Datasets:

Knobi3

/

swefaq

like 0

[ "Arbetsmiljöverkets bedömning är att proven bör göras om vart femte år, men det är inget krav i föreskrifterna (se råden till 17 §). Det är arbetsgivaren som behöver bedöma detta. I flesta fall kommer det att handla om kompletteringar och uppdateringar, särskilt för arbetstagare som arbetat med motorkedjesåg i skogsarbete sedan de genomfört proven.", "En röjsåg med ett monterat trimmerhuvud (plastlina) faller inte in under definitionen av röjsåg enligt föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Arbetsmiljöverket anser att en plastlina inte kan vara ett skärande verktyg. Däremot omfattas den bland annat av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Här finns till exempel krav på tillräckliga kunskaper och skydd för utkast.", "Nej, det är inte ok. Använder man varselkläder på överkroppen så uppfyller man kravet om varselkläder i 14 §, punkt 6 i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1). Men om en sele gör att synbarheten blir kraftigt försämrad så har man inte uppfyllt sina åtaganden när det gäller riskbedömning i 5 §.", "Ja, alla som utför arbete med motorkedjesåg behöver visa dokumentation på avklarade teoretiskt och praktiskt prov oavsett hur lång erfarenhet man har. Notera att kravet gäller dokumentation av avklarade prov, inte att man ska gå en utbildning. (AFS 2012:1, 17 §)", "\"Varselkläder är skyddskläder med god synbarhet såväl på dagen som i mörker. Varselkläder tillverkade enligt standarden SS EN ISO 20471:2013 uppfyller kraven i bestämmelserna i AFS 2012:1. SS EN ISO 20471:2013 är en så kallad harmoniserad standard som bygger på direktivet om personlig skyddsutrustning, och anses därmed uppfylla direktivets krav. Standarden anger den tekniska nivå, så kallad \"\"state of the art\"\", som varselkläder måste uppfylla för att nå upp till direktivets krav. Enligt föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), ska arbetsgivaren göra en riskbedömning innan man väljer personlig skyddsutrustning, till exempel varselkläder. Det finns flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid valet av varselkläder, till exempel sikten, olycksrisken och förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom dessa faktorer kan variera från en arbetsplats till en annan, måste arbetsgivaren vid varje enskilt tillfälle göra en bedömning om vilka varselkläder som behövs.\"", "Kravet på att det ska vara minst 110 cm mellan upphängningsögla och tänder är gammalt och gällde fram till 1994 i den dåvarande svenska standarden. Röjsågar som har tillverkats efter 1994 har tillverkats enligt det europeiska maskindirektivet. I detta har säkerhetsavståndet beräknats på ett annat sätt än tidigare, och det innebär att avståndet från upphängningsögla till klinga i vissa fall kan vara mindre än 110 cm.", "Ja, under förutsättning att han eller hon har tillräcklig kompetens för det. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att bestämmelserna i föreskrifterna om användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1) följs (3 §). Arbetsgivaren ska alltså se till att genomföra de kontroller som behövs för det ska vara säkert att använda en motorkedjesåg eller röjsåg. Den som använder en motorkedjesåg eller röjsåg förväntas också ha god kännedom om sågens säkerhetsanordningar, kunna underhålla den och göra de kontroller som behövs för säker användning (se råden till 17 §). Underhåll och kontroll av motorsågen bör ingå i den motorsågsutbildning (eller prov) som en arbetstagare kan behöva gå (klara av) för att få arbeta med en motorkedjesåg. (AFS 2012:1, 12 §)", "\"Nej, det gör den inte. Med kunskaper och färdigheter på grundläggande nivå avses kunskaper och färdigheter som behövs för att på ett säkert sätt kunna sköta och använda en motorkedjesåg vid \"\"normalt\"\" skogsarbete: enkel trädfällning, kvistning och kapning. Det motsvarar i regel motorsågskort nivå AB. Arbete med exempelvis fällning av svåra eller fastfällda träd kan betraktas som avancerat arbete med träd. Det kräver kunskaper och färdigheter motsvarande ABC-nivå. Om arbetsuppgifterna är av enklare karaktär och varken omfattar trädfällning eller kapning av träddelar, till exempel vid byggverksamhet, betyder grundläggande kunskaper de kunskaper och färdigheter som behövs för säker skötsel och hantering av en motorkedjesåg vid vedkapning och sågning av rent trä. I ett sådant fall kan kunskaper som motsvarar till exempel motorsågskort nivå A vara tillräckliga.