades därför utan mat och vätska tills de avled efter en till två veckor. Medlet frisatte bilirubin i blodet och ökade därmed risken för kärnikterus. I boken » Life before birth «, som översatts till svenska med titeln » Så börjar livet « ger Peter Nathanielsz en lättläst översikt över hur » det ofödda barnets hemliga liv « inverkar på människans hela livscykel [25]. Han var angelägen om att barnsjukvården fördelades jämnt över landet och verkade för att väl fungerande barnavårdscentraler inrättades i samtliga landsting. Under första hälften av 1900-talet öppnades barnkliniker i hela landet med början i Malmö, Norrköping och Helsingborg och i vilken utbyggnad svenska pediatriker tog en mycket aktiv del. Ännu i mitten av 1940-talet ansåg vissa förlossningsläkare att » det är inte Guds mening att barn med dålig vitalitet skall överleva «. De vanligaste orsakerna till barnkirurgisk vård var akuta bukfall, olycksfall, tonsillektomi och uppmejsling av mastoiditer. I början av 1950-talet behandlades nyfödda barn med misstänkt eller bekräftad urinvägsinfektion med sulfapreparatet Gantrisin. Sjukhusvård för barn Nanna Svartz, internationellt känd professor i medicin vid Karolinska institutet, förlorade samtliga sina syskon i tuberkulos [3]. Det är också en förutsättning för att barnet skall bli ammat. Förhållandet mellan arv och miljö vid olika kliniska fenotyper. Karolinska Universitetssjukhuset Solna [email protected] Iakttagelsen från slutet av 1700-talet att ett sjukt barn dör om det skiljs från sin mor var helt bortglömd. De flesta av den stora mängd tonsilloch adenektomier som gjordes under första hälften av 1900-talet var inte endast onödiga.
Det finns idag drygt 5,5 miljoner presumtiva givare att tillgå i olika internationella benmärgsgivarregister [16]. Intravenös antibakteriell behandling gavs med kombinationer av ceftazidim, meropenem och vankomycin under sammanlagt 43 dagar och empirisk svampbehandling med liposomalt amfotericin-B under sammanlagt 28 dagar. Den eventuellt mindre risken för transplantat mot värd-reaktion har man velat tillskriva den omogna stamcellskällan, som ger teoretiska förutsättningar för en ökad möjlighet att kunna transplantera genom den så kallade biologiska barriären. Ekonomiska, etiska och legala aspekter av navelsträngsbloddonation i Europa är oreglerade och skiljer sig länderna emellan. Samordningsinsatser mellan de nu befintliga navelsträngsblodbankerna måste intensifieras för att fullt ut kunna nyttja dessa ökade möjligheter. Genom ett stort navelsträngskärl, företrädesvis en ven, tillvaratas den mängd blod, varierande mellan 40 och 240 ml, som annars vanligen spolas i vasken. Några av fördelarna och även nackdelarna med användningen av navelsträngsblod som hematopoetisk stamcellskälla illustreras av våra fallbeskrivningar. Våra nordiska grannar håller också på med uppbyggnad av navelsträngsblodbanker. Parenteral nutrition gavs under 11 dagar utan levereller njurpåverkan. Förbehandlingen (konditioneringen) bestod i fraktionerad helkroppsbestrålning, fTBI 850 cGy, fördelad på fern fraktioner på 170 cGy två gånger dagligen (från dag - 9 till dag - 7), fludarabin, 30 mg / m2, i fyra på varandra följande dygn (från dag - 6 till dag - 3) och melfalan 140 mg / m2 dag - 2. I syfte att få svar på frågan huruvida transplantationer med navelsträngsblod är gynnsammare än konventionell benmärg och / eller perifera blodets stamceller, pågår en internationell fall-kontroll-studie med obesläktade givare. Omhändertagandet omfattar bestämning av blodgruppstillhörighet, antal kärnförande celler och molekylär HLA-typning. Ett slutet system med kanylering är att föredra framför direkt mjölkning ur navelsträngen, på grund av risken för bakteriell kontamination.
som nu till att börja med artigt begära andras till I1regentll. ingenting värre an komniunal rösträtt. För mycken ara. Fru Ohlson, hjältinnan Ett nytt. antiargument är uppfunnet! frin Persien, vars berättelser on1 sina bragder publicerats av T i m e s, begagnas av .Det låter otroligt men ar fullkomligi sant. T h e V o t e som röstrattsargument, och vad Visserligen har det mer an enagång framhålkan inte begagnas som sådant? Svårare ar lits som en grav invändning, att icke alla det att leta upp något som passar på andra kvinnor äro med om kvinnorörelsen, att någr.a ' sidan. att vid sitt första uppträ- dande samla alla dem de angå kring sitt bai England. n &), men ingen har förstått att ge denna Rösta pA narri. Den franska röstrattsinsinuation en så konkret och darför ' iniporörelsen, eljes så blygsani och folkskygg, nerande form som M. Clément Vautel (citegjorde sig en glad söndag.4 det fria den 26 rad i La F r a n c a i s e ' 18 april). H & krossar april. b.lanka sedlar: de innehöll0 inga .liga advokater, de ' ta dem icke på-all~ar. '? särlagstiftning för kvinnor. Där ar något som appellerar till rent mänskliga instinkter, som återfinnas fullkomligt lika innanför alla sociala kostymeringar. Har. offras för högre, d. ' ~ .s. ekonomiska intressen det manskoniaterial, som s i ömt skulle skyddas till förmån för likaled des ekonomiska intressen. Kanhanda försiggår evolutionen långsammast hos våra. kvinnliga försnillare och mördare, och .om tio ' år skola de möjligen ha hunnit fram till kvinnliga rättegångsbiträden. Jus Suffragii utgav första maj ett präktigt jubileumsnummer med anledning av hternationella rösträttsalliansens tio-åriga tillvaro. Första sidan W~tages, son1 sig bör, av mrs Chapman Catts furstliga bild, och till det rika innehållet ha många hystra medarbetare bidragit. Alliansen och dess ledare hyllas.
frökeii Kerstin irtiliel ” Om kvinnornas rösträtt ”, dHesselgren 0c.h frii Agdn Ostlund. Det är ccn iiiiieliållei så gott som alla d e arIetlsaint att. upptäcka al ?. iiian farit iiied: iiinerit. varined kviniioima iin i dag osanning. Ledsamt. också. att \ våra egna i L ofiiltständiat hålla oss A, tiidja sina riistriittskrar. BI. a. heter Itvinnoorgan s n let: ” det iir ett axiom till deii engeljoiii iiicd \ - ilrti&a händelser ptf ouiråden. lm frihetcn, att beskattning och röstsom lieröra våra intressen stf iiiira. Xig Bätt alltid höra tillsaiiimans, ett annat veterligt har inte förrän i ett a v Hertiias allra sennsfe iiiinimer och i denna tidning ii. 1867 viickte hennes nian, John egen centralstyrelse €ör ett år sedan inläinStiiart Mill, motion i underhuset oin iiade skrivelse, vari vi anhöllo, att nämiida ttt ordet ” nian ”, som saniina å r åter kominitte måtte förstärkas med kvinnliga nsatts i st. f. ” niaiilig person ” iittryckinedleniinsr, verkligen lett till Usyftat reigen skiille förklaras även innefatta sill ta t. TAt. oss nu einellerticl glädjas åt detta re-: vinna. Den blev visserligen avslagen, nen från denna tid stammar den mosultat och äiinii mer åt utsikten att h e t s iiiriia engelska rösträ ttsrörelsen, som riksdag skall lägga grunden till eii påbygg. 111 efter 50 års träget arbete nått sitt nad av r å r folkundervisning, som tycks nål a t t komma i besittning av röstkomma att i en nära framtid få mer storedeln, utan vilken Itvinnorna aldrig artade dimensioner, än kanske någon a \ -: unna bliva någon verklig maktfaktor oss vågat drömma om! Maja Forsslund, sitt lands sociala och politiska liv. rycliligen angives.
sistio d. 18 Nov. sidstleden. I synnerheet hafwa dhe begärt af h. Sam. Stehn, dhet han icke tillåter Curio få sättia in deposito hwad böcker han will, uthan dhe bäst kunna wara, då h. Stehn swaradt dhet Curio sagd t, att om Acadin inte/ är benögder medh dhe böcker han offererar, så skall Consistorium fa söka sielf uhr hans booklåda han hafwer här i staden dhe bästa der kunna wara. H. Lagerlööf meente att wore bättre söka caution i stället för deposito för dhet tryck som renoveras bör. Dhet sade och h. Bilberg, men sedan funno Consistoriales godt att förblifwa wid förrig resolu//on, nembl. att swarsgodt depositum uthökes. Sedan sade deputati, att Sam. Stehn swaradt, dhet wille han skrifftel. swara på dhe puncter honom af dhem i händer lefwererade woro. Rector framtedde upsatzen på dhe exemplar Curio offererar till depositum skrifwen af h. Samuel Stehn, hafwandes h. Stehn tillagdt wijd ändan på samma upsatz, att dhe exemplaren som der specificeras, äro förseglade och insatte i hwalfwet i kyrckan. Catalogus eorum hic est: Verel. Runogr. 21 exempl. å 3 d r . 63 Gothe. et Rolphs, Hervadz och Bosn Hist . 440 Hervar. Histor. 87. exempl. å 8 dr. ... 696 Noch Aphthonii prog. 201 exempl. å 2 d r . ..402 Comel. Nepos 400 exempl. å 1 dr. ... 400 Atlant. 100 exempl. Consistorium tyckte ofwanskrefne exemplar wara förhögdt wärderade och iämbwähl icke så många kunna tagas af hwar sort, hwar om wijdare öfwerlägges,
Förmådde mina böner ingenting, så fick hon fullkomligt rå sig sjelf. Porry fattade hennes framräckta hand. Det var, liksom något rullat utför trapporna. Bröstet höjde sig oroligt, och en storm af häftiga känslor tumlade derinom. I samma ögonblick Frigga öppnade dörren från förstugan, kom prostinnan in från hvardagskammaren, hållande i handen en gräddskål med den ypperligaste grädda. Fröken från Ljungbro! “ utropade prostinnan, och – pang! Porry kastade sig tillbaka mot ryggstödet af stolen, sägande med en viss anstrykning af bitterhet: „Icke? “ Magda förhöll sig till det mesta passiv, och endast, när mannens despotism gick alltför långt, sökte hon med lugn och allvar hålla den något inom gränserna. „Det är väl icke så underligt, skulle jag tro. “ Sturm skrattade. Med en mine af vårdslös öfverlägsenhet helsade Porry på de båda ynglingarna, såsom en man i allmänhet behandlar unga gossar. att jag en enda gång kunde genomskåda henne, en enda gång finge beträda henne med något rätt trolöst och beräknande, då då vore det slut med detta helvete. Gunnar var sjuk; du nedtryckt af så många pröfningar, att man skulle ha varit utan hjerta för att med en hårsmåns tyngd öka bördan af dina lidanden. Under aftonen slog Porry sig ned hos Mariquitta. Magda gick fram till ringklockan, fattade strängen, bifogande: Låt detta blifva allt, hvad vi behålla deraf. Det var icke allenast Sorenzas talent, utan äfven hennes person, Jenny ville beröfva hans deltagande. „Ja, många gånger. – Det var så löjligt. “ Åh ja, det vore verkligen att straffa henne för det naturen rikare utrustat henne än Jenny. “ Grefven betraktade sin hustru med ett ironiskt leende. Han hade sjelf stängt dörrarna, och sedan aldrig låtit någon träda öfver deras tröskel. Man har lemnat mig allena. „Alldeles icke; men du är fru, och skall representera, något, som en ung flicka är befriad från. “ „Stackars, stackars Sorenza. “ „Nej, Pehr är det icke; men lyss, till hvad jag säger, allt står ej rätt till. “ – Nej, Arthur, hvaröfver skulle jag vara högmodig? “
II. Proponerades om assessoribus Consistorii minoris. Resolv.: in facul t. theol. h. Schütz. In facult. med. [lucka för namnet.] In facult. philosophica, h. Peringer och Obrecht. [Decani:] In fac. theol. Decanus Prof. Schütz. In facult. jurid. h. Lundius. In facult. medica h. Olaus Rudbeck. In facult. philosophica, h. Bilberg. III. H. Rector remitterade hh. inspectoribus aerarii fogdens Ringii räkning på det han på Academiens wägnar upburet wijd Lindzåhs stad och gifwa der om sitt sentiment med det snaraste. Hwilcket uthlofwades. IV. Ericus Lod ing begärer något för sitt omaak, för det han räknat tijonden för Acad:n i Nääs och Börje; sedan klagar han och att han blifwit införd både i stadz mantalslängden såsom och i Academiens, och att staden giordt på honom execudon; för detta må han tillräckna sig sielf att han gifwit sig under Acad:n, der han lijkwähl intet warit inskrifwen. Rector bad att hh. collegae willia komma praecise kl. slår, när dhe blifwa kallade. Prof. Schütz frågade om någon af V. Consist. wore slächt med Hadorphiis som hans wederpartter äro, att han då måtte niuta här i beneficium juris att dhen sig absenterar. H. Peringer tillstod sig wara i skyllskap med Hadorphierne, och derföre gärna absenterar sigh här ifrå, har och desuthan ämnat det samma göra effter h. Schütz är actor. H. Schütz inlefrerade een r ansåkning hållen af befallningzman h. Samuel Steen angående dhe personer som under staden sortera och wäret. Hust. Lissbeta Påhlsdotter borgaren Hindrich Johanssons hustro inkom för rätten, klagandes att hennes son Johan Upström förleden onsdagz affton den
Marcus gjorde en Därför blev det heller intet avslutville rätta mina misstag, sade hon Det ar inte roligt för oss barn att blus i egenskap av hustru åt komrörelse som om han velat säga nä- ningstal. Det blev en minuts spänblygt. Jag är rädd att jag måtte ha jämt höra den visan. munalstämmans ordförande: » Godgot eller hejda förhöret, men åtrade nande och pinsam tystnad, varunder låtit några oriktiga svar passera. - Är det inte roligt? sade prostindag Signe. ja, jag säger Signe som sig. Vad skulle han säga? Att det alla hjärtan började klappa. Sen Marcus svarade inte på denna nan förvånad. Allting blir så högförr, fast Signe är gift med själva historiska sammanhanget icke anläste Marcus välsignelsen med ostafråga, ty hon hade icke begått några tidligt och festligt, när det är sista ordförarn. Goddag, ordförarn, nu ginge barnen i Sunnanåkra och Läpdig röst och tog upp avslutningsmisstag. gängen det sker. Så högtidlig och ska jag se om jag kan peka ut er pamåla, förr än de började studera psalmen. - Jag klandrar inte alls fröken, festlig som jag blir, då jag far sista pojke. Det var inte svårt så som teologi? Han var ung och osäker, Prostinnan kunde inte låta vara sade han. Jag klandrar dem som tog gängen till kyrkan, har jag aldrig vahan brås på släkten. » och han teg. att skämmas litet över sin son, som bort katekesen och lämnade fältet Marcus klev upp till den hedersMedan han tvekade, hade förhöret så litet kunde behärska en oväntad fritt. Aldrig har jag förstått så bra r i t i livet. Käre Marcus, du gör min afton så ljuvlig, jag kan aldrig vara plats på katedern som hans fader övergått till Sveriges kristnande, och situation. Hon gick fram och tog som under detta förhör tack. inte dig nog tacksam fur att du skjuter brukat inta vid examina. barnen visade sig veta en hel del om Maria i hand. så mycket kaffe hur nödvändigt Han om nan brås väl på släkapostlarna Ansgarius och Sigfrid. upp att fara till hedningarna än en Ja, tack för i dag, sade hon.