\"", "Med det menar vi skor med sågskydd som finns på marknaden. Använder man skor med stålhätta och sågskydd som är avsedda för motorkedjesågar så anses man uppfylla kravet. Även om skor med sågskydd inte är framtagna för röjsågar bedömer vi att de erbjuder bättre skydd än skor med endast stålhätta och utan sågskydd. Skor med endast stålhätta räcker inte för att uppfylla kravet. (AFS 2012:1, 14 §)", "Det innebär att arbetstagaren måste ha dokumentation som visar att han/hon avlagt teoretiska och praktiska prov med godkänt resultat. Dokumentationen ska visa att han eller hon har grundläggande kunskaper och färdigheter för att använda en motorkedjesåg på ett säkert sätt. (AFS 2012:1, §§ 17-18)", "Ett exempel är Säker Skog, men det kan finnas andra aktörer som erbjuder utbildningar och prov. I råden till 17 § framgår vad som bör ingå i en kurs för användning av motorkedjesåg. Arbetsgivaren ska alltid se till att de egna arbetstagare har kunskaper för de arbetsuppgifter som utförs. Utbildningen/proven ska därför omfatta de moment som arbetstagaren kommer att arbeta med. Vid tveksamhet kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsmiljöverket." ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "I 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) finns generella krav när det gäller minskning av bullerexponering. Kraven gäller både för hörselskadligt och störande buller. Några kravnivåer anges emellertid inte i 4 § och för att få underlag till eventuella åtgärder behöver arbetsgivaren göra en riskbedömning. Krav på riskbedömning finns i 5 § enligt vilken arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna, till följd av exponering för buller i arbetet och särskilt uppmärksamma bland annat exponeringens nivå, typ och varaktighet. Kommentarerna till 4 § kan utgöra en del av underlaget till riskbedömningen. Det är då lämpligt att beakta exponeringsvärdena i tabell 5 även om de inte är bindande gränsvärden. Det kan också vara lämpligt att tillämpa värdena i tabellen för den tid bullret förekommer även om bullret varierar i tiden, både mellan dagar och inom arbetsdagen. Om det finns behov av stadigvarande koncentration gäller grupp II i tabell 5. Förutom att beakta exponeringsvärdena är det viktigt att arbetsgivaren också tar hänsyn till de andra faktorer som nämns i kommentarer till exempel besvärsupplevelse och bullerexponeringens frekvens- och tidskaraktär. Enligt 15 § ska arbetstagarna även få möjlighet att medverka bland annat när det gäller riskbedömning och åtgärder.", "Beträffande avrundning så gäller enligt standarden SS-EN ISO 9612:2009 Akustik – Bestämning av bullerexponering i arbetsmiljön att man ska göra avrundning till en decimal, både när det gäller uppmätta nivåer och osäkerhetsvärden.", "För allmänheten gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer och för arbetstagare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Att reglerna skiljer sig åt beror på att de båda myndigheterna har olika utgångspunkter när det gäller exponering. Socialstyrelsens allmänna råd utgår från att exponeringstiden under en vecka är begränsad. Arbetsmiljöverkets föreskrifter bygger på att längre exponeringstider vanligen förekommer i arbetsmiljön. I sammanhang där både allmänhet och arbetstagare vistas gäller reglerna parallellt men för arbetstagarnas exponering gäller alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Beroende på situationen kan då en begränsning av arbetstagarnas exponering också innebära att besökarnas exponering begränsas. Mer om musik och höga ljudnivåer i arbetsmiljön kan du hitta i Arbetsmiljöverkets rapport 2009:1 Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen”.", "Daglig bullerexponeringsnivå avser arbetstagares bullerexponering och inte bullernivån i en lokal. För den dagliga bullerexponeringsnivån har både bullrets styrka (A-vägd ljudtrycksnivå i dB) och den tid man utsätts för bullret betydelse. Om bullret är sådant att man i verksamheten konstant utsätts för en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB blir den dagliga bullerexponeringsnivån 85 dB om man vistas i bullret 8 timmar per dag. Vistas man kortare tid i bullret blir den dagliga bullerexponeringsnivån lägre, till exempel ger 4 timmar värdet 82 dB och 2 timmar värdet 79 dB. I 12 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) finns krav på användning av hörselskydd bland annat om man kommer upp till eller överskrider det övre insatsvärdet 85 dB för daglig bullerexponeringsnivå. Om man utgår från exemplet ovan med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB så innebär en kortare vistelse än 8 timmar per dag att man inte kommer upp till kravet på användning av hörselskydd. Däremot finns krav på att arbetstagarna ska få tillgång till hörselskydd redan när man kommer upp till eller överskrider det undre insatsvärdet 80 dB. I kommentarerna till 12 § sägs bland annat också följande: ”Även vid ljudnivåer omkring 75-80 dB (A) kan det vara motiverat att använda hörselskydd eftersom särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer än de övre insatsvärdena i 3 §.”. Det kan därför vara lämpligt att använda hörselskydd om man utsätts för buller med en A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB även om man vistas i bullret mindre än 8 timmar per dag.", "\"Information om hörselundersökning finns i dokumentet \"\"Utvärdering av hörselvårdsprogram” där bland annat intervall mellan mättillfällen och åtgärder baserade på hörselmätningen redovisas.\"", "Förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Detta ansvar kan inte läggas på någon annan. Arbetsmiljölagen reglerar i princip inte förhållandet mellan hyresvärd och arbetsgivare utan det regleras av det avtal dessa parter har sinsemellan. Om arbetsgivaren vill driva krav på åtgärder mot hyresvärden blir det därför en avtalsrättslig fråga. Arbetsgivaren och/eller fastighetsägaren kan också lämna in klagomål på den störande grannen till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som har tillsyn enligt miljöbalken, se 26 kap. 3 § i miljöbalken och 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13).", "Regler som kan åberopas när det gäller överhörning (ljudisolering) är kraven i 4 § i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) och i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I de förra omnämns bland annat utformning och planering av arbetsplatser samt tekniska åtgärder för att minska luftburet buller. I de senare nämns specifikt isolering mot omgivningen. I de allmänna råden i de båda föreskrifterna hänvisas till Boverkets byggregler och den svenska standarden SS 25268 om ljudklassning av utrymmen i byggnader. Standarden utgör också allmänna råd till Boverkets byggregler. I standarden finns bland annat ljudisoleringskrav mellan olika utrymmen i till exempel vårdlokaler som kan användas som vägledning vid bedömning av en aktuell situation samt vid projektering och planering. Även utrymmen med krav på sekretess behandlas i standarden.", "Det går att minska störande ljud genom att placera ljuddämpande skärmar mellan den som utsätts för ljudet och där det kommer ifrån, ljudkällan. Beroende på hur skärmarna är utformade kan de även bidra till ljudabsorptionen i lokalen och därmed bidra till att sänka efterklangstiden det vill säga hur länge ljudet lever kvar i lokalen. Vilken effekt skärmarna ger beror bland annat på hur de är utformade, vilka dimensioner de har och hur de placeras. Normalt ökar effekten ju högre och bredare skärmarna är. För bästa effekt behöver de placeras antingen nära ljudkällan eller nära mottagaren. En viktig faktor när det gäller användning av skärmar är att taket behöver ha mycket bra ljudabsorption. Annars kan skärmarnas effekt minska avsevärt på grund av att ljudet reflekteras i taket och på så sätt går förbi skärmen. Av samma skäl kan även delar av väggytorna i lokalen behöva vara ljudabsorberande. Om även skärmarna har bra ljudabsorption minskar andelen ljud som via reflektion går vidare ut i lokalen från ljudkällan vilket är en fördel. I ljudabsorberande skärmar ingår vanligen ett poröst material i vilket ljudet tas upp och inte reflekteras tillbaks. Skärmarna har ofta också ett dekorativt ytskikt vilket behöver vara sådant att det släpper igenom ljud in till det ljudabsorberande materialet.", "Några specifika gränsvärden för buller i hjullastarhytter finns inte utan för buller i arbetsmiljön gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16). De gäller för alla verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. I föreskrifterna finns dels så kallade insatsvärden som innebär krav på olika åtgärder om man kommer upp till eller överskrider dem och dels gränsvärden som inte får överskridas. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna om buller.", "Om ni är anslutna till en företagshälsovård kan du vända dig till dem. I annat fall kan du koppla in en konsult som arbetar med bullerfrågor. De har instrument och metoder för att mäta buller.