Under deras förlofningstid kom till hennes hem en utsvulten flicka med svarta ögon. Du har ej erötrat dig denna plats genom någon exceptionel begåfning åt ett eller annat håll. – Professorskan ber herrn vara god och stiga in. Därtill äro dina ögon för stora och för grå. Och skammen har jag sökt svälja. Det behöfs mina små, kisande vattblå ögon för att fatta skönheten i dina enkla, jag kunde kanske säga, karga bref. Det är rent egendomligt att se huru många faktorer här spela in. Jag har varit mycket sjuk och läkarene anse utgången osäker. Jag, som genomgått alla faser i sträfvan att nå idealet, det sköna och sanna. – Modet, ser Ni, bör man aldrig slå ned, om än motgångar omgärda en. Nu hatade han själfva tanken på hennes lättsinniga koketteri med hans heligaste känslor. Bränna dem – aldrig! Då först insåg hon huru fastad hon var vid den svenske literatören. Du ber om klarhet i en dunkel punkt. – Är herrskapet hemma? Hundens död gaf Anna anledning att, då hon gifte sig, antaga barnet såsom hjälpreda i hushållet. I månadtal väntade hon dagligen att af honom få bref, i hvilket han skulle bestämma resedagen. – Tror du då värkligen att det är hopplöst, frågade modern, men Anna endast stirrade på henne utan att svara. Men denna glimt skulle naturligtvis försvinna likasom alla de andra. Hon tålde ej att bli kallad målarinna och ville ej häller ge sig sken af att vara det. En sak vill jag säga dig bland de många, som ej bli sagda. – Tack, ditt förtroende och din tillit till mig ha gjort mig mer godt än de amplaste loford af en rutinerad kritiker – och detta är bra mycket sagdt af en af kritiken missförstådd literär adept. Han lefde i sin allegori, fann tröst i den och var barnsligt mån om att få den helgjuten. – Det är banalt att nu tala härom, men dessa tankar ha ej varit banala. Hon önskade honom en lycka snarlik den hon själf njöt. – Du är en underlig fyr, inte glad, men ej häller sorgsen, och du besitter obestridligen ett konstnärstemperament. Den finska kvinnan har alltid stått för mig stoltare och nackstyfvare än andra. » Min vän.
att ingen ther boo kan uthan theras skadha. M. Mårten Stenius suaradhe, 1. att thett inthett lågh byen förnär, 2. att Staffan hadhe inthz häffdat sädan han der till kom, 3. och att Quaestor i rättan tijdh hadhe sagdt honom ther ifrån. Men Staffan nekadhe åter här till. Ther före kundhe thenna gången inthett fullkomligen slutas, uthan effter M. Mar tinus refereradhe sigh in på Quaestorem, kunde der om [icke] affhandlas för än han hem komme, och tå skulle förfrågas medh huadh willkor han thett fått hadhe, för huadh orsaker, och om thett i rättan tijdh skeedt war. Sädan upprepeterades om Bibliothecario, att en wiss der till sättias måtte. M. Mar tinus Stenius sadhe thett wara rådheligit, doch så att en eller tuå aff professorib. bleffwe inspectores ther öffwer. Och sade först M. Laurenti#* Stigselius, att huar någhon extra numerum professorum skulle dett hafua, så måtte Notarius blifua ther wijdh, som är waan wijdh Academiae saker. För sin person begärte han thett inthett. M. Israel Bringius sadhe ock att Notarius behöffde thett well för bättre lägenheet skull, huar någhon extra societatem der till komme, men inthz begärte han thett. M. Martinus Stenius samtyckte thz samma, huar Notarius wille sustinera the labores som af Bibliothecario kräfdes, att han tuå eller 3. timar om daghen läto sigh ther finnas, komme öf:reens medh hans officio, och hans lägenheet förbätrades, som nu en tijdh tiänt haf:r. M. Olavus Laurelius samtyckte ock om Notario. D. Vallius sadhe att Bibliothecarius måtte först låtha sigh ther finnas tuå timar om daghen. Sädan
Underavdelningarna i judgement, social esteem som uttrycker mildare kritik, och social sanction, båda med egna underavdelningar, spelar stor roll i den undersökning av olika journalistiska artiklar som redovisas i Martin & White (2005) eftersom användningen av judgement karaktäriserar och särskiljer tre olika typer av röster vilka kännetecknar nyheter, analyser och opinion / kommentar. I de allra flesta fall motiveras kritiken när meningen är den enhet som undersöks, vilket är imponerande i en så politiskt laddad konflikt. Svenska Dagbladet kan ha handlingsuppmaningar på olika ställen i ledaren vilket resulterar i varianter av normalmönstret. Skånska Dagbladets sätt att kritisera förändras alltså under konfliktens gång. De är som grupp äldre än andra journalister, mer välutbildade och de är män. De övriga nyheterna uppfyller i princip kraven på neutral reporterröst. Different types of leaders are presented in table 15. Deskription förekommer ofta i presens men man kan inte vara säker på att så alltid är fallet. English Summary. 7.4.3 Kritik av aktörer i övriga tidningar De övriga tidningarna har mer analys än de ovan redovisade vilket ger läsaren mer kunskap om konflikten. Redogörelse är ett överordnat begrepp när jag talar om budskapstypen redogörelse. Reynolds, Mike 1997. (Arb 30.1:12) (7) Hr Palme fann sig efter ett dygns betänketid föranledd att träda fram och naturligtvis valde han att göra det i TV. Detsamma gäller när Bhatia kommer fram till att säljbrev och promotion letters tillhör samma genre eftersom syftet är att framhäva det positiva med en vara / tjänst respektive en arbetssökande persons kvaliteter. Akademisk engelska är hans undersökningsobjekt. Han jämför 15 tidningar i juli, september och november 1998 och finner att ledarnas stöd är betydligt större i september än månaderna före och efter. DN analyserar och kritiserar användningen av begreppet ” högavlönade ” i s-pressen. SvD kritiserar också olika ministrar och socialdemokratin. 148 Statens avtalsverk kunde i går ha tagit ett första steg mot återställd arbetsfred. Numera är det vanligt med signerade ledare. Nfl har två varav en behandlar konflikten. Det var regeringen som genom sin hårda nej-linje till alla SACO:s och SR:s krav drev de båda organisationerna ut i öppen konflikt.
Mönstertidningen Affärsmän, som söka en - Barngarderoben - > Oumbärlig i alla hem med uppväxande " slitvcrgar ". Prenumerera! köpstark kundkrets, handla förståndigt, om de annonsera i Arvika Tidning. som med sina tillkännagivanden vilja träffa befolkningen i Arvi ka med dess cirka 6.00h invånare och det vidsträckta område, för hvilket detta raskt framåtgående sa ' i hälle är huf.vudorten, näm ligen Jösse, Nordmarks och Gill bergs härader med deras inalles c:a 70,00 0 invånare, böra beakta, att _ A R V I K A N YH E T E R är den i dessa t rakter mest spridda tidningen och utan tvifvel ett av Värmlands bästa annonsorgan. Tolalupplaga 4,800 à 5,000 ex. Arvika Nyheter är västra Värmlands enda frisinnade tidning. Läses inom alla samhällslager, men har sin stöisia spridning inom landtbruksrklassen. Annonspris: 6 ör e före och 5 öre efter texten per millimeter. Rabatt: 10 proc. då annons införes 5 ggr, 15 proc. lör lo ggr, 20 pro c för 20 ggr. Prenumerationspris: helt år kr. Avesta-Posten. Organ för sydligaste Dalarne och norra Västmanland. • Annonspris 6 öre pr mm. Annonser insändas till Hufvudkontoret, Hedemora. Utkommer Tisdagar Torsdagar och Lördagar. Äves,a " Posten, Södra Dalarnes Tidning, Mora Tidning och Borlänge Tidning stå under • Bästa Annonsorgan » O R S I W gemensam ledning och räkna t; llsammans minst 90,000 läsare i Dalarne. amoxiso^an, är îidmç organ för mellersta Dalarne och västra Bergslagen. Har närmare 6,000 prenumeranter. Utkommer Tisdagar, Torsdagar och Lördagar. Annonspris 6 öre pr mm. Annonser insändas till Hufvudkontoret i Borlänge. f \ U Q f B orlänge Tidning, Mora Tidning, Södra Dalarnes Tidning och Avesta-Posten stå under gemensam ledning och räkna tillsammans - sminst 90,000 läsare i Dalarne.
Ja, åt allt: från skaldens hymn till kvällsolens dalande, från fridfullt kor i Flens o c h Fröjeslunda gamla kyrkor till dea lilla täcka Grindstugan vid skogsbrynet b o r t o m Upsala slottspark eller det natursköna, furukransade L u r b o, m e d sina efter sommarregnet smältande taltrasttoner — hvilken upsaliensare har ej sina ljufva minnen från platser sådana som dessa senare! Denna min erotiska stämning o c h det höga allvar, som karaktäriserade den, ingaf mig dock ingen okänslighet för allt det individuella och lefvande omkring mig. N e j, att få träffa den vän, hvars hand man just längtade att få trycka, att ur hjärtats tysta djup få sända h o n o m en suck, innebar för mig tvärtom att med kärlek omfatta allt mänskligt, allt stort, skönt o c h godt. O c h likväl skulle händelserna sedermera i denna idyll, som börjar så genomträngd af den renaste lifsglädje och sympati, utveckla sig på ett sätt, som snarast har sin motbild i dessa sagor eller myther, hvari de handlande stå under inflytande af en eller annan obetvinglig naturmakt, och som sällan pläga, som man säger, sluta lyckligt. v. är. Humboldt. Detta kunde synas osannolikt, om jag ej själf sade att så var. M e n det får sin förklaring, därigenom att denna utveckling sammanfaller med den här i landet (omkring 1858) begynnande kvinnorörelsen. s. v. Vare därmed huru som helst, så är detta ett kapitel, som det här icke torde vara med en kvinnas finkänslighet förenligt att närmare inlåta sig på. Ehuru jag aldrig rört härvid, vill jag därför ej underlåta att här med några ord belysa denna, möjligen ur psykologisk synpunkt mera märkliga del af mitt lifs historia. H v a d framtiden för mig förde med sig, var nämligen långt ifrån att vara något intetsägande. Min tvekan är dock lätt förklarlig, då jag rörande detta, som sagdt, hittills iakttagit fullständig tystnad äfven för mina närskylda, icke räknande mig till dem, hvilka, som det heter i det turkiska ordspråket, bära hjärtat på tungan. Offentliggörandet af några lyriska stämningar m e d mera dylikt utgör dock ett undantag härifrån.
Utanför konditoriet syntes ingen David Hencke. Från kontoren kommo unga herrar och stirrade i förbifarten närgånget på Helena, som stod alldeles stilla och såg nedåt gatan. Fem minuter förgingo. En känsla av besvikenhet kom över henne, så att tårarna stego upp i ögonen. Efter ännu fem minuter var hon säker på, att han var sjuk eller blivit överkörd, och när klockan i Storkyrkobrinken lät kvartslaget sjunga i en vittfamnande ton ut över staden, beslöt hon sig för att gå hem. Dagen låg framför henne grå och lång, och hon var så ledsen att livet föreföll henne fullkomligt slut. Då kom han långsamt gående med händerna i fickorna. Han log. ”Kommer jag för sent? Jag försov mig!” sade han endast. ”Ligger du så länge?” frågade Helena med darrande röst. ”Ja, mycket längre! Ibland stiga inte Mayta och jag upp förrän på eftermiddagen. Vi komma så sent i säng och så spar man in maten förstår du.” Helena försökte föreställa sig, hur det skulle vara, om hennes familj tillbringade hela dagen i sängen. ”Det kan väl ej vara nyttigt!” sade hon tveksamt. ”Nyttigt!” hans röst ljöd föraktlig. ”Har du någonsin känt en konstnär, som i första hand tänkt på nyttan?” Helena teg, ty hon hade aldrig känt någon konstnär. De gingo in och befunno sig åter i det lilla halvmörka rummet inåt gården. Minnet av föregående gång kom över Helena, och hon såg på David med förväntansfulla, glänsande ögon. Men David Hencke om morgnarna var ingen älskvärd personlighet. Kvällen förut hade han spelat kort med några kamrater, och solen hade gått upp, innan han somnat, tung i huvudet av öl och en stadig supé. Han kände på sig, att han borde säga något om brevet, men visste ej hur han skulle börja, skygg som han var för att komma till något, som liknade en uppgörelse. Alltså drack han sitt kaffe under tystnad och tände så en cigarrett. Helena började prata nervöst om vad som helst utom det, som låg hennes hjärta närmast. Även hon tänkte hela tiden på brevet. Han följde tanklöst röken med blicken och kände hennes ögon vila på sig, och med ett slags retlig envishet tänkte han: ”Hon skall få börja!”
Törnsén, Monika. Studenternas uppgift är att hitta de begravda personerna, representerade av lavinsändare som Oskar tidigare grävt ner på olika platser. Schön skiljer begreppet från det han kallar reflection-on-action, som han inte beskriver lika utförligt. Även om reflektionen är kortfattad, fokuserar den på särskilda aspekter av innehållet. Alla tre lektionerna innehåller några av de mest intensiva diskussionerna under de observerade lektionerna. Donald Schöns reflektionsbegrepp Donald Schön menar att vårt spontana, intuitiva handlande i vardagliga handlingar visar att vi besitter en typ av ” tyst ” kunskap som vi ofta inte kan formulera i ord. Till exempel bestod det examinerande seminariet kring Polislagen genomgående av att studenterna samtalade med varandra och läraren om innehållet i en bok om Polislagen och ett antal hypotetiska situationer (Obs. Växjö: Förlagshuset Gothia. Studies on Education Governance and Social Inclusion and Exclusion. I enlighet med min diskussion i avsnitt 2.3 har jag valt att reservera begreppet ” reflektion ” för den typ av rationella, intellektuella, verbaliserande aktivitet som bland andra Dewey och Kolb beskriver. Smith (2011) argumenterar för att högre utbildning utöver ämnesstudier också bör erbjuda undervisning i kritisk reflektion, och Quinton & Smallbone (2010) menar att undervisning i reflektion behöver planeras och integreras i utbildningen. inslag som engagerar eller påverkar studenternas känslor,. Enligt Smith är det viktigt att medvetandegöra studenterna om att kritisk reflektion kan ske med olika syften och med olika fokus. Föreställ dig att du har praktiska möjligheter att fritt välja din egen fortbildning. Intervjuerna med studenterna bekräftade oftast mina uppfattningar av undervisningen, men korrigerade dem också vid några tillfällen. Samtidigt integrerar MABU den intuitiva varianten av reflection-in-action såsom Schön beskriver den, vilket ger en mer informerad förståelse av denna typ av bearbetning än vad Kolbs teori ensam erbjuder. Poängen med att notera inslagen av Diskussion och Formulering är dock att det under terminen rådde ett direkt samband mellan förekomsten av reflektion och förekomsten av dessa undervisningstyper – det vill säga, studenterna reflekterade endast när lektionens utformning innehöll sådana aktiviteter.34 Studenterna satte alltså aldrig spontant igång någon reflekterande aktivitet när detta inte ingick i lärarens planering.