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). I kommentarerna till 4 § i reglerna finns vägledande värden för bakgrundsbuller för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där det ställs stora krav på att kunna vara koncentrerad hela tiden och där du säkert ska uppfatta det som sägs anges värdet 35 dB (A). Exempel på sådana arbetsförhållanden är undervisning (där man normalt inte använder maskiner och andra bullerkällor i undervisningen). Värdet omfattar däremot inte ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av till exempel prat, skrap från stolar, slag i bänklock, som kan vara ett problem även om ljuden inte är skadliga för hörseln. Denna typ av problem utvärderar du bäst genom att lärare och elever får ange hur störande de tycker bullret är i olika situationer.", "Det finns inget speciellt gränsvärde för hur högt bullret får vara i fordon. Däremot finns det i föreskrifterna om buller (AFS 2005:16) gränsvärden för hur högt buller man får utsättas för dagligen. Dessa gränsvärden får inte överskridas. Om det ändå sker ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder och utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits och se till att så inte sker i fortsättningen. Förutom gränsvärden finns även så kallade insatsvärden som hör samman med olika åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att göra. Förklaringar av begrepp och vilka krav som är knutna till de olika exponeringsvärdena finns i föreskrifterna.", "Det finns inga speciella regler om buller på förskola och fritidshem utan de omfattas av de generella föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). Reglerna beskrivs också i broschyren Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig. Regler om buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).", "Mätningar innanför skydden behöver inte göras. Man kan uppskatta ljudnivån innanför hörselskydden genom att utgå från bullrets ljudnivå och värden på hörselskyddens dämpning som ska finnas i bruksanvisningen. Här kan du hitta mer information om hur man gör detta", "Det beror på vilken typ av luftfartyg man arbetar på. Vissa typer, till exempel helikoptrar, ger en hög exponering för buller och stötar/vibrationer med risk för hörselskador respektive ryggbesvär. För att klarlägga om man kommer upp till eller över exponeringsvärdena för hörselskaderisk i bullerföreskrifterna (AFS 2005:16) ska personalens bullerexponering bestämmas och mätningar göras i den omfattning som behövs. Se även våra regler om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20, 3 §.", "Det finns inga speciella värden för tonsignalerna i telefonlurar eller headset. Däremot finns det i föreskrifterna om buller AFS 2005:16 bland annat värden för hur mycket ljud man får utsättas för under en arbetsdag. Värdena gäller för ljud som faller in mot örat utifrån och kan inte direkt översättas till ljud som skapas nära intill örat eller i hörselgången exempelvis från olika typer av headset.Det finns heller ingen enkel metod för att mäta ljudet i hörselgången. För att mäta ljud från exempelvis headset kan standarderna SS-EN-ISO 11904-1 eller SS-EN-ISO 11904-2 användas. Mätningarna är inte enkla att utföra och speciell mätutrustning behövs. Ett första steg kan därför vara att kontakta leverantören som bör ha uppgifter på hur starkt ljudet kan bli. Generellt gäller att arbetsgivaren alltid har en skyldighet att göra en riskbedömning och se till att arbetstagaren, som använder exempelvis headset, inte utsätts för hörselskadligt ljud.", "Regler för buller i arbetsmiljön finns i våra föreskrifter om buller (AFS 2005:16). Där finns inga speciella gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap. Däremot finns i kommentarerna till 4 § vägledande värden för olika arbetsförhållanden. För arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat och där det finns möjlighet att åstadkomma relativt låg ljudnivå anges värdet 40 dB(A). Som exempel på sådana arbetsförhållanden nämns kontorsarbete utan bullrande kontorsmaskiner. Värdet omfattar inte bidragande ljud från den egna verksamheten och är därför inte direkt användbart på störningar som orsakas av personalens aktiviteter. Även om några gränsvärden för störande ljud i kontorslandskap inte finns, så har arbetsgivaren ett ansvar för ljudmiljön. Krav på buller och akustik finns också i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.", "För buller i arbetsmiljön gäller föreskrifterna om buller (AFS 2005:16). I föreskrifterna finns emellertid inte några specifika riktvärden för buller i matsalar utan endast generella exponeringsvärden för hörselskadligt buller och vägledande värden för olika arbetsförhållanden. Det kan emellertid vara lämpligt att bedöma bullersituationen utifrån möjligheterna att kunna samtala. Enligt tabell 1 i AFS 2005:16 gäller exempelvis följande: Vid en bakgrundsnivå på 70 dB (A) kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 meter avstånd för personer med fullgod hörsel. För att en miljö ska uppfylla genomsnittliga krav på fungerande kommunikation