till sig sjelf, "hon sprider omkring sig frid och klarhet. Hon är för mig; sådana som denna kunna vara för andra." Hans tankar afbrötos, då Saida lemnade sin plats och närmade sig, troligen i afsigt att gå till ett annat rum. Otto förekom henne, sägande: jag erinrar mig, att man åt en ny socknebo får säga välkommen. Måtte Tavastland icke misshaga er! O, jag vet det säkert, att allt här skall behaga mig. Flera år bad jag pappa flytta till Tavastland och vi bodde ändå i Savolax. Fröken gjorde sig således stora förhoppningar om vårt stackars land. Låt se huru de uppfyllas. Jag längtade till detta land, och då jag nu är här, så är allt uppfylldt. Jag finner mig så hemmastadd här; det är liksom jag alltid varit här. Och det är naturligt, här är ju mitt äldsta hem tillade hon suckande. Smittad af hennes vemod, sade Otto: med mig är förhållandet annat. Jag är en vilsen fågel, som goda menniskor tagit vård om, och ändå är det jag, som helsar er välkommen. Förlåt mig! Det uppstod en tystnad. Saidas blick gaf Otto det vältaligaste svar. Han fortsatte icke detta ämne utan vände i stället samtalet på Helena och Clara, samt tillät sig anmärka, hvad det skulle bli en glädje för hans kusiner att göra bekantskap med fröken Randel. Saida svarade, att hennes far med det första lofvat ta henne med sig till prostgården. Den barnsliga kärlekens stilla glädje visade sig i hennes anlete, då hon berättade att lagmannen redan var så tillvida återställd, att han tillochmed litet orkade med trädgårdsarbete, hvilket han alltid tyckt så mycket om. Solen var redan nära nedergången och prosten gaf sig icke tid att dröja längre. Man skildes således åt. Saida sade till Otto: helsa till Helena och Clara ifrån Saida, herr magister, och säg dem, att jag kommer snart och så gerna. Snart och så gerna sade Otto i det han nickade afsked. På vägen berättade Otto för farbrodren, hvilken märkvärdig fantasi hade bemäktigat sig honom, då de gingo upp. Denna, förklarade han var orsaken till den tafatthet han der i förstone ådagalade. Jag skrattar icke svarade farbrodren åt sådana fantasier. Det
Under många år betraktades intimal hyperplasi som den huvudsakliga orsaken till restenos, men idag vet vi att fler komponenter bidrar till lumenförträngning efter kärlingrepp hos människor. Lumenförträngning, som kanske är en bättre term, kan uppkomma efter trauma mot en aterosklerotisk lesion i ett kärl (t ex efter angioplastik), efter resektion av en lesion (t ex efter endartärektomi), men också i tidigare helt friska kärl (t ex i bypass-graft där ven använts). Faktorer som t ex angiotensin II, TGFb (transforming growth factor b) och PDGF kan alla medverka i denna fas. I median sker samtidigt en aktivering av glatta muskelceller. I de beskrivna djurmodellerna bromsas denna process så snart endotelcellerna växt tillbaka på den skadade ytan. I syntetiska kärlgraft uppstår liknande stenoser i anastomosområdena. Intimal hyperplasi utvecklas sedan genom proliferation av glatta muskelceller som deponerar stora mängder extracellulär matrix (fas 3). Intimal hyperplasi i koronar restenos sex månader efter behandling av det ursprungliga placket med perkutan aterektomi. Här kan farmaka som motverkar aktivering av glatta muskelceller eller proteashämmare vara möjliga behandlingsalternativ. Varken intimal hyperplasi eller en av dess centrala cellulära processer, tillväxt av glatta muskelceller, tycks alltså vara framträdande vid restenosutveckling hos människor [19]. Symtom på restenos uppkommer mellan en och sex månader efter ingreppet, och efter mer än ett år kan man inte skilja en restenos från en progress av den underliggande kärlsjukdomen [3, 4] Om intimal hyperplasi inte är den process vi ska motverka för att kupera restenos, vad ska vi då rikta terapin mot? I den avslutande fasen då den intimala lesionen utvecklas tror man att ett samspel mellan autokrina faktorer, dvs tillväxtmediatorer utsöndrade av de intimala glatta muskelcellerna, styr den återstående cellproliferationen. Slutsatser Nya resultat tyder på att restenosens patofysiologi i humana kärl är långt mer komplicerad än vi tidigare trott.
Dom döljer dom under trasorna och gömmer dom under stenarna, så lyft aldrig på en sten i skogen om du är klok. Ingrid sträckte fram handen med pekoch långfingrarna tätt ihop och satte dem mot hans bröst alldeles innanför frambenet där pälsen var tunn och vit. De steg opp som vanligt och satt i kökssoffan och väntade på kaffe. Efter varje middagsbjudning som inte blivit en victoria skulle det städas. Nu hördes Tora i dörren på framsidan, nyckeln rasslade och klockan skrällde vilt när stålfjädern smällde mot klockan. Fast Tekla tyckte att det såg lite otäckt ut. En sån där skitpratare. På måndan gick hon till Lindhska huset för att tvätta. Ingrid tog allting på allvar. Det var sant att hon nästan alltid tänkte på rörelsen och kaffet fick hon lov att blanda ut för nu var det kristid. Om hon hade fått ta en lösare modell och mera veck ändå, men Frida var envis. Allt var så tydligt och skarpt. Annars hade hon snart flaxat iväg på egen hand. Alltid blev det någon liten förtjänst och några korvsnutar eller brödskorpor. Klänningarna blev för stora. Och Julin lova ju vadsomhelst förstås, han var kär som en katt fast han var över sextio år. Nu var allt hopp ute för nu fick hon inte sina saker längre. Av de fyra på stranden var det flickan som kastade de flesta men hon nådde inte så långt. Den sprack och potatisen rasade över honom och han vacklade ett ögonblick för slaget var kraftigt. Långt borta kunde hon höra fåglar som ropade om hon lyssnade noga och hade tålamod. Du ska ha en tygrik modell med veck och vida ärmar, nånting som sitter löst och har skärp på höften. Plötsligt stod det bara en flicka framför en och man skulle ta henne i handen och svänga armen kraftigt fram och tillbaka eller skutta runt med henne i armkrok medan man sjöng ingefära och pepparrot faderalla. Till slut måste hon låta undersöka lungorna och tillbringa en månad på sanatorium. Jag ligger också stilla. Snart är en oduglig. I nästa paus kom urmakar Krantz emot dem igen och hade Ivan Roos som var lagerförman i järnhandeln med sig. Det kom värme från huden. Bebels Kvinnan, sa Konrad utan att titta opp fast hon lät skarp.
Martin var trött, han satte sig på en soffa under ett af de hvita träden och lät snön lägga sig i drifvor på hatten och skuldrorna. – Hvad göra vi med vårt lif, vi människor? Det lif han lefde, den fattiga glädje han sökte och stundom också fann, föreföll honom i detta ögonblick som en dårhusfantasi. Och likväl var detta lif det normala. De flesta män han kände lefde så. Han var tjugutre år. I fyra eller fem år hade han redan varit med i leken, han borde ha hunnit vänja sig ... Nej, han förstod icke människorna, och han förstod icke heller sig själf. Han lyssnade ofta till sina kamraters och umgängesvänners samtal om dessa ting. Han hade märkt, att de flesta aktningsvärda unga män, och de gamla för resten också, trodde på två sorters kärlek, en ren sort och en sinnlig sort. Unga flickor af bättre familj skulle älskas med den rena sorten, men det betydde förlofning och giftermål, och det hade man sällan råd till. I regeln var det därför bara förmögna flickor som kunde inspirera en ren kärlek, eljes hörde denna känsla mera hemma i lyrisk poesi än i verkligheten. Den andra sorten däremot, den sinnliga, kunde och borde en normal ung man ägna sig åt ungefär en gång i veckan. Men hela denna sida af tillvaron ansågs icke ha någon allvarlig betydelse, det var icke något som kunde göra en människa lycklig eller olycklig, det var enbart komik; ett stoff till roliga historier och en lika angenäm som hygienisk förströelse, när man hade lyft sin aflöning och druckit en halfva punsch. Men på mellantiderna sysselsatte hela det sexuella lifvet endast föga de aktningsvärda och hyggliga bland männen; de funno dess funktioner osköna och oanständiga, eller som de helst sade svinaktiga, emedan de icke kunde utföra dem utan att känna sig som svin.
Det var som om marken brände henne under fötterna. Hon läste alla möjliga tidningar för att spana efter lediga platser. Hon ville taga hvad som helst, blott hon kunde komma undan. Lyckan stod henne emellertid bi. I sin nuvarande sinnesstämning fattade Kerstin det dock icke pä detta banala sätt. Nej, Herren hade i sin nåd hört hennes hjärtas innerligaste bön och velat af nåd bespara henne en frestelse och en — förödmjukelse. Endag, när hon satt sorgsen i sin kammare, fick hon besök af en medelålders herre med vänligt, förtroendeingifvande utseende. Det var häradshöfdingen i domsagan. Hans boställe låg tre mil från Åkelösa i Järdfälla socken. » Mitt namn är häradshöfding Valde, » började han, » och vid ett ärende hos prosten Thorell fick jag höra, att fröken Sangvin ämnar flytta från församlingen. Detta är anledningen, hvarför jag kommer hit. Jag behöfver en lärarinna för mina många småttingar. Skulle fröken vilja åtaga sig platsen? Eller kanske. » Nej, Kerstin var visst icke upptagen. » Nå, då kunna vi resonnera om saken. Det är just ingen lätt syssla. Barnen äro fem till anta let, och som min hustru är sjuklig, fordra de icke blott undervisning, utan äfven moderlig vård. » Kerstin kände sig glad. Hon visste, att både 191 häradshöfdingen och hans fru voro allvarligt sin nade och mycket snälla. Ack, att efter allt det hon fått genomgå komma i skötet af en sådan familj! Hon kände sig tacksam mot Gud. Uppgörelsen tog icke lång tid. Det var ju lysande villkor man erbjöd henne: allting fritt och sexhundra kronor i lön. Då häradshöfdingen aflägsnade sig, bjöd han henne välkommen, när hon ville. Hon skulle bara säga ifrån, skulle han hämta henne med skjuts. Kerstin var nära att säga » i morgon«, men sansade sig och utsatte tiden till åtta dagar därefter. När hon blifvit ensam, föll hon på knä och tackade Gud, som så underligt styrt för henne. Häradshöfdingsbostället låg i en förtjusande vacker trakt, var stort och trefligt. Den dag, Kerstin kom dit, lyste sommarsolen i fagraste glans och hela naturen log. Kerstin kände sig gladare än på långliga tider.
Utfallet kan till och med bli en statistiskt signifikant skillnad i ena fallet men icke-signifikant skillnad i andra fallet, fastän grunddata är desamma. Logaritmeringen medför också att ett visst tal (odds eller oddskvot) och dess inverterade värde ligger på var sin sida om, och med samma avstånd till, nollpunkten. Det är viktigt att man inte förväxlar de båda riskreduktionsmåtten ARR och RRR. Ytterligare en uppdelning av data kan göras. Men den absoluta riskreduktionen har också sina begränsningar: de siffermässigt likstora differenserna 54-51 procent och 7-4 procent är knappast likartade. Ett exempel ges i en artikel som beskriver bayesianskt tänkande vid diagnostik [2]. Skillnaden mellan grupperna kan uttryckas som riskdifferensen: 0,226 minus 0,132 = 0,094 (eller 9,4 procentenheter; observera: inte 9,4 procent). I klinisk forskning fås sannolikheten som antalet patienter som upplevt händelsen dividerat med det totala antalet deltagare, alltså ett andelstal. Statistisk bedömning Odds blir alltså " Sådana resultatdata utgörs oftast av händelser (eng: events). En riskkvot är lätt att tolka. I praktiken används det ofta också om andra händelser, och denna breda användning ser man tyvärr även i svenska texter. När man drar ett kort ur en kortlek är sannolikheten för att det skall vara ett spaderkort 1 / 4. Sannolikhet = Motsvarande gäller för oddskvoter: om man utför resultatkalkylen i båda riktningarna (t ex med utgångspunkt från överlevnad respektive dödlighet) blir de båda oddskvoterna varandras inverterade värden. X-axeln avser den poolade risken, dvs det risktal som erhålls då de två gruppernas incidenstal och deltagarantal slås samman. Detta bedömningsfel blir större ju högre risktalen är. Förkortningen RR används ofta. Resultaten visas i Tabell I. Det inverterade värdet av ARR ger » number needed to treat « (NNT), det antal patienter som behöver få den prövade behandlingen under angiven tid för att en av dem skall undgå den studerade händelsen. Varje patient i de båda grupperna följdes under en förutbestämd tidsperiod, med undantag av de patienter som fick hjärtinfarkt under perioden och som därefter inte observerades vidare i studien. Även riskkvoter har begränsad variation uppåt.
Det ligger sakerligen en god portion indolens häruti, en viss bävan inför tvånget att 1Ö- pa linan ut, att ta position till den eller den frågan, en osäkerhetskänsla och en trångsynthet., nedärvd under seklers instängdhet, men i många fali också en ganska sympatisk obenägenhet a t t gå i flock och farnöte, ett självständighetsbegär, som icke tål kommando utöver en viss gräns, och som stundom kan slå över till halsstarrighet, men som icke desto mindre måste inge respekt. De franska kvinnorna till kvinnorna Det kan icke förnekas, att partipolii aila länder. tiken i vårt kommunala liv småningom Bland alla de högtidliga protester, vilka tagit former, som bra litet tilltalar sunvärlden runt höjts tvångsdeportatiod a och oförvillade människor, vilket lä- nerna, ha de franska mot kvinnorna velat att ger de än tillhöra. Och det ligger säkerockså deras stämma skulle höras och m h - ligen ingen överdrift i den vämjelse, kas. varmed hithörande företeelser a v allt Hur skulle de icke ryst av harm, när dct flera betraktas. Tonfallen a v indignablev dem bekant, att all respekt för familtion och bedrövelse förefalla verkligen jen och dess helgd strukits ut under det iikta, och att de icke sakna fog för sig, tyska oket? N ä r de erforo, att franska, beldärom torde nog litet v a r av oss kungiska, serbiska m. fl. kvinnor blivit eller kunna komma att bli på det brutalaste sätt na bära vittne ur egen erfarenhet. Det bortförda från man och barn, om endast inär härvidlag ingen artskillnad mellan kräktaren anser sig behöva deras hjälp för stora samhällen och små. I de små sysina egna syften? nas hithörande företeelser litet små- Bland alla fiendens brott finnes väl intet, futtigare, det ä r allt. Annars hotar det ägnat att fylla kvinnohjärtat med mera att bli lika löjligt, absurt och orättfärångest. Ty är det icke kring henne, familjen grupperar sig inom varje samhälle? digt vart man kommer. En person söker en ledigförklarad Har icke hon varit den, vars oändliga tålaplfits i ett samhälles tjänst.
Alfhild Jönsson, fru Elsa Klein, fru Edith Lagergren, fru Agda Lanner, fru Irene Lannér, fru Ellen Nilsson, fröken Margit Nostell, fröken Greta Rudolf, fru Gerda Stiasny. K a r l s t a d: fru Emilia Bogren, fru Anna Mayer, Skoghall, fru Helfrid Peterson, fru The Rundberg. L u n d: fru Maria Bruck, fru Guro Gislén, fru Tyra Sandhammar, fru Lelle Welin, fru Elwa Wåhlin, fru Karin Aberg. M a l m ö: fru Nanna Holmberg, landshövding Fredrik Ramel. Ars möte. FredrVika-Bremer-Förbundets årsmöte kommer att hallas i Östersund i Hov den 18 och 19 juni. nya medlemmm, så glGm ej att påpeka den värdefulla tillgfng, förbundet har i s i n politiska neutralitet! Mexiko har utnämnt en kvinnlig minister fil. dr Palma Guillen har nämligen utsetts att representera sitt land som beskickningschef i Colombh .. rengöras och sommar förvaras med biista resultat Fseys Express A. ~~IIIIII !IIIIII! I~II~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~IIIIIII~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Tel. Namnanrop. årsmöte. Styrelsen omvaldes, och till suppl. nyvaldes fröken Karin Harstedt i stallet för fröken Malin Karlsson. Efter förhandlingarna - talade f ni Anna Holger om, sina minnen och intryck från sin utlandsvistelse under krigsutbrottet. - Den 3 dec. samlades kretsen tillsammms med en del inbjudna å Apelryd för a t t med ett enkelt samkvam högtidlighålla förbundets 50-åriga tillvaro. Efter supén erinrade fröken Bruce om förbundets arbete under den gångna tiden, fru Werner höll ett intressant föredrag om " Den sista .kejsarinman av Kina ", yarefter följde samkvam. visning av förbundsfilmen " Dit vi hunnit ". I samband ' med filmvisningen, som synnerligen livligt uppskattades av det tamligen talrikt samlade auditoriet, höll fröken Gudrun Langenheim, Mariestad, ett före-.
Det är så vanligt vid årsskiftena, att man knappast faster sig dervid, och lika vanligt är det att en stor del af dessa nyvaknade “ Skabninger “ efter en kort tid sluta sin efémera tillvaro i all tysthet, sörjde och saknade af få, och utan någon annan dödsruna än de qvarlefvandes lakoniska notiser med öfverskrift “ restitution af prenumerationsafgifter “. Många af dessa pressens dagsländor tillkomma uteslutande af spekulation, af naiv tro på att man på tidningar skär guld med täljknifvar, och med föresats att begagna alla lofliga medel för att nå detta lika lofliga mål. Men något tal om, någon tanke på en idé att kämpa för, någon bestämd mening att föra fram, saknas oftast. Prenumerationsanmälans gyllene löften äro skimrande äplen, som när man rör vid dem falla till aska, och den “ sanningens fana “ utgifvaren höjer, finner man vid närmare granskning tyvärr allt för ofta vara endast en ' grann klut med falska konstgjorda farger, en klut som under årets lopp * Af skäl, som icke äro svåra att gissa, har förf. önskat vara * anonym. Hans namn är eljest ingalunda obekant inom pressen, Red .. kan vridas och vändas, skifta farg som kameleonten, stickas i fickan eller hissas högt, allt efter omständigheterna, för att vid årets slut — om den fins qvar så länge — åter dyka upp med “ det sannas, det godas, det skönasu inskrift i feta typer. Så ökas år från år antalet af dem som skola föra folkets talan, hålla idéens fana högt, sprida kunskap och upplysning vida omkring, ända in i den låga kbjan på landsbygden och fattigmannens ruckel i gränden. Men läslusten och förmågan att betala, äro icke så stora, att de motsvara * den ökade tillgången på tidningar, och följden blir den vanliga, der efterfrågan icke står i proportion till tillgången, nämligen att tidningarne sjunka i värde och en konkurrens uppstår, som går öfver måttet af hvad tidningarne i flesta fall kunna bära. Deras ekonomi — som sällan från början är god — förvärras alltmera.
Men trädelsesynder, men för att påminna dem vara tyskvän, så det var nog inte stora utengelsmännen ha inte haft någon och retlighet med t y åtföljande så som ett - låt vara i hastigt att underlåtenhetssynder inte äro bättre. sikter. att han fått det, även om han levat. lust till detta knäfall inför en resubjektivt färgade syn på sig mod begånget - våldsdåd mot den Som pacifist släppte han aldrig intresset Förresten hann han ju aldrig till ett sådant gering, som i de stora inre politissjälv, sin egen förmåga och sin upphöjda tankegång, som MacDoHan dog vid för det faktum, att Europa rustar efter stadium av erkännande. ka frågorna visat sie i ganska bepolitik, beslöt han sig för att söka nald företrädde på det utrikespolikriget som före. Den olagliga vapenhancirka femtio år, i en tid d 5 hårdare strider tänklig grad sakna handlingsbli kvitt liberalerna. Det förhåller tiska området och vilken tusenan någonsin lågo framför honom. Han kraft eller, om man så vill, för. Det ström påstår, att han räcktes sil. honom och önskade se förverkliAllt talar för att det gad. Det är mer än tvivelaktigt parlamentet. Hans sats var denna: det ä r hunnit med mycket, en tapper fredshjälte, är en tröst för dem, om i detta fall kessnöret. en modig och outtröttlig kämpe mot vaneåstunda sådant, och det torde vavar han själv, som med berått mod om moren gjorde sin plikt innan orimligt att betrakta Tysklands avrustr a många, att det skulle blivit gick ut för att hänga liberalerna lian gick. ning som en sak för sig. Vi kunna icke med tänkande, likgiltighet och oratifardighet. Devinez. J.A. Selander. bättre, sedan de blivit lediga. Och han lyckades över förväntan lock eller pock tvinga ett land att avI har fru i — nå- mänsklighet. Och hur vill hon att nödvändiga, men det är svårt att denna ruttna mänsklighet skall tillgodogiira sig en förmaning, ett ur sig kunna föda Allsegraren, gott råd, som kommer samtidigt med anklagelser, som kännas som den helige ande? Jag vill icke påstå, att Ellen uppenbar orättvisa.
— Va ' den första molnskuggan av den sex insjunkna ögonen voro matta och smygvägar, ditt eländiga skarn. Till tryck ej tillatet). f-n glor du på mig för som en arg och med sparvarna på taken kvitt årige Willi, äldste sonen till fru talgiga. Det enda i ansiktet, som ^ytt med inskränkta medel, utan » ocial ställning och utan någon sä- ^ er ställning i kikarn. De överflödiga kunna ej drivas till emigrera, om de varken på grund naturlig läggning eller uppfostran ^ ro lämpliga att gripa till den utvägen. Somma ireri är här! Färga Edra urblekta gardiner Maperier och andra pla, igg med Söker Ni n å g o n Hovjuvelerare. Ö. Hamng. i ' (lenS dittills oöverfårir S i? Cl1 billigaste hem/ „ 7 aga Eder hand lande eller tillskriv A ' B - NADCO, GÖTEBORG. / Rosenhof. Roman av Luise Westkirch. Översättning av — e. Och ' allting gick bra ', tänkte ock så herr Meyer, förtjust över sin till kommande kamrats snabba uppfatt ning och fackkunskap. Också för hans fantasi visade sig en syn: en affärslokal, icke alltför stor, men med raffinerad elegans. Präktiga hästar stampade, och luxuösa auto mobiler pustade framför dörren. Ett oändligt tåg av förnäma damer strömmade in i det allraheligaste, där Lisa, omgiven av sina assisten ter, stod som härskarinna i modets rike, medan han själv satt pa sitt kontor, och skrev upp kolossala in visade färg var näsan som glödande ra, vad du är för en. Akta dig, så tjyr? Ska ' jag kanske slå av dina stack fram ur denna till synes ut jag inte vrider om nacken på dej! " fårben, va '? " Mor Lippert hade återvunnit sin Han slog med knölpåken över Li slocknade människovarelse. Det luk tade finkel av honom, och han ragsas ritningar, så att de flögo om fattning. För åtta år sedan hade lade, medan han med en teatralisk kring, och det förutvarande blom denne man injagat hos henne en stor sterbordets klena korgben knäcktes.
siker s~m ' .-.anmält dessa dikter, med. kväll8 fram spontavty e j beroende a,v deras .riiagneti ' ska, ' böljande rytm, med litterära intryck. Men med den sam-; de ' ' sWbnde,. vaggande melodierna,. De,. ning till sådana skalder, spm Holder-. liksdm pocka på a t t, f å brista ut i LOlin och., Walt,. wh !tnlaii. Detta suveräna. grepp över for-. G &] är ' lätt a t t förstå. ' Där: har tidsav moderlandet .. Formen och rytmen, miljön, ev~lutionis~mens, livstrans,. man gjort sig gä !lande.,. stråla en siidan kysk lidelse, en. såda ?^ Där ä r både lidande och ' på dessa .mad " ' från kampåren ", sim: ljuv sinnlighet; de kvälla ' djupt ini' Emilia Fogelklou kaliar dem i. ett fr @ hennes indiska sjal; Därav den-. själfullt företal. Men det & r gock " en. " a & egna ' heta doft och tjusniqg,. en .. dfögmareg, därav '. sa,-gammal ocheri relativt sånung kul-. I .v: .. äs,. ' I a. pa.gbö&kei ' mer * olid&. - ' .s&,f ', t fran ', ", U ' ' h, ',. ' d ' ' " ' - ",. - tur i hennes diktning ha ku-nnat smalta samman till hög koiist inför vilken vi kärii~a oss. små och - tack samnia. egna jaget sjunka ned i naturoch sinnevadd, och däi-igenom & h därifrån tolkar ho11 med. genial ingivelse .sitt.
I Kaunas debatterades intensivt i alla r>olitiskt intresserade kretsar spörsmålet utifrån frågeställningen Anschluss eller icke Anschluss, och stundtals kunde man faktiskt tala om odds för och emot. Berlin teg envist, och även de rikstyska tidningarnas tystnad var ägnad att väcka förvåning och osäkerhet. Det låg i den rikstyska ledningens intresse att låta utvecklingen ha sin gång och låta saken mogna — till synes utan inblandning från dess sida — och blott avvakta det lämpligaste ögonblicket för att träda fram och bärga vinsten. Den risken fanns ju alltid, att utvecklingen ginge för snabbt, nämligen att den uppagiterade stämningen bland Memellandets tyskar kom till utbrott 263Dagens frågor ' för tidigt, därmed dragande ett streck över den tyska regeringens beräkningar. En faktor av stor betydelse var helt naturligt Polens inställning. En planerad polsk ockupering av litauiskt territorium för ett år sedan i samband med Vilnakrisen lär ha inhiberats på grund av tyska hotelser om att omedelbart besätta Memelgebietet. Ett för bryskt tillvägagångssätt kunde således äventyra det vänskapliga förhållandet till denna makt, vilket nödvändigtvis måste bevaras, tills betydelsefullare uppgifter slutförts. En polsk-litauisk utjämning och därmed också en polsk-litauisk omfattning av Ostpreussen har alltid väckt farhågor i Berlin. Denna fråga ledde till och med till en slitning i början av 20-talet mellan den memeltyska och rikstyska ledningen, då olika lösningar till Memelspörsmålet fördes fram. Av förut nämnda skäl önskade Berlin då att förhindra, att området kom under franskt-polskt inflytande, och föredrog i strid med memel-tyskarnas önskningar dess anslutning till Litauen. Om däremot det allmänna läget i Östeuropa undergått så genomgripande förändringar, att maktbalansen mellan Tyskland och Polen förskjutits till den förra statens förmån, behövde sådana hänsyn ej längre tagas. I och med Tjeckiens undergång och inkorporering i Tyskland uppstod detta läge. Memels Anschluss följde inom knappt en vecka. I Tysklands ultimatum krävdes Memellandets införlivande med Riket, under hänvisning till de faror som den memeltyska befolkningens läge innebar. I händelse av ett avböjande svar kunde den tyska regeringen icke ansvara för de följder som den följande utvecklingen kunde medföra. Någon tidsfrist hade icke stipulerats men svar krävdes » omedelbart ».
Chamberlain och Reid genomförde en klusteranalys som visade att det finns två kluster med god inre konsistens: aggressivitet (= 0, 88) och omognad (= 0, 80). Några lärare och föräldrar uttryckte förhoppningar om att de skulle randomiseras till gruppen som fick ta del av föräldrastöd. Group contingencies for group consequences in classroom management: A further analysis. Givet en traditionell signifikansnivå (p < 0, 05) kan fjorton effekter förväntas av slumpen. Enligt Sobels test (Baron & Kenny, 1986) var den medierande effekten signifikant [z (88) = 2, 1, p < 0, 05]. Burden, P. Förmätning till eftermätning Förmätning till uppföljningsmätning Pos. Beteendeorienterad konsultation och intervention Beteendeorienterad konsultation är en översättning av det engelska begreppet ” Behavioral Consultation ”. ), Normer och normalitet i socialt arbete (pp. (1968) menar att nyckeln till bättre klassrumsbeteenden hos eleverna ligger i att uppmuntra lämpliga beteenden. E., & Greenberg, M. C., Wilson, D. Detta stödjer hypotesen att uppförandeproblemen skulle minska mer i elev gruppen som fick ta del av Skol-Komet. Lärarens möjlighet att ensam styra förstärkningen av elevers beteende är sålunda till viss del begränsad. Egelund, N., & Foss Hansen, K. Goodman, R. Conners, C. History of Research on Classroom Management. Vid efteroch uppföljningsmätningarna varierade det interna bortfallet mellan en och sex procent. Washington, D.C: Brookings Institution Press. E. Detta för dock med sig en del etiska problem. An analysis of mediators showed that changes in teacher behaviors mediated externalizing behavior. Ibland är beröm inte planerat att vara förstärkande och även när det är menat att vara förstärkande kan det ha en annan funktion än den avsedda (Brophy, 1981). Mätinstrument Två olika mätmetoder användes: observationer och frågeformulär. Ett sätt att minska risken för negativ utveckling är att skolan använder sig av ett eller flera preventionsprogram. R.
Det ligger i denna flickas sätt och hela yttre något, som skiljer henne från flickor af samma klass. Ingenting af dessa flumsiga och påflugna slinkfasoner, ingenting af dessa oblyga miner och ögonkast. Hon förstår att » hålla på afstånd » genom en medfödd värdighet, som är en förening af qvinlig stolthet och blygsamhet. Också ser jag henne aldrig vara föremål för grannpojkarnes råa skämt. De hysa allmänt respekt för den unga husmodern. Lyckliga familj, huru ofta har jag ej med stilla vemod sett er till sammans sittande i den lilla bersån och förtärande er tarfliga aftonmåltid! Litet varm potatis på en karatt, litet sill och smör, mjukt bröd och nysilad mjölk — allt snyggt och fint ordnadt på ett bord med hvit duk. Det är snart tre månader sedan jag första gången såg denna lyckliga familjegrupp, och ännu har jag icke sett mig mätt på den. Hvem vet hur det skulle vara, om medelpunkten deri vore borta? Det är hon, som först väckte min uppmärksamhet, och jag kan nästan säga, att jag känner henne en smula. Men det är en egendomlig bekantskap. Den ensamme unge mannen der uppe i det stora huset, hvilken med sådant intresse följer hennes steg, har också väckt hennes uppmärksamhet. Men hön bryr sig icke mycket om mig; en förstulen blick då och då eller ett småleende, det är allt. Men det är mycket nog för en ung man, som lefver i ensamhet och längtar efter drömd lycka. Hvem vet hur sakerna kunna gestalta sig? Ibland kommer det på mig en besynnerlig känsla af jag vet icke hvad. Jag skulle vilja tala vid dessa lyckliga menniskor, skulle vilja hedras af deras vänskap och. och. Detta blonda hår, denna friska hy och dessa blå ögon förvirra mig. Detta vackra barn med sitt milda utseende har väckt något i mitt bröst, som jag aldrig förr erfarit. Jag tror nästan, att jag nu anar, hvad det vill säga att vara lycklig. Charles. Natur och kultur. ™t ?w " du det lilla röda torpet der borta « ê ë * i skärgården?