på näravstånd från talaren (< 5 m) bör bakgrundsnivån inte vara högre än 55 dB (A). Den senare nivån kan dock vara mycket svår att komma ned till även i en akustiskt bra matsal när flera av matgästerna pratar med varandra eftersom ljudnivån vid ett normalt samtal ligger på ungefär 65 dB(A). Det bekräftas också av en rapport från Stockholms läns landsting om buller i skolmatsalar. I rapporten finns även ett antal tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalar. Även om det inte finns några riktvärden för ljudnivåer i matsalar så är det viktigt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Regler om hur bland annat personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I kommentarerna sägs bland annat att ljudklimatet kan förbättras genom att man gör tak- och väggpartier ljudabsorberande eftersom ljudspridningen då begränsas och ljudnivån därmed sänks.”" ]

[ "Redan vid planeringen och projekteringen ska projektörer, byggherrar och Bas-P planera och projektera och ta hänsyn till arbetsmiljön så att riskerna på den färdiga arbetsplatsen minimeras. Det ska vara möjligt att skapa en god arbetsmiljö på den framtida arbetsplatsen. Att tidigt uppmärksamma arbetsmiljökraven för bruksskedet ökar möjligheterna till en bättre arbetsmiljö, minskar kostnader, effektiviserar projekteringen och även minska tider för hantering av vissa ärenden hos byggnadsnämnder. Det är dyrt att bygga om i efterhand och ibland omöjligt att göra om för att komma åt vissa risker.", "Vi ställer lite högre krav på tillgänglighet vid projektering för om- och nybyggnad än för befintliga arbetsplatser, eftersom det är då det finns bättre möjlighet att påverka utformningen så den blir tillgänglig.", "Nej. Vi använder Boverkets definition av ombyggnad, men har inte några bestämmelser om följdkrav för resten av byggnaden. Våra projekteringskrav gäller endast den berörda delen, resten av byggnaden betraktas som befintlig.", "All projektering som sker den 1 januari 2021 och framåt ska följa nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, APU. Om projektering av en viss byggnadsdel har påbörjats innan årsskiftet men inte avslutats, ska hela byggnadsdelen projekteras enligt de nya reglerna. Projekteringen är avslutad när den byggnadsdel som projekteringen avser är infogad i byggnaden och det krävs rivningsåtgärder för att göra en ändring.", "Byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare ska redan vid planeringen och projekteringen beakta arbetsmiljön både för byggskedet och bruksskedet, det vill säga i den färdiga byggnaden. Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning handlar om ansvaret för arbetsmiljön i bruksskedet. Om arbetsmiljön i bruksskedet finns regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete. Det gäller arbetsmiljön både för dem som kommer att arbeta i den framtida verksamheten och för dem som kommer att utföra tillfälliga arbeten som städning, varuleveranser, sophämtning och underhållsarbeten. - Byggherren ska se till att föreskriftskraven uppfylls och har alltså yttersta ansvaret; - Bas-P har framförallt samordnande roll, och ska hantera frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet; - Projektörerna ska inom ramen för sina uppdrag projektera så föreskriftskraven uppfylls. Arbetsmiljöverket kan ställa krav på omprojektering så länge projektering pågår, det vill säga så länge den projekterade byggnaden eller byggnadsdelen inte är byggd alltså infogad i byggnaden på sin slutliga plats. När någon del är färdigt byggd, det vill säga att man måste riva det byggda, kan Arbetsmiljöverket inte längre ställa krav på byggherrar och projektörer när det gäller den byggda delen. Först när en verksamhet finns, kan krav ställas på en arbetsgivare. Arbetsmiljöverket kan också förbjuda en fastighetsägare att upplåta en lokal som arbetslokal om den är olämplig för det." ]

[ "Redan vid planeringen och projekteringen ska projektörer, byggherrar och Bas-P planera och projektera och ta hänsyn till arbetsmiljön så att riskerna på den färdiga arbetsplatsen minimeras. Det ska vara möjligt att skapa en god arbetsmiljö på den framtida arbetsplatsen. Att tidigt uppmärksamma arbetsmiljökraven för bruksskedet ökar möjligheterna till en bättre arbetsmiljö, minskar kostnader, effektiviserar projekteringen och även minska tider för hantering av vissa ärenden hos byggnadsnämnder. Det är dyrt att bygga om i efterhand och ibland omöjligt att göra om för att komma åt vissa risker.", "Vi ställer lite högre krav på tillgänglighet vid projektering för om- och nybyggnad än för befintliga arbetsplatser, eftersom det är då det finns bättre