Så har det gått med Serge Panin, med Le maitre de forges, med Monsieur le ministre, med Le prince Zilah. Om stycket har något inneboende lif, om det bäres upp af nögon egen tanke och om någon ursprunglig känsla fått uttryck der, eller om det är på ytligaste, tommaste, mest chablonartade sätt bygdt af bitar från hundra äldre stycken, af andras tankar, af de vanliga teaterpjeserna och de vanliga teaterkänslorna, således har ej ett spår af rätt att vara till, det gör sak samma. Stycket har haft succès, iiela verlden måste se det, och för de beklagansvärda, som ej kunna resa till Odéon för att höra mademoiselle Hading och monsieur Damala deklamera, öfversättes mästerverket och böljar sin vandring Europa rundt. På det sättet ha alla de fyra stycken, som nämdes här ofvan, kommit hit, och ett af dem, » Herr Derblays giftermål », har till och med blifvit en kassapjes, tack vare sina ihåliga teatereffekter. Man prisar de franske författaroes produktivitet. De kunna arbeta. I konsten att skrifva mycket står numera hvarken Dumas eller Balzac som oupphinneliga förebilder. Zola lemnar oupphörligt nya tidningsuppsatser till Frankrike och till Kyssland, Man-passant är med öfverallt. Och samtidigt skrifva herrarna romaner, både omfångsrika och genomtänkta, ibland hastverk men ibland mästerverk. Men det fins fiere franska pennor än dessa. Talangerna af tredje och fjerde rang äro ofta outtröttliga arbetsmaskiner, äfven de. Då kan man veta, hvad der skrifves !Claretie är en typ för arten. Han är nu 45 år gammal, ér snart sagdt född med pennan i handen, har skrifvit öfverallt och om allt — kanske » med undantag af kufiska mynt » som det heter i Röda rummet. Ansedd har han blifvit.
men jag känner att det är sant; allting stämmer öfverens för att göra det sannolikt och jag skäms! Skäms att visa mig ute med henne, tycker att folket ser på oss; att herrarna ge 124 blickar... det är ju förfärligt! Men är det sant? Säg mig om du tror att det är sant? LISEN. ingenting! Mänskorna ljuger så mycket, och jag vet säga det, och jag tackar dig för det, men jag eller inte! Jo, du vet, du vet något, men du vill inte DOTTERN. är lika olycklig ändå, antingen du säger något kom till oss i dag, så skall du råka människor du trifves med. Min far har kommit hem på morgonen och längtar att få se dig, ty du skall veta att jag har skrifvit om dig i mina bref till har gjort. honom, och det tror jag kusin Gerhard också Min kära vän, slå bort dessa tankar och LISEN. jag var mycket, mycket ung... Du har en far, du; det hade jag också när DOTTERN. Hvart tog han vägen då? LISEN. människa, säger mor! Han öfvergaf oss, därför att han var en dålig DOTTERN. jag skall nu säga dig en sak till: om du Det där är så svårt att veta... Emellertid LISEN. 125 kommer med oss i dag, råkar du direktörn för stora teatern, och det kan möjligen bli frågan om ett engagemang. Hvad säger du? DOTTERN. det vill säga, Gerhard och jag ha intresserat honom för dig, och du vet hur litet som kan Jo, så är det, och han intresserar sig för dig LISEN. afgöra våra öden: ett personligt sammanträffande, ett väl inlagdt ord i rättan tid. Nu kan du icke säga nej, utan att gå i vägen för dig själf! DOTTERN. jag går icke bort utan mamma. Käraste, om jag vill? Det förstår du, men, Hvarför? Kan du säga något skäl? DOTTERN. LISEN. barn, och det sitter i. Jag vet inte! Hon lärde mig säga så som Har hon tagit något löfte af dig? DOTTERN. LISEN. säg så! Och jag sa' så! Nej, det behöfde hon inte; hon sa' bara: om du gick ifrån henne några timmar?
Femoral nerve block provides adequate pain relief, equivalent to pharmacological treatment in most patients.
Behandling av Mb Hodgkin, speciellt hos yngre patienter, har de senaste decennierna haft som mål inte bara ett så positivt behandlingsutfall som möjligt, utan även att minimera risken för biverkningar av behandlingen på både kort och lång sikt. I frågeformuläret fick patienten ange med kryss om han / hon besvärades eller hade besvärats av ett visst symtom eller ej. Tabell II. RT = radioterapi. Komplett remission erhölls hos 122 av patienterna (91 procent) efter den primära behandlingen, 3 (2 procent) uppnådde partiell remission, hos 6 (4 procent) sågs progressiv sjukdom trots intensiv behandling och hos 3 patienter var det svårbedömt om de haft remission och snabb relaps, eller progressiv sjukdom. Slutligen fick patienten själv ange besvär som han / hon trodde kunde bero på den genomgångna behandlingen och som inte framkommit i de mer riktade frågorna. Dessa patienter återgår också i stor utsträckning till förvärvsarbete, ett normalt socialt liv och bibehållen fertilitet. Patientjournalerna studerades och data gällande ålder, kön, stadium, primärbehandling, resultat av primärbehandling, eventuella recidiv och deras behandling samt patientens nuvarande tillstånd registrerades. Hos 33 patienter (25 procent) recidiverade sjukdomen 1 till 94 månader (median 22 månader) efter första remissionsbedömningen efter avslutad behandling.
Karin Säflund, som har arbetat som kurator vid kvinnokliniken på Danderyds sjukhus i 15 år, vände sig till landets samtliga gynekologer i sin avhandling. Det här är svårare samtal än de flesta andra, och den som skyggar för tårar och smärta ska inte vara den som möter dessa patienter, säger hon. Så gott som alla gynekologer gick igenom vad som hänt med föräldrarna, oftast tillsammans med annan personal. Men nej, det här är ingenting som vi driver som en facklig fråga. Gunnel Åhlander Nästan alla läkare accepterade direkt ett nej till obduktion. Av dessa föds runt 350 döda. - Gynekologen har en mycket utsatt och ensam roll där det ofta är upp till läkaren själv att skaffa den hjälp som hon eller han kan behöva efteråt. När en blivande mamma och pappa får ett dödfött barn kan det innebära en traumatisk upplevelse även för läkaren. Karin Säflund hade väntat sig större attitydskillnader mellan kvinnliga och manliga gynekologer i bemötandet av föräldrarna. Det säger Karin Säflund, socionom och kurator, som i sin avhandling » An analysis of parents experiences and the caregivers role following the birth of a stillborn baby «, konstaterar att endast fyra av tio gynekologer får den handledning, som nästan alla (90 procent) efterlyser. En bropelare i omhändertagandet av föräldrar är att ge stöd i att möta barnet och sedan skiljas från det. i undersökningen gav beskedet om att barnet var dött direkt till kvinnan utan att invänta en anhörig. Karin Säflund ville också koncentrera sig på pappans ofta bortglömda situation. Deras manliga kolleger tyckte att 5-7 år var lämpligare, och en tyckte att gränsen borde gå vid 18 år. Männen uppgav att de hade haft fler fall av dödfödda barn än sina kvinnliga kolleger. Ett sådant kollegialt team kan utgöra ett avgörande stöd och en tillräcklig handledning där man inte minst kan ge och få medmänskligt stöd och förståelse. - Pappor är lika intuitiva och har stort behov av samtal, gärna enskilda sådana, men kände sig ofta förbisedda och lämnade i en stor ödslighet. Dock tyckte så gott som alla de tillfrågade läkarna att det var viktigt att kunna ge en diagnos. Endast tre (28 procent) av tio ställde frågan en gång till.
Så länge hon ännu icke visste hur Pål skulle upptaga hennes fordran på att han skulle resa, hade hon levat i en sådan spänning och oro, att det icke funnits rum för någonting därutöver. Och nu är det gjort; klyftan är fylld. Familjens kvinnliga umgängeskrets råkade i en livlig rörelse vid underrättelsen om ett stundande bröllop, och ingen dag förgick utan att det kom visiter. Jo, ser du. Zola skulle hon icke velat ta i med en tång ens, och Strindberg var henne så okänd som om han skrivit på grekiska; hon visste att han var författare till Röda rummet, och det var henne nog. De som stå i personligt förhållande ett yttre, menar jag de äro endast att betrakta som mina motspelare. Den var så ljuvligt sorglig. Frukostbordet var det mest inbjudande man kunde tänka sig, och kaffet stod på glöder, doftande av värme. Ty nu ville han stilla sin hunger efter livets härligheter, lika gott om efter hennes sätt eller sitt. Börje sade ingenting strax och de stodo tysta några minuter. Hans ringaktning för vad hon beundrade hade sårat Marianne, och hon gick och var nedstämd i flera dagar, fast hon icke lät honom märka något. Det var som om han sett någon ligga blödande och sönderslagen, värnlöst lämnad åt honom. Skulle Marianne verkligen ha gått till sängs? Framdeles ja, men inte nu. Börje körde naturligtvis själv. Torsten satt på hennes knä, vilande in emot henne; han hade somnat. Han började se sig omkring, ifall det skulle finnas mera att packa ned. Men det finns ju så mycket annat, som du inte kan ta och inte fånga. Med en hemlig mening eller så. Men när han fått några glas, då skulle ni höra! Ja, du, när han så var tolv år, ställde prästen och skolmästaren om att det samlades ihop lite pengar och så tingades det kostdagar, och så kom han till skolan i Lund. Skjut så gärna en kolibri med kanon. Han hade lust att säga det han var säker om att hon skulle bära sig dumt åt med den saken, som hon icke förstod, men han teg med det. Ja, jag vet knappt; jag tror han är från ett ställe som heter Tomtö, svarade Marianne. Nu förstod han varför de antagit sin sed. Absolut inte. Han tyckte att han måtte vara långt borta från Tomtö. På punkten klockan tolv.
Träffande framhålles detta i den under förra året utgivna bolsjevikiska jubileumsskriften Det röda Ryssland, där en författare på tal om sovjetorganisationerna yttrar: » Deras fasta ställning för närvarande är beroende på böndernas anslutning till systemet. Sovjet och den ryska revolutionen kunna icke förstås, utan att man inser, att detta ovanliga och starka sovjetsystem framvuxit ur rent ryska förhållanden och ryska element. Rysslands och socialismens fiender klandra det för dess ovanlighet och frukta dess styrka. Andra önska genomföra det på andra håll. Men det har helt naturenligt framväxt i Ryssland, slagit rot hastigt och tycks fortfara att blomstra där. Skilt från den ryska jorden och ryska förhållanden torde det kanske visa sig som en avtynande exotisk planta. » MARIA SANDELS HÄXDANSEN Dagbl. En fullkomlig parallell till densamma utgör ovanstående arbete av Maria Sandel. Den föregår i en liknande miljö och skildrar samma slags folk ined samma slags laster och samma andliga läggning, bara att dryckenskapen, som rimligt är, betonas starkare i den svenska boken än i den danska. Vid genomläsningen av båda dessa böcker frågar inan sig ovillkorligt vad det egentligen skall tjäna till att sådana skrivas. De äro sanna, om man så vill, nämligen för så ivitt som man därmed menar att det som skildras verkligen hänt eller mycket väl kunnat hända, och att miljön återgivits med fotografisk noggrannhet. Men är det verkligen sanningen i ordets egentliga djupare betydelse som här ges? Sådana böcker äro sanna i samma mening som en fotografi: de visa oss en sida av verkligheten, men genom att de övriga borteliminerats blir bilden skev och kan aldrig rubriceras som konst. Att måla allt ' det hemska och gräsliga som möter oss i livet utan att därvid finna eller åtminstone söka en förklaring av de fenomener man skildrar, att måla figurer som äro inkarnationer av laster och brott utan att göra dem mänskligt levande gör ingen läsare gladare, klokare eller bättre. Sanningen fordrar att de skildrade modellerats, så att de blivit fristående, för att läsaren .skulle kunnat skärskåda dem från alla sidor, att de blivit bilder icke schabloner. Underligt att säga lider Maria Sandels bok i detta avseende av samma fel som engelska societetsromaner och vår barndoms gula böcker med röda ryggar.
Il entassait article sur article; Il compilait, compilait, compilait, On le voyait sans cesse écrire, écrire. Han hade mångsidiga kunskaper och vida intressen. Tack vare Encyklopedin fick han ytterligare öka dem. Han hade studerat i Genève, Gambridge och Leyden, bland hans böcker var även en om Leibniz, men hans starkaste böjelse lär ha varit för medicinen. Naturligtvis medförde hans fenomenala produktivitet på de mest skilda områden en stor ytlighet. I La France protestante sägs om honom, att enär hans vetgiriga ande genomlupit hela kretsen av mänskliga kunskaper, är det naturligt, att djupet av hans vetande icke motsvarade dess omfattning. Han kunde icke välja och värdesätta källskrifter — åtminstone i geografin. Jaucourts plan var tydligen att för Sverige ge landsdelar, landskap, större sjöar, städer och märkligare orter särskilda artiklar. Vid de flesta bifogar han korta upplysningar, någon gång ett historiskt faktum. Av landskap medtogos Angermannie eller Angermanland (med Angermanland-Flodt), Bleckingen (även stavat Blekingie, Bleczing m. m., som säges gränsa i norr till Gothie, i väster till Scandinavie! ), Dalecarlie vid floden med samma namn, Dalie, Finlande (» provins av Sverige med titeln storfurstendöme »), Finmarchie (» en hisklig ödemark, bebodd av avgudadyrkare, utan städer eller köpingar »), Gestricie, Gothie eller Gothlande (= Götaland), Gothland, Halland (även kallat Jallande! ), Harndal (även Harudall (Härjedalen) och Herndal (detsamma; hämtat ur en annan källa utan att man märkt identiteten), Jempterland (» fattigt, obebott »), Laponie, Medelpadie, Nericie, Nyland, Ostrogothie, Savolax (» obebott »), Smaland (även Smallande), Sudermanie, Sud-Gothie el. Schonen, Tavastland, Uplande, Vermeland, Westmanie och Westrogothie. Liksom många andra dåtida kartografer och geografer förvirrades Jaucourt hopplöst av de många » Gothie ».
I motsats till dessa exempel granskas privatläkarna med en helt annan nit och ibland aggressivitet. Dessa, för länge sedan avslutade och glömda ärenden, arkiveras hos HSAN. Psykiatrer, fängelseläkare och plastikkirurger är bland de mest utsatta för i många fall neurotiska och psykiskt störda individers anmälningar. Prickade på livstid I ärende HSAN 876 / 92:31 rörande bröstkirurgi hade sakkunnige docenten under de senaste 15 åren inte själv opererat bröst. Krav på » second opinion » Anmälan som inte leder till fällande dom, eller överklagats och ej vunnit laga kraft, borde få inte lämnas ut. Socialstyrelsen har på sistonde poängterat att fler, ja alla, tillbud inom sjukvården skall rapporteras enligt Lex Maria, för att andra skall kunna dra lärdom av uppkomna misstag och integrera dessa erfarenheter i förebyggande verksamhet. Den granskade läkaren har all anledning att försäkra sig om att den sakkunnige besitter faktiska kunskaper inom det område som skall granskas. Kan inte HSAN hantera detta måste Läkarförbundet ta ett ökat ansvar och sopa framför egen dörr. Med nuvarande ordning används ibland anmälningsrätten till ren utpressning - » gör som jag säger, annars anmäler jag dig till HSAN ». Det har förekommit att man tillsatt sakkunniga som bedriver konkurrerande privat verksamhet med den läkare som skall granskas (HSAN 212 / 87). Samtliga anmälningar, även uppenbart trams, prövas nitiskt enligt gällande praxis. Det finns också all anledning för den enskilde läkaren att se upp med HSANs och Socialstyrelsens val av sakkunniga. skulle ha förhindrat den rättsskandal som behandlas i JO-utlåtandet. Många gånger kan det vara enklare att ge efter för oberättigade krav än att ta risken att bli vallad av HSAN i flera år och sedan trots solklart friande förbli solkad av en » prick ». Kollegial granskning bättre?
Därefter gick jag med Helvigs och mina herrar till Thiergarten, en vacker nära promenad, dit man går »unter den Linden» genom Brandenburger Thor. Vi satt där en stund och drack weissbier och té. Det var roligt att råka Helvig – vi hafva många samfällda minnen – mycket hafva vi kanske att tacka hvarann för – så påstår han, det gör mig godt att höra! Ondt har jag åtminstone aldrig velat göra. Att jag af honom lärt mycket – det vet jag. Berlin den 11 september. Underligt att vakna i denna främmande boning, som nu för flera månader blir mitt hem. Adolf bor bra och har det bra – glad däråt. Ack, det är så ljuft att kunna hjälpa någon – och han är mitt hjärtebarn! Läste en stund i Kernells bref och anteckningar, hvaraf jag af hans svåger Stenhammar fick de första tryckta arken – det var denna söndagens gudstjänst! Middagen hos Helvigs med Geijer och Lindblad. Den senare trifves ej där, och synes mig ock misshaga både värd och värdinna. Kanhända, att min dumhet att öfvertala honom följa Geijer och mig till Amalia första aftonen i Dresden lagt grunden därtill – ledsamt! – Helvig har ett »zerrittenes Gemüth», kärleken till Sverige och grämelsen att vara skild därifrån har alldeles förstört hans retliga lynne; han plågar och förjagar trefnaden. Eftermiddagen åkte vi alla till Charlottenburg. Där är vackert, men monumentet öfver den älskade, sköna drottning Louise öppnades ej i dag. Vi sågo det blott utanpå, vackert, dystert och enkelt, omgifvet af tårpilar och larixar. Mina herrar gingo sedan på Operan och jag tillbragte aftonen ensam med Helvigs, förtroligt samtalande med dem. Då jag sedan var hemkommen till min boning kom Adolf sent, men ville berätta mig sitt nöje att hafva sett och hört »Blaubart», bra gifven med Grétrys musik. Den skall vara af mycken och sann effekt – det var mig godt att de haft roligt.
" Har du tvivlat på det? " " Kan väl vara. Kvinnfolk ä ' van kelmodiga. Och inte alla kan se blod. " Hon kastade huvudet tillbaka" Men det kan jag. " Med ett utrop av beundran ryckte han henne till sig och kysste henne vilt. Alldeles förtrollande lyste hen nes vita ansikte med de flammande 41. Annonspris: Textsida 25 öre pr mm. sista sidan 20 öre pr mm. Längre annonsering rabatt. och goda GLASÖGON. val av dem man bäst behöver till var dagsbruk. Hon sätter den skapande fantasien i rörelse, ger uppslag, vin kar, lektioner, recept av stort prak tiskt värde. En utmärkt uppslags bok, en mångsidig och idérik vägle dare, som på det varmaste kan re kommenderas till alla intresserade husmödrar. Fabrikanter: " Stor sortering av goda Hildur Sandegren. Knäckebröd (ljust) och convert " Bergmans Spis " (Grahams) " Extra " (tunnt mörkt) och HushållsJane Eyre har samlat ett rikligt ur tjockt mörkt) rekommenderas. Bästa ekonomi är en W0C0 - spisanläggning. Woco-spisen finnes att tillgå i 8 storlekar för 12till 14 rumslägenheter i Vi leverera hela anlägg ningar eller evt. all ma terial till lägsta priser .. Nya medlemmar vinna;, ^ säkra Eder mot sjukdon, T ade - " fir äla «i\|t&f göras till Ordf. P r. Anna T » torget 8. BilH g£ Kungsportspl 5L Hrla JVIjölk I) is tri b ution pa glasfiasko Tel. 40781, 45699 E. NORDHAMMARS SKRIV& " EVISIONSB^^ Malmskillnadsgatan i i, Tel. 137 68, h PRENUMERATIONER Kvinnornas TidningÄven lösnummerförsäljn ' ' ^ Skånska f i pf Wienerbaj^ 0 « EMV THOR N r0 vJ Erik Dalilbergsg. - 2 Nya Tyska Wie° er Tel. 6077. TRÄFFAR.
En god statsform passar inte för dåliga människor, och förnuftiga lagar ha ingen utsikt att bli efterlevda bland galningar. Odöpta barn. Stormen, som delade vågorna, som skilde agnarna från vetet, som flyttade skyltar och satte var och en på sin rätta plats. L. Stevenson, Oscar Wilde. Det var honom alltid ett nöje att ge uttryck åt missnöje. I ett " pnevmatiskt " inre seende av en högre verklighet? Men för att övertyga sig själv om sin fria vilja, tar han i stället en som han inte tycker om. Men en penna som er vill jag i alla händelser gärna fästa vid redaktionen. Jag vet inte hur fredsvillkoren skulle ha varit för att tillfredsställa tyskarna och den tyska annexförsamlingen i Sverige. Kultur, vari tyskarna voro alla andra folk ojämförligt överlägsna, bestod enligt kejsarens mening väsentligen i " samvete och moral ". Det skändliga och förödmjukande var Tysklands nederlag. Det inses lätt att författaren av en tankeroman i dagboksform icke kan använda någon främmande modell till huvudpersonen. " Sludder " som dansken säger. Ja visst. I två stora diktaturländer Ryssland och Tyskland har kristendomen utan någon egentlig förskyllan eller värdighet från dess bekämpares sida råkat bli direkt misshaglig för det härskande partiet. Även hos skarpsinniga och höglärda kristna, som Sören Kierkegaard, kan man möta den komiska föreställningen att begreppet synd var okänt för hedendomen. Kunde du höra vad det var han sjöng? " Herren " eller " Vår herre " var redan i de förkristna mysteriereligionernas gudatriader alltid den term, varmed Sonen betecknades. Man har som bekant gissat på att " jordbävningen " skulle ha bestått i upptäckten att fadern en gång vid tio tolv års ålder, som vallpojke på den jylländska heden, i förtvivlan hade förbannat Gud. Som barn stod jag en gång vid ett vattenfall i klart månsken; jag hade stått där förut i solsken och sett, hur regnbågen spelar i vattnet, där det splittras till regnstänk; detsamma såg jag nu i månskenet, med blekare färger, och jag förstod naturligtvis att man ibland måste kunna se den riktiga regnbågen också i månsken. Människor kunna på sin höjd förutse några av de allra närmaste följderna av sina handlingar. Det står inte i min makt. I vår ungdom hette det fähund.
Innan vi lemna detta stycke, det älsta, mera utbildade, om hvilket vi med säkerhet veta, att det blifvit uppfördt, vilja vi med ledning af de scenanvisningar, det erbjuder, söka att skaffa oss en föreställning om huru det tillgått vid uppförandet af dessa skoldramer. Att de enklaste former varit de vanligaste, torde man kunna antaga för gifvet. Skådeplatsen var väl ursprungligen i skolsalen, men då åskådarnes antal växte och ej blott barnens slägtingar utan äfven stadens borgare och, såsom vid marknadstillfällen, äfven främlingar önskade se spelet, har man användt kringstängda gårdar, såsom vi veta, att Rudbeckius gjorde i Upsala 1610, eller ock öppna platser, torg och kyrkogårdar; men att något skådespel blifvit uppfördt i kyrkan under denna tid, känna vi icke.
een hafwer iu bekomm sin fulle beskedt efter werderingen. Dher ocb någen finnes, som ofwer migh tber vdinnen kan hafwe att klage (dher tili iagh än nu inthei förnumedt hafwer), då tilbiuder iagh migh then hwar i sÿnderheet at sware /o. X. Till then tÿonde och sÿdzte spörsmållen, om jagh icke hafwer i denne måtto achtatt mitt egit beste awwo 71, den tidh wexlerÿdh war, att iag wexlede mine p[e]nger med honum, som då war högborne furstes hertig Carls tienere, hwilcketh iag då skall hafwe giorth emot förbudh, efter som Hinrich Matzon wett ther om beskeedh /o, swarer jag således, att efter thet Willem d[e] Wÿk [88 v.] icke kan sin eghen skam hos sigh beholle vtan nu vtgiuter thei som i tretton år vti honum hafwer legett fördoldh, therwdåff huar ehrligh, redeligh och oprechtig man, så wäl högre som nedrige stender kan hafwe aff betracte och befinne, huru lunde han i så mongh år alt sedan efter min ähre och wälfärdh tractatt hafwer och nu mener migh ther vdinnen kunne kome på olÿcke och för dert Men alle stender mesth ofwer hele Sweriges rÿke är nogsamt weterligitt, hwadt nytto och gagn han skafede H. K. M:tt, wår a[ller] n[ådigste] herre och Sweriges crona medh samma wexelÿ /o. Och skall han nu aldrich medh skäll kunne bewyße, att iag för min person hafwer någen tidh wexlet medh honum emot förbudh, vtan att dhet iag hafwer lefreret honum någre tusend 4. i klippingz mÿwth, dhet skedde på min broder Arfue Larsons wegne, ty Arfuidt hade högbemälte furstens breff och tillståndh att opwechzle i hele furstendömet och hwadh han dher i så måtte bekom, hafwer han most förplychta sigh moth Willem d[e] Wÿck, att han dett honum och ingen annen lefwrere skulle. Och efter thei min broder och iag wore vti ett maskapÿ i same wexle[r]ÿÿ medh sådana condition, att hwat jagh bekom vtan om furstendömeth deth lefrerede jagh till lille Olef Larson och Matz Tommeßon och hwadh min broder migh till skickede aff thet han ÿ furstendömeth vpwechzlede, thet lefrerede iagh i min broders fråwera Wiliam till hånda /O. Willam må och wette sigh i hug komme, hwad ordh och löffte han giorde [89] salige herre, her Bengt Gÿlthe, theslÿkeste Henrich Matzon och Olef Knutson på H. K. M:tz wegner, nemligen att han icke skulle gifue mer till vpgelldh i oftewempde wexseleÿ än som Hans Kong:e M:tz tiener giorde, som och wexlerÿdt på H. K. M:tz side på then tidh befallet war <o. Men dett hölt han såleths, att ther the efter
Data till de oberoende variablerna är förutom i ett fall fulltäckande utan bortfall.480 Vägledande i insamlingen av data har varit tillgängligheten från etablerade källor, däribland samhällsvetenskapliga databaser och statistikinsamlande myndigheter. Teorins utsagor och metodologiska bidrag pekar dock på att dessa tillsammans och integrerat kan ge en fullständig förklaringsmodell.546 E-demokrati förändras av att aktörers beslut inverkar på fenomenet. Därpå bearbetas teorin om social hållbarhet, vars innebörd skall studeras i relation till e-demokratiska utvecklingsprocesser och en definition av begreppet ges. Saglie och Vabo breddar perspektivet ytterligare och hanterar simultant både norska kommunpolitiker och medborgare. Dessa återupprepas tillsammans med att några särskilt viktiga omständigheter understryks. * = .. < 0,05 * * = .. < 0,01 Till modell 2 behålls den signifikanta variabeln andel internetanvändare och därutöver inkluderas fyra andra variabler: Där ingår både indexet över ekonomisk frihet och tjänstesektorns del av total sysselsättning, vilka båda hade höga korrelationer med den beroende variabeln. Länen är inte bara en finare geografisk nivå men också av reell politisk och administrativ betydelse. (2009), Understanding the Social Dimension of Sustainability, New York: Routledge. Intrycket av detta är dock inte positivt. 542 För en sammanställning se: Karvonen (1997). Detta appellerar således främst till e-demokratins möjlighet till medborgerlig involvering diskussions-och beslutsprocesser men också till mer förvaltningsmässiga frågor. Historiskt sett har dessa dimensioner återfunnits i demokratiteorin men i samtiden är de mest tydligt uttryckta i andra teoririktningar, i föreliggande studie representerade av social hållbarhet och dess fokus på lokala utvecklingsförlopp. Svar till den fjärde frågan kan ge ökad förståelse för e-demokratins avigsidor. Vanligen nyttjas teorin för att förklara variationer i demokrati. Svar på den andra frågan belyser skillnader mellan e-demokratiska system baserade på deras inslag av de olika edemokratiska processerna. Det existerar emellertid en tydlig skillnad i och med att mäns medellivslängd i högre utsträckning än kvinnors samvarierar med e-demokratinivå. Den direkta frågan till varför kommunen utvecklat sina e-demokratiska funktioner har dock inte behandlats. Avslutningsvis ges alltså även information kring att begreppet i sin tur kan separeras in i två delar: elektroniska omröstningar och e-deltagande.
- All den rikedom, som finns i skogen, ska bli till dubbel välsignelse, när vägen är öppnad till havet. - Må rågen bli till sand i er mun och potatisen till sten i er strupe! Då kom han en dag och bar ner sina noter och sitt bord med de målade tangenterna och ställde det i stugan. - Elisabet har sovit länge i dag och har därför inte hört, att folk redan har blivit utsänt runtom sjön för att fråga efter herr Berling. Du ska få veta hela sanningen. Är det av fasa för mig, som regnet håller sig fjärran? Men hon ser åter ut, och en känsla av förakt för denna arma visdom smyger sig över henne. Landsvägen är mitt hem och halmstacken min säng. Där var ett glupande lejon. Vågar ni dela detta med honom? Kära fröken Stjärnhök, låt mig flytta min reskamrat över i hennes släde! Han har klätt jorden med örter. - Kom hit, kom ända fram till mig, Gösta! Innan grevinnan hann svara, kom Gösta Berling in i rummet. Om jag bara kunde få pengar, så jag kunde överta gården där hemma och skaffa mamma lugna dar, så vore jag nöjd. Han gick upp till manbyggnaden, och i förstugan tätt under trappan satte han ner eldhjulet. De ha grävt, krattat och gödslat, ryckt upp kvickrot och ansat jorden, tills den har blivit fin och lätt. - Jungfru Anna Lisa, sade hon, låt oss vända om! Han gick bara in till björnarna, lade nosgrimma på dem, ledde dem ut och skyndade bort till Ekeby. - Det är hon, som har räddat mig, säger Gösta. - Galning! Men så snart Kevenhüller hade sett skogsfrun och känt igen henne, kom arbetslusten över honom. sade hon, ty hon kände handen vätas av tårar. Stora läderkappsäckar och järnbeslagna vagnslådor voro indragna i rummet. Karlarna, som hade lyft upp potatissäckarna, kände hur de tyngde, som om de vore fyllda med sten. Det stod inte till att få se en noblare och mer välvillig gammal herre än brukspatronen, där han satt i den nedfällda kursläden i sin bästa päls och sitt bästa skärp. " Det kunde inte hinnas med någon lysning, ser ni. En god människa har stått i mitt hem. Hur skulle någon känna den?
Då han slutligen fått fotfäste, tog han lyktan och trefvade sig fram genom den sluttande gången. Det torra klimatet gjorde att marken icke var slipprig. Det hade varit ganska kallt deruppe i den tidiga morgonen. Här i det underjordiska rummet herskade årets medeltemperatur. En varm, torr luft slog mot honom som en feberhet andedrägt – andedrägten af det sjuka, döende stackars ökenland, hvilket för honom var mer än en älskarinna, mer än en mor. Han behöfde knappast taga åtta eller tio steg och han befann sig i den bortglömda gamla kloaken, som liknade ett porthvalf. Redan vid första ögonkast såg han, att eunucken sagt sant. Emin, som var beläst, märkte genast, att de omsorgsfullt huggna kolossala sandstensblocken voro från romarnes tid. Om de förskrifvit sig från araber, från de byggnadslystne af Damaskus så högt beundrade, praktälskande Omajadernes dagar, skulle de icke ha varit på långt när så stora. Romarne och grekerne byggde icke som menniskor, utan som resar. I sitt eget hemland begagnade de ju visserligen mot slutet både smärre stenar och tegel, men i Orienten, der de kommo i beröring med egypter och assyrer, använde de block, som snarare kunde kallas rektangulära klippor än murstenar. Icke blott deras konstverk och religiösa byggnader, utan också deras stadsmurar, deras gators stenläggning och kloakerna, i hvilka de tömde sina afskräden, voro odödliga. Tiden bäddade höga lager af jord öfver deras byggnadsverk, och nutiden reste sina städer öfver dem, men de motstodo tid och förgängelse. De lefde i det osynliga som gudar för att allt emellanåt på nytt stiga ur grafven, lära och förtjusa, trotsande hackor och spett. Det var alltså den stora, ljusa, sublima antiken, som stängde Emins väg just nu, då han stod i begrepp att våga sitt lif för Österlandet, antikens förödmjukade, missförstådda, kvinligt felande och kvinligt intagande ättling.