möjlighet att påverka utformningen så den blir tillgänglig.", "Nej. Vi använder Boverkets definition av ombyggnad, men har inte några bestämmelser om följdkrav för resten av byggnaden. Våra projekteringskrav gäller endast den berörda delen, resten av byggnaden betraktas som befintlig.", "All projektering som sker den 1 januari 2021 och framåt ska följa nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, APU. Om projektering av en viss byggnadsdel har påbörjats innan årsskiftet men inte avslutats, ska hela byggnadsdelen projekteras enligt de nya reglerna. Projekteringen är avslutad när den byggnadsdel som projekteringen avser är infogad i byggnaden och det krävs rivningsåtgärder för att göra en ändring.", "Byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare ska redan vid planeringen och projekteringen beakta arbetsmiljön både för byggskedet och bruksskedet, det vill säga i den färdiga byggnaden. Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning handlar om ansvaret för arbetsmiljön i bruksskedet. Om arbetsmiljön i bruksskedet finns regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete. Det gäller arbetsmiljön både för dem som kommer att arbeta i den framtida verksamheten och för dem som kommer att utföra tillfälliga arbeten som städning, varuleveranser, sophämtning och underhållsarbeten. - Byggherren ska se till att föreskriftskraven uppfylls och har alltså yttersta ansvaret; - Bas-P har framförallt samordnande roll, och ska hantera frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet; - Projektörerna ska inom ramen för sina uppdrag projektera så föreskriftskraven uppfylls. Arbetsmiljöverket kan ställa krav på omprojektering så länge projektering pågår, det vill säga så länge den projekterade byggnaden eller byggnadsdelen inte är byggd alltså infogad i byggnaden på sin slutliga plats. När någon del är färdigt byggd, det vill säga att man måste riva det byggda, kan Arbetsmiljöverket inte längre ställa krav på byggherrar och projektörer när det gäller den byggda delen. Först när en verksamhet finns, kan krav ställas på en arbetsgivare. Arbetsmiljöverket kan också förbjuda en fastighetsägare att upplåta en lokal som arbetslokal om den är olämplig för det." ]

[ "Redan vid planeringen och projekteringen ska projektörer, byggherrar och Bas-P planera och projektera och ta hänsyn till arbetsmiljön så att riskerna på den färdiga arbetsplatsen minimeras. Det ska vara möjligt att skapa en god arbetsmiljö på den framtida arbetsplatsen. Att tidigt uppmärksamma arbetsmiljökraven för bruksskedet ökar möjligheterna till en bättre arbetsmiljö, minskar kostnader, effektiviserar projekteringen och även minska tider för hantering av vissa ärenden hos byggnadsnämnder. Det är dyrt att bygga om i efterhand och ibland omöjligt att göra om för att komma åt vissa risker.", "Vi ställer lite högre krav på tillgänglighet vid projektering för om- och nybyggnad än för befintliga arbetsplatser, eftersom det är då det finns bättre möjlighet att påverka utformningen så den blir tillgänglig.", "Nej. Vi använder Boverkets definition av ombyggnad, men har inte några bestämmelser om följdkrav för resten av byggnaden. Våra projekteringskrav gäller endast den berörda delen, resten av byggnaden betraktas som befintlig.", "All projektering som sker den 1 januari 2021 och framåt ska följa nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, APU. Om projektering av en viss byggnadsdel har påbörjats innan årsskiftet men inte avslutats, ska hela byggnadsdelen projekteras enligt de nya reglerna. Projekteringen är avslutad när den byggnadsdel som projekteringen avser är infogad i byggnaden och det krävs rivningsåtgärder för att göra en ändring.", "Byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare ska redan vid planeringen och projekteringen beakta arbetsmiljön både för byggskedet och bruksskedet, det vill säga i den färdiga byggnaden. Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning handlar om ansvaret för arbetsmiljön i bruksskedet. Om arbetsmiljön i bruksskedet finns regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete. Det gäller arbetsmiljön både för dem som kommer att arbeta i den framtida verksamheten och för dem som kommer att utföra tillfälliga arbeten som städning, varuleveranser, sophämtning och underhållsarbeten. - Byggherren ska se till att föreskriftskraven uppfylls och har alltså yttersta ansvaret; - Bas-P har framförallt samordnande roll, och ska hantera frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet; - Projektörerna ska inom ramen för sina uppdrag projektera så föreskriftskraven uppfylls. Arbetsmiljöverket kan ställa krav på omprojektering så länge projektering pågår, det vill säga så länge den projekterade byggnaden eller byggnadsdelen inte är byggd alltså infogad i byggnaden på sin slutliga plats. När någon del är färdigt byggd, det vill säga att man måste riva det byggda, kan Arbetsmiljöverket inte längre ställa krav på byggherrar och projektörer när det gäller den byggda delen. Först när en verksamhet finns, kan krav ställas på en arbetsgivare. Arbetsmiljöverket kan också förbjuda en fastighetsägare att upplåta en lokal som arbetslokal om den är olämplig för det." ]