Ett tycke av silver, en violett charm, dallrade över det hela, såsom om aftonen på den av skapelsedagarne, då månen först frambragtes. För övrigt, Seraphine, bör man resa under någon titel. Vi, som känna ett ställe i den föregående berättelsen, I inse utan svårighet, att ordren förskrev sig icke från Ambrose själv, vars list kanske varit stor nog, att icke till en man av Angelys sinne skriva dylika ordalag, utan ifrån någon av de övrige fyra i förbundets högsta grad, åt vilken Ambrose i sitt hastigt påkomna bekymmer gav uppdraget att sätta mästergesällernes rörelse i gång. du kloke! Nej det är orätt, svarade han, litet distrait och icke fullt uppmärksam på hennes ord. Men om ock jorden belog det svärmeri, som fört dem in i denna dimma, som ledde dem till undergång, till branten av död och fordärv; så log dock även himmelen åt dem med sitt egna nöje. Seraphine tog över huvudet en svartbrun taftskapuschong. " Ah ...! " från baron Montmorency? Min herre inser, att en flykt ifrån det förra huset icke voro omöjlig. Dina vänner, arbetarne, hava vunnit en avgörande förbättring i sina villkor genom en underhandling, just helt nyss, vartill deras förlagsmän funnit sig tvungne. Men många tankar och planer hade korsat sig i hans huvud, under det han vandrat med Gabriele och betänkt vilket parti han i hast borde fatta. O min Gud! I en av sina vändningar kom han ganska nära Constantin, och denne utropade: Den arabiska fågeljakten i denna del av Nordafrika har flera egenheter. Ni vet! O min Gud, även jag har en liten dotter, som kan bli stor en gång och som någon förnäm herre kan finna god att använda till någonting en gång. Jag vet, att jag får så; jag skall det. Men protektor! Greve Ruonvilles lakej, Bauzel, fick enligt sin egen önskan, grevinnan Tirlemonts befallning, att resa efter Paillot, för att söka upptäcka och ertappa de förrymde. Men här veko de vid Marigny av på en gata till vänster, och stannade utanför hotellet vid Elysee Bourbon.
Tillsammans gingo så de båda unga ut i vinternatten, medan Ralph följde efter på flera stegs afstånd. » Din far », sade Harald och såg frågande på sin vän. Efter denna tilldragelse förvärrades hans sjukdom. Men hvarför frågar du så? Hvi spörjer du så? » Maj, han vet icke, att du är här, vi vilja ej säga honom det, för den händelse, att du icke skulle vilja gå in och gifva honom din fulla förlåtelse. Har du sett en flod, hvars vatten varit hejdadt af en fördämning? Om jag ej får en öppen bekännelse från edra läppar, ämnar jag utfråga alla, som möjligen kunna veta något om min olyckliga mor. » Hvad skall detta betyda? » frågade ändtligen friherrinnan med återhållen rörelse. Då och då märkte hon, att hennes moder betraktade henne förvånad och gillande. » Jag förstår dig inte. » Han har vuxit och blifvit stor, han är tjugo år nu », sade Henrik, som ej visste, om han var vaken eller drömde. » Det är aldrig för sent. » Du får blotta den, om jag sviker, det lofvar jag dig. » Än väcktes hans starkaste sympati, än kände han sig tillbakastött. Hon grät ej länge efter detta, solen bröt fram genom skyar snabbt som under en aprildag. » Henrik, nej! » sade en välkänd röst darrande af ängslan, och ett par armar sträcktes afvärjande emot honom. » Jag har ej träffat min far ensam i dag, annars hade jag nog fått del af denna sorgliga tilldragelse », svarade Henrik. I det ljuset vill jag hädanefter vandra. » » Jag vet icke, om Henrik Falkenhorn känner honom så, dock skulle jag knappast tro det », sade han. Natten kom, den friska, klara septembernatten med stjärnljus och vindstilla. » Henrik är förhäxad, jag förstår mig inte på honom i afton. » Hon följde riktningen af hans blick och trodde sig hafva upptäckt orsaken till hans tankspriddhet. Om hon an stundom skämtade med hans allvarsord, så lyssnade hon dock och tycktes äfven taga intryck af dem. Erinrar ni eder inte menuetten, som konungen tvang oss dansa tillsammans? » frågade hon leende. » Mina kläder utvisa det då visserligen icke. »
Eller en vinterskymning, då jag sitter i mitt enkla rum och ser gaslyktans darrande ljus falla på glaset med sin tearos med dess något fräna lukt; hur skimrar ej festers glans för mitt öga — vackra kvinnor med gula rosor vid hvita barmar och i svarta lockar, musik och dans och skratt och hvita tänder, solfjädrar och bugande kavaljerer, artigheter och glänsande blickar, champagne och is, siden, tyll och svarta frackar. Eller våra enkla vårblommor vid dikesrenen de första vårdagarne med sin luft, som rusar och mattar — ah, den första maskrosen med sin gyllene krona, denna friluftsoch solblomma, som gömmer sin lysande prakt, när solen ej når den, hvad framtidsdrömmar hviskar ej den: om njutningsrika dolce-far-nienten på soliga höjder, dit intet stadsbuller når, hvarifrån inga fabriksskorstenar synas. De flesta människor ha sin älsklingsblomma, men det är mig omöjligt att säga, hvilken som är min; jag är rädd, att jag älskar hvar 1893 och en på sitt sätt. Jag roar mig ofta med att » upptäcka » skönheter bland blommor, som ingen tänkt på att fästa sig vid. De synas mig dubbelt förtjusande, för att de ej hunnit bli » modeblommor », ej hunnit blifva banala. Man har älskat rosen under årtusenden — nå, den är ju också värd detta — men, liksom jag helst skulle vilja göra resor till obesökta och obeskrifna länder, som skulle hafva nyhetens hela charme öfver sig, likaså älskar jag mest de mera obemärkta eller okända blommorna. Se blott pä björnbärsbuskens lilla förtjusande blomma, hvit med skiftning i grönt eller lila med mörka pistiller och ståndare. Och lägg märke till denna buskes blad med deras fina, eleganta teckning! Så finns det en blomma, som växer i mängd ute på västkusten, och som synes mig typisk för vår nakna., karga och dock så tilldragande skärgård. Jag. menar » nakna jungfrun », hvilkens lilla grå- hvita, späda skepnad man ser öfverallt i bergskrefvorna.
Sthlm, Drottninggatan 85 IV. Härmed erbjuder jag min nya pjes Siste Riddaren. Herr Direktör Wetzer, Eder Den lär skola spelas på Dramatiska Teatern härstädes mot slutet af Januari.
petendo blifwit ståendes. H:r ProRector sade, att om den loco har Prof. Norr man intet påmint. H:r Prof. Arrhenius påminte, att bem:te Hallman och miss brukat pag. 23 de orden artes politicas. Ellies tyckte något hwar, att han petulantius skrifwit, och bordt brukadt modestare styl. H. ProRector sade, att Hallman sig förklarat, det han intet i någon måtto ment h:r Bilberg, utan har blifwit föranlåten att införa de orden theologiam christianam med mehr, effter som en och annan af studenterne altijd omföra de orden adducta ex laico qvodam, warandes h. ProRector ellies benögd att må utlåtas det, som någon synes touchera. Consistorium resokde, att hwad h. prosten Bilberg påmint om, item h. Prof. Olderman, det skall tagas uth, item der det ordet p. 23 finnes artes politicas, som tribueras diabolo, emenderas per pseudopoliticas, och skola Decani facult:is theologiat och philosophier, öfwerse huru detta alt blifwer bestält. III. H. Räntemäst:s memorial af d. 7 Januarii 696 uplästes med Consistorii der på fölljande resolutioner, förfrågandes 1. huru Academiens afradz spanne måhl och kyrkiotij onden i Upland försälljas skall? Consistorium resolv:de provisionaliter, att afradzrågen försälljes för 17 å 18 dr tun:an, kornet å 8 dr och hafran å 15 dr. Men af kyrkiotijonden rågen å 12 dr tun:n, kornet å 6 dr och hafran å 3 dr 16 ör. Skall och bref afgå til fogdarna, att de intet tillåta böndeme uthgiöra afraden som de willia, utan att de tilhålla bönderne utgiöra det masta de kunna.
kallades professores extraordinarie ld. 2, praesentes woro M. Rector, Doct. Stigzeli«j, D. Lithman, D a Scheffer»/, Dn. Åkerman, Doct. Hoffweni«/, M. L Forneli«r, D a Vereli/w, M. Brunner/«, D a Folcher»/ Ur, M. J. Forneli»/, Dn. Emporagrius. Angaf Rector om en saak i denna natt passerat ähr af 2:ne studiosis Johanne Rudelio och Andrea Korf, som hafwa i natt lupit up på slottet och in i landzhöfdingens kamwar, som sägz, sedan liuset war släckt, och den ena haft dragen weria, hwilket när en hustru som är hoos landzhöfdingen blef först warse, och tillsport dhem hwad dhe dher wille så sent, då hafwa dhe gådt sin koos, men landzhöfdingen blef upwäckt af sitt folch, efter ingen annat wiste, än någon sampnat war för händer, och en så stor förskrekelse kom i hofwet, att ingen tordes den natten sofwa. N u hade saken och personerne icke blifwit röyde, hwar Rudeli»/, som inne war, icke hade tagit en klädesbylta medh sig nidher, som lågh i hopbunden af orena kläder. Denne haar han i mårgons sielf upburit igen, excuserandes sig att icke hafwa i arg mening dhem tagit, uthan att fixera pigorne medh, som icke bettre hade kläderne förwarat, (kommandes icke annat i hugh uthi sin dryckenskap, än att hr Rålam [b]s hoof och pigor woro dher ännu, medh hwilka han war bekend). Men i dhet han upkom läät landzhöfdingen honom Rudelium fengsla, sände och nid till mig, att iag wille låta Andream Korf lefwerera up till sig. Dhen han medh
Det skulle vara mycket fruktbart om man överflyttade metodologiska landvinningar från etiologisk forskning till den kliniska epidemiologins domäner. Ibland ser man material som skulle kunna ta klivet från fallserie till mera analytiskt inriktad mycket informativ studie bara genom konsultation med personer erfarna i klinisk epidemiologi och genom anskaffande av en större studiebas genom att slå sig ihop med andra kliniker. Ofta utnyttjas tyvärr inte värdefulla data i kliniska material på ett effektivt sätt. Ibland förkastas till och med en randomiserad studie bara därför att den inte är 100-procentigt perfekt gjord. Steinecks val av exempel är emellertid i mina ögon inget som i grunden problematiserar användningen av randomiserade studier och skjuter därför litet bredvid målet. Randomiseringen har verkligen många välsignelser, och den randomiserade kliniska prövningen måste för närvarande anses vara vår gyllene standard för att utvärdera olika interventioner. I ytterligare andra sammanhang finns redan erfarenheter i kliniska dataregister som måste tas till vara på ett effektivt sätt intill dess att vi har resultat från planerade eller pågående randomiserade studier. Att utan djupare analys förkasta studier därför att de inte är randomiserade gör att vi avhänder oss mycket stora mängder av värdefull information. Den av Steineck citerade debatten i New England Journal of Medicines utgåva från 22 juni 2000 (nummer 25, volym 342) demonstrerar detta. Jag tycker således inte att vi bör ifrågasätta lovsången om randomiseringens välsignelse i stort, men kritisera en överdriven fixering vid randomiseringen som metod. Lars Holmberg docent, överläkare, Regionalt onkologiskt centrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala Just studier av oförutsedda biverkningar eller biverkningar på lång sikt som man inte övervägde vid behandlingstillfället lämpar sig nämligen extra väl för att angripa med icke-randomiserade studiedesigner [1]. Detta gäller t ex studier av olika prognosfaktorer. Ytterligare andra situationer gäller frågor där vi vill ha uppfattningar om interventioners effekter men inte anser att det är kostnadseffektivt med en omfattande och långvarig randomiserad studie. Jag tror inte att det är den valida icke-randomiserade jämförande studien som kan välsigna 2000-talets kliniska behandlingsforskning, utan den randomiserade kliniska studien kommer under överskådlig tid att fortsätta att vara den gyllene standarden. Urvalet har i stället oftast skett med hänsyn till förväntade positiva effekter eller med hänsyn till kända - och oftast kortsiktiga - biverkningar.
Han blef ett ögonblick stående vid fönstret och såg ut. Och i det hans tanke, som en kort minut hade lyckats att glömma, ånyo, vid hvart nytt intryck, vände sig till detta fjärran, stolta rike, han hade egt och förlorat, sade han lågt: — I detta ögonblick skiner månen på öknen, på Kairos minareter, lika likgiltigt, lika klart, som den gången vi planterade den trefärgade fanan i sanden. Sand, månsken, och drömmar — så har det varit i tusen år, så skall det bli i tusen år till! Är det icke till att förtvifla öfver, hur vanmäktig man är, när man blott är menniska! Om morgonen kommo öfverste Rapp och general Junot ridande till Malmaison; icke någon af dem hade haft ro i sin själ, förrän de fått veta orsaken till «generalens» förstämning igår. I platanalléen upptill slottsgården, mötte de Förste Konsuln till häst, blott åtföljd af sin stallmästare, Jardin. — Jag har nyss kommit ut, sade Bonaparte, och har mest lust att rida mig en tur. Har ni lust att följa med, mina herrar? Han vände sin häst, och, utan att afvänta deras svar, gaf han Jardin order att stanna hemma. Så togo de motsatta vägen — genom parken — och slogo in på den backiga, steniga Bougivalvägen. Så länge de voro i sigte från slottet, redo de i skridt, dock utan att tala med hvarandra. Junot och Rapp visste, att när deras general såg ut som nu, var det icke värdt att öppna sin mun. Så mörk som idag hade de sällan sett hans panna, och läpparne voro tätt hoptryckta med detta uttryck af kall, oböjlig slutenhet, som alltid verkade så skrämmande och förintande på hans omgifning. Icke väl hade de passerat parkgrindarne, förrän Förste Konsuln högg sporrarne i sin hästs sidor; de andra följde efter, och i den klara sommarmorgonen satte de alla tre af i sträckt karrière, med solen på ryggen. Hästarnes hofvar klapprade muntert och taktfast mot den torra, steniga marken.
9 t:r 6 fj:r spannemäl Hemmanet är förr förmedlat af lijka condition medh det förre. Remitteres 20 dr, 1 t: na 6 fj:r. Om hagestället denne klagar, menar Johan Andersson der fins rydiord för honom så wäl som för grannen, hwilken han kan upgiöra, och sedan deela medh stångh och trå. Johan Andersson begiärar något få niuta för sin öfwerbyggnat i Råby. Professor Fontelius wittnade, att han wäl 3 dubbelt byggnat hafwer där nidlagc ResoL Giörs förslagh på halfwa Råby räntan under Consistorii majoris wijdare betenckiande. Begge rättarne Larss Olsson i Åstadh och Anders Larsson i Skilstadh, supplicera om högre löön för sin tienst, effter dee inthet meer än 11 */4 dr i löön hafwa åhrlig, men doch stort omak, begära så mycket rättaren i Pastadh hafwer, nembL 20 dr åhrligh. ResoL Bewillies hwar sine 2 t:r spannemäl i åhr på sin rättare löön effter dee mycket omak hafwa skole på detta åhr att reesa omkringh och hielpa till uthtröskningh, hos dee bönder som mycket restera. Johan Andersson beswärar sigh om barnhuustunnan att den tages af heele sum man i kyrkioherbergen, som borde icke tagas uthan aff beholdne summan, derföre påföres honom 1 t:na åhrlig i rächningarne att swara före. Doct. Stigzelius berät tade att herredagzmennen på siste rijkzdagh hafwa sigh förmåt KongL resolution att den tagas skall aff heele summan. Hwarföre bleff denne gångh inthet wijdare här uthi resolverat. Johan Andersson påmintes om den stoora rest som är på hans bönder, hwarföre han förmantes att icke för flaat wara widh sine bönder, uthan affordrar dem trägnare deras skuldh.
Jämwähl och syntes godt, att här sätties större böter för book och eek, och mindre för apell, oxell, och åter mindre för hassell. Hwad ifrå Skåne påminnes, att somblige orter må de hugga eek eller book etc., må föras till det, som angår en eller annan landzort. Till § 3. [Hvad] ifrå Calmar [påminnes], sw [aras], att om frijdzmijhlen frälsemijlen. hörer konungen allena till som sin rättigheet att förordna. Bärande trää i allmänningen dem hugger. Hwad påminnes om allmänningar, att det hörer konungen till, som der af flyter, och derföre att här skillnat giöres emellan Kongl. B: konungens. parker och allmänningen; och må böterne för huggande i allmänningen giöras lijka med den förre § samt till treskiptes gå, häradet, konungen och klagaren. 20 Junii A: o 1693. Hans höggrefl. Excell: ce Kongl. Rådet och Gouverneuren högwälb: e Grefwe Nils Gyllenstolpe. Lagman Hr Gripenhielm. Secret. Wattrang. Secret. Ehrnhielm. Secret. Läijonm [arck]. Ass. Bromen. Landzhöfdingen Hr Fägerstierna är till Östergiötland förrest. Lagman Gyllencreutz låter sigh för sin opassligheet uhrsächta. Ass. Hylten bortreest. Borgmäst. Törner och Rådman Brunell hindrade medh borgerskapetz munstringh. Bygg [ninga] balken. Trä, som för gårdzprydnat planteras. Continuerades opläsandet och begyntes af § 4 cap. 21, och hwad påminnes af Swea Hoffrätt, att skadan skall des uthan betalas. Hans Excell: ce: Der wallnöt och castanie trää planteras, är fuller större skada att dem nedhugga. Secret.
En mycket vacker färgton få gardiner genom att färgas med rabarberrot. Öfver 10 gram deraf hälles L liter kokande vatten, hvarpå man låter blandningen stå en stund och draga, innan man silar upp den och tillsätter vanlig stärkelse. Denna portion färg är likväl ej tillräcklig till mera än en luft gardiner. 1 ' Z. Hvarjehanda. KAPPHANDELSFIRMAN A. LAMBERG, hvars rikhaltiga lager med allt skäl torde kunna rekommenderas, nu då säsongen är inne, har ytterligare öppnat en försäljningslokal i n:r 29 Vesterlånggatan, hvilket vi velat påpeka för våra ärade läsarinnor. Den förra försäljningslokalen finnes emellertid fortfarande kvar i n:r 44 samma gata. SAISON 1 JUNI — 1 SEPTEMBER. Synnerligen SUND och NATURSKÖN BELÄGENHET i medelpunkten af den s. k. GULDKROKEN och i omedelbar närhet till staden HJO; ljusa, rymliga och bekväma BADLOKALER, alla inomhus brukliga BADFORMER, utmärkta TALLBARRSBAD af dagliligen på stället beredt DESTILLAT, GYTTJEBAD i förening med MASSAGE, ELEKTRISKA BAD; servering af MINERALVATTEN, naturliga och artificiela; MAGSKÖLJNING, DIETKURER; ELEKTRICITET, MASSAGE och SJUKGYMNASTIK. Särskildt KALLVATTENBADHUS I VETTERN, beryktad för sitt klara och genomskinliga vatten. Kurorten lämpar sig företrädesvis för behandling af reumatiska muskeloch ledaffektioner, gikt, blodbrist och nervsvaghet, scrophulos, magoch tarmsjukdomar, hudsjukdomar och specifika lidanden samt är i öfrigt en SYNNERLIGEN LÄMPLIG OCH BEHAGLIG REKREATIONSORT. LÄTTA KOMMUNIKATIONER flere gånger dagligen genom järnväg och ångbåtar. BILLIGA KURAFGIFTER o. LEFNADSVILKOR i öfrigt; tillfälle till inackordering i familj. GOD RESTAURATION. Komfort, o. välbelägna VILLOR, endast afsedda för kurgäster.
Det finns hållpunkter i in vitro-studier för att TF-faktor VII-komplexet kan aktivera på trombocytnivå. Adsorption av antikropparna till protein A-Sepharose, med efterföljande tillförsel av höga doser faktorkoncentrat och samtidig behandling med cytostatika och IVIG (intravenöst immunglobulin), fordrar avancerad teknisk apparatur och är tidskrävande. Behandlingsalternativ Faktor VII - även små mängder faktor VIIa - finns ju redan i blodet. Profylaxen måste avbrytas och behandling med faktor VIIIeller IX-koncentrat är inte effektiv vid akuta blödningar. Successivt ordinerades allt större doser, och tiden mellan injektionerna förkortades. I 75 procent av blödningarna i bukorgan var behandlingen med Novo-Seven » excellent » eller » effektiv » [9]. > 10 IE / ml, dvs terapeutisk nivå upprätthålls, under endast omkring fyra timmar. Aktivering av koagulationssystemet (DIC) tycks vara extremt sällsynt under pågående behandling med NovoSeven, och har noterats hos endast två patienter med förvärvad hemofili A. Effekten efter behandling av NovoSeven vid 566 blödningsepisoder med olika lokalisation [9, 15, 17]. I en pilotstudie på åtta patienter med trombocytopeni stoppades pågående blödning i sex av fallen efter injektion av NovoSeven på 50 mg / kg [20]. Efter en hög dos på ca 200 mg / kg kroppsvikt ligger faktor VII på Resultaten har varit helt jämförbara med dem efter behandling med faktor VIIIoch IX-koncentrat av hemofilipatienter utan inhibitorer [15], möjligen på grund av hög halt av TF i centrala nervsystemet. åtskilliga utvecklar sådana antikroppar efter en eller ett par behandlingar. Den andre fick Novo-Seven i samband med en massiv lårmuskelblödning med Hb-fall till 65 g / l. » Lagom » dos fordras för effekt utan biverkningar (patologisk proteolys, trombos); Inget material med humant ursprung används vid framställningsproceduren. Hur kan då faktor VIIa ha någon blodstillande effekt? sker, för att bara nämna några av de problem som uppstår. Tabell I.
I definitionen betonas, istället för som i tidigare definitioner vilka ofta talar om behov som ska mötas, processtänkande och långsiktig mänsklig välfärd medan samtidigt det stora värdet i att bevara och återställa ekosystem understryks. För bytet mellan buss och tunnelbana är det också avgörande att gångavståndet för dem som byter inte blir för långt. Vidare framhålls i undersökningen att en miljömässigt hållbar trafiklösning för nya Slussen vore en där man inte åter anlägger en ny bussterminal vid platsen utan istället någonstans längre ut i staden. Uppfattningen finns 20 Därmed presenteras inte övriga delar av förslaget Ny syn på Slussen förutom just uppfattningar rörande den möjliga nedgrävningen av tunnelbanan. Detta skedde genom att järnvägsspåren längsmed getingmidjan10 kopplades ihop och leddes på bro över Söderström. Då det även framkommit att man från stadens sida, såväl politiker som tjänstemän, ändå uppfattat projektet som ett hållbarhetsprojekt är det underligt att man inte använt begreppet mer. Man framhåller därför att en nedgrävning av tunnelbanan i samband med att Slussen byggs om istället för senare innebär ett beaktande av långsiktig hållbarhet i frågan. Nya transportmedel som skulle kunna utvecklas för ett hållbart transportsystem är någon form av balktransporter, det vill säga monorails, lightrails eller spårtaxi, vilka idag är under utveckling på många håll i världen men dock inte i Stockholm (Lundin och Gullberg 2007b:121). Planeringen tar också större hänsyn till lokalt resande och gaturummet ses som allmän plats som kan användas för fler aktiviteter och ändamål än bara trafikförsörjning. Det befaras även att den ökade biltrafiken kommer att leda till minskad miljömässig hållbarhet med ökat buller, försämrad luftkvalitet, ökade vibrationer och bland annat fler olyckor i Slussenområdet. I intervjuundersökningen menas att sådan kvantitativ trafikplanering har fått styra planarbetet i mycket hög grad. Hur tolkar du detta, samt det faktum att det som syns på bilderna är en bred bilbro och en smal gångbro och hur ser du på detta utifrån ett hållbarhetsperspektiv? I detta ingår bland annat förändringar av teknik, infrastruktur, hushållens handlingsmönster, samhällets kulturella värden, lagstiftning och den politik som förs. Ekman, Josefin (Metro 2009-11-23) Grön våg gör resan snabbare SL bygger ut systemet med bussarnas signalprioritering. I den allmänna debatten har även höjts röster för att Slussenanläggningen bör bevaras eller rekonstrueras.
Den flickan var " fin " och mycket beundrad af herrar, hennes händer och — fötter voro förtjusande vackra, och de förra ytterst omsorgsfullt vårdade, men se, fötterna, som voro så elegant chausserade och rörde sig så graciöst i dans och lek de fingo af — hälsoskäl nöja sig utan vatten kanske halfva året om. Och det är att märka, att samma unga dam om somrarna hvarje dag badade kalla bad. Så hon bör ju varit härdad. För öfrigt hör det ingalunda till sällsyntheterna, att bland dem, som vilja gälla för riktiga ordningsmönster och kanske också i andra afseenden äro det, gifves det bra många, som brista i personlig renlighet. Att dagligen nödtorfteligen tvätta ansikte, öjre delen af halsen,- armarne högst upp till armbågen och så händerna mycket noga, jämte en något grundligare tvagning en gång i veckan eller ett bad hvar eller hvarannan månad, det är den vattenbehandling, som ofantligt många ' kultiverade " människor bestå sin lekamen, många inte ens det. Och då kan bland dessa finnas fruar, som på det noggrannaste hålla efter damm och smuts i sitt hem, ståta med skinande blanka kärl, se till att maten är ytterst renligt tillagad, o. s. v. Jag tycker det är förtvifladt synd om Olle, sannerligen kan man inte separera för mindre än så, att vara afrifningarna! " I MIN HUSTRUS Idun läste jag edra bekymmer, och » beslöt att i samråd med min bättre hälft sända er om ej mer, så åtminstone ett deltagande ord. — Jag är nygift och kan alltså icke " råda ", blott säga er min eller rättare: min hustrus och min uppfattning af saken. Kanske ligger grundfelet däri, att ni alltför litet studerade er hustru under förlofningstiden. Ofta är denna tyvärr ingenting annat än en kavaljers ändlösa rad af uppvaktningar, och först inom äktenskapet vaknar man upp till nykter syn och — kanske kritik. Dock — möjligen har jag något orätt — förlåt mig i så fall Min hustru och jag äro båda " vattenmänniskor " ock njuta af s. k. afrifningar. Men jag tror dock, att om min hustru vore af motsatt mening angående vattenbehandling eller hade någon motvilja för detta slag af renlighet, jag visst icke skulle vilja bringa henne att göra som jag.
Han blev till den grad häpen över den, att han reste sig i åkdonet och gav till ett rop. Hon sade mycket vänligt godnatt både till Karl-Artur och hans hustru och gick sin väg med mannen, som ännu var ilsken och brummade över att han inte hade fått ge luft åt allt sitt raseri. Det var tvärtom något borttappat, som han hade återfunnit. Och det var den kärleken, som hade gjort honom till en annan människa. Men tror du då int, att han nånsin ska komma ifrån den där inbillninga? Knappt var det ordet sagt, förrän Anna Svärd sprang upp på vägen och satte ögonen i tiggarkäringarna. Det är ett under lika stort som någe, som står omtalat i bibeln. De hade ju bara två steg till hennes hem. Karl-Artur såg litet förstrött upp * ån arbetet, då hon kom in. Hon blev så led åt honom. Jag misstänkte genast, att du ingenting hade förstått. Och dessutom var detta ett förskräckligt misslyckande. Ja, sade hon, det där lyckas med de andra, men inte med mig. / HHHH / / X / som kom varje man att undra om inte han vore kallad att skänka henne den aldrig nådda lyckan, det hade hon tagit i arv från den fattiga, försmådda Charlotte Löwensköld. Vill du kanske höra det här en gång till? Han hade hört för ett par dagar sedan, att doktorinnan Romelius, hennes syster, hade blivit farligt sjuk. I stället för att sitta och gräma sig över hans bortovaro hade hon gått efter barnen, som han en gång hade räddat från det största elände, och fått tiden att gå genom att lära dem sjunga psalmer. Men snart fick han klart för sig vad som borde göras. För tredje gången gick hon till klockar Medberg och frågade honom om han ville lära henne läsa och skriva. Därmed lät han grinden stå halvöppen och vände om för att gå runt tomten och taga farväl. Naturligtvis var det för det skvallrets skull, som vecka efter vecka gick i höstas, utan att han visade sig. Karl-Artur gjorde stora ögon. Men var detta tillräckligt? Fru Sundler ljusnade under berättelsen, sade, att hon visst inte undrade på hennes brådska, och gratulerade henne till att kunna skaffa sig något så trevligt Hon gjorde sig visst inte sådana bekymmer alla dagar, men ibland kunde hon inte hjälpa, att hon överväldigades av bedrövelse över livets tamhet och tomhet.
dal. s.m:tt och der på skall han någott arbette göra: förståendes i synnerheet för inquarteringz frijheeten som ähr 16 öre s.m:tt, och med dett öfrige icke myckett hasta. 12. Swän Biörsson i Gewågh förlijchtes medh Joon Bengtson om 1675 åhrs uthsäde i Kråkwågh, i så måtto, att Joon Bengtson skall betalla 3 ½ tunna korn à 18 dal. kopp:rm:tt, ehuruwäll markgången då högre war, och samma åker betygades aff Joon Johansson som samma hemman köpt och brukar intett kunna besåes under 3 ½ tunna korn, huar öfwer Joon Bengtson rächte Swän Biörsson handen. Joon Bengtson tillstår der hoos hafwa såltt ett bältte åth Swän Biörson för åtta r.d. williandes hafwa någon förbättring der på, emädan som han intett fick behålla hemmannett, huilkett han besåth i fyra åår och allenast bältett och een kosa betaltt, och enär han eij war mächtigh deth betalla, måtte han derifrån. Rätten fan skiähligt att träffat köp om bältet skall effter lagh stånda. 13. Joon Bengtsson tiltalttes för een yxa som Oloff Erichson widh Skoghen 1684 mistatt, och är igenkänd hoos Oloff Biörson på Åsen [fol. 201r] och dijt satt och bytt och fått 2 m:k jern emellan, aff Joon Bengtson. Rp. att hans son Olof den hittat i skoghen wid wägen och beklagar sig eij wettat den oplysa: bekännandes sigh den samma hoos Oloff Biörsson borttbytt. Oloff föregifwer sig den yxan wara stoor, och den samma om sommaren till skogz intett hafft, utan een annan. Ägharen haar fått sin yxa igen: warandes dee bägge nästa grannar, och lijkawäll ähr yxan icke opplyst.