[ "Redan vid planeringen och projekteringen ska projektörer, byggherrar och Bas-P planera och projektera och ta hänsyn till arbetsmiljön så att riskerna på den färdiga arbetsplatsen minimeras. Det ska vara möjligt att skapa en god arbetsmiljö på den framtida arbetsplatsen. Att tidigt uppmärksamma arbetsmiljökraven för bruksskedet ökar möjligheterna till en bättre arbetsmiljö, minskar kostnader, effektiviserar projekteringen och även minska tider för hantering av vissa ärenden hos byggnadsnämnder. Det är dyrt att bygga om i efterhand och ibland omöjligt att göra om för att komma åt vissa risker.", "Vi ställer lite högre krav på tillgänglighet vid projektering för om- och nybyggnad än för befintliga arbetsplatser, eftersom det är då det finns bättre möjlighet att påverka utformningen så den blir tillgänglig.", "Nej. Vi använder Boverkets definition av ombyggnad, men har inte några bestämmelser om följdkrav för resten av byggnaden. Våra projekteringskrav gäller endast den berörda delen, resten av byggnaden betraktas som befintlig.", "All projektering som sker den 1 januari 2021 och framåt ska följa nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, APU. Om projektering av en viss byggnadsdel har påbörjats innan årsskiftet men inte avslutats, ska hela byggnadsdelen projekteras enligt de nya reglerna. Projekteringen är avslutad när den byggnadsdel som projekteringen avser är infogad i byggnaden och det krävs rivningsåtgärder för att göra en ändring.", "Byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare ska redan vid planeringen och projekteringen beakta arbetsmiljön både för byggskedet och bruksskedet, det vill säga i den färdiga byggnaden. Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning handlar om ansvaret för arbetsmiljön i bruksskedet. Om arbetsmiljön i bruksskedet finns regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete. Det gäller arbetsmiljön både för dem som kommer att arbeta i den framtida verksamheten och för dem som kommer att utföra tillfälliga arbeten som städning, varuleveranser, sophämtning och underhållsarbeten. - Byggherren ska se till att föreskriftskraven uppfylls och har alltså yttersta ansvaret; - Bas-P har framförallt samordnande roll, och ska hantera frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet; - Projektörerna ska inom ramen för sina uppdrag projektera så föreskriftskraven uppfylls. Arbetsmiljöverket kan ställa krav på omprojektering så länge projektering pågår, det vill säga så länge den projekterade byggnaden eller byggnadsdelen inte är byggd alltså infogad i byggnaden på sin slutliga plats. När någon del är färdigt byggd, det vill säga att man måste riva det byggda, kan Arbetsmiljöverket inte längre ställa krav på byggherrar och projektörer när det gäller den byggda delen. Först när en verksamhet finns, kan krav ställas på en arbetsgivare. Arbetsmiljöverket kan också förbjuda en fastighetsägare att upplåta en lokal som arbetslokal om den är olämplig för det." ]

[ "Redan vid planeringen och projekteringen ska projektörer, byggherrar och Bas-P planera och projektera och ta hänsyn till arbetsmiljön så att riskerna på den färdiga arbetsplatsen minimeras. Det ska vara möjligt att skapa en god arbetsmiljö på den framtida arbetsplatsen. Att tidigt uppmärksamma arbetsmiljökraven för bruksskedet ökar möjligheterna till en bättre arbetsmiljö, minskar kostnader, effektiviserar projekteringen och även minska tider för hantering av vissa ärenden hos byggnadsnämnder. Det är dyrt att bygga om i efterhand och ibland omöjligt att göra om för att komma åt vissa risker.", "Vi ställer lite högre krav på tillgänglighet vid projektering för om- och nybyggnad än för befintliga arbetsplatser, eftersom det är då det finns bättre möjlighet att påverka utformningen så den blir tillgänglig.", "Nej. Vi använder Boverkets definition av ombyggnad, men har inte några bestämmelser om följdkrav för resten av byggnaden. Våra projekteringskrav gäller endast den berörda delen, resten av byggnaden betraktas som befintlig.", "All projektering som sker den 1 januari 2021 och framåt ska följa nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning, APU. Om projektering av en viss byggnadsdel har påbörjats innan årsskiftet men inte avslutats, ska hela byggnadsdelen projekteras enligt de nya reglerna. Projekteringen är avslutad när den byggnadsdel som projekteringen avser är infogad i byggnaden och det krävs rivningsåtgärder för att göra en ändring.", "Byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare ska redan vid planeringen och projekteringen beakta arbetsmiljön både för byggskedet och bruksskedet, det vill säga i den färdiga byggnaden. Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning handlar om ansvaret för arbetsmiljön i bruksskedet. Om arbetsmiljön i bruksskedet finns regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete. Det gäller arbetsmiljön både för dem som kommer att arbeta i den framtida verksamheten och för dem som kommer att utföra tillfälliga arbeten som städning, varuleveranser, sophämtning och underhållsarbeten. - Byggherren ska se till att föreskriftskraven uppfylls och har alltså yttersta ansvaret; - Bas-P har framförallt samordnande roll, och ska hantera frågor som har betydelse för arbetsmiljön i bruksskedet; - Projektörerna ska inom ramen för sina uppdrag projektera så föreskriftskraven uppfylls. Arbetsmiljöverket kan ställa krav på omprojektering så länge projektering pågår, det vill säga så länge den projekterade byggnaden eller byggnadsdelen inte är byggd alltså infogad i byggnaden på sin slutliga plats. När någon del är färdigt byggd, det vill säga att man måste riva det byggda, kan Arbetsmiljöverket inte längre ställa krav på byggherrar och projektörer när det gäller den byggda delen. Först när en verksamhet finns, kan krav ställas på en arbetsgivare. Arbetsmiljöverket kan också förbjuda en fastighetsägare att upplåta en lokal som arbetslokal om den är olämplig för det." ]

[ "Begreppet frångänglighet används ofta i betydelsen att även utrymningen är tillgänglig och kan användas av personer med olika funktionsnedsättningar.", "Nej. Sprinkler kan fördröja brandförloppet och göra det möjligt att vänta i den egna lokalen som då kan betraktas som en tillfällig utrymningsplats. Detta är dock något som måste bedömas i det enskilda fallet, och bland annat räddningstjänstens insatstid måste beaktas.", "Arbetsmiljöverkets bilder på skyltar kommer från ett EU-direktiv. Skyltarna med ”gubben” i dörren kommer från en ISO-standard. EU-direktivet och våra föreskrifter ger möjlighet att använda liknande symboler så länge det inte finns risk att de misstolkas. Vi godtar därför båda varianterna.", "En rimlig tolkning är att utrymningsplanen redovisar de utrymningsvägar som är aktuella där man befinner sig.", "En tillfällig utrymningsplats är en plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp. Kraven skiljer sig åt för projektering av nya arbetsplatser och befintliga arbetsplatser. Vid projektering för nya arbetsplatser ska det finnas tillfälliga utrymningsplatser och de ska ha tvåvägs kommunikationssystem. Det ska finnas till exempel en telefonförbindelse så man kan komma i kontakt med räddningstjänsten, eller någon som kan larma räddningstjänsten. På befintliga arbetsplatser ska det också normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser om utrymningsvägarna inte är tillgängliga. Men på en del arbetsplatser kan det vara omöjligt att ordna. Arbetsgivaren ska då ha en möjlighet att säkerställa utrymningen på annat sätt. Vi ställer inte heller krav på tvåvägs kommunikationssystem på befintliga arbetsplatser, men arbetsgivaren ansvarar för att ingen blir kvar i en tillfällig utrymningsplats.", "Grundkravet är att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen snabbt och säkert. Om utrymningsvägarna inte är tillgängliga hela vägen till det fria för personer med funktionsnedsättning, ska det normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser för dessa personer.", "Fönsterutrymning kan fungera i vissa situationer, man ska dock enligt våra föreskrifter ta hänsyn till arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna.", "Grunden är att alla ska kunna utrymma snabbt och säkert vid en nödsituation. Samma bedömningar beträffande avstånd och risken för att en utrymningsväg blir blockerad ska gälla för alla, oavsett funktionsförmåga. Om det inte finns tillräckligt med utrymningsvägar som är tillgängliga hela vägen till det fria eller annan säker plats behövs tillfälliga utrymningsplatser. Vid brand i en byggnad med flera hyresgäster ska utrymning kunna ske på tillfredställande sätt och inom rimlig tid, till det fria eller till en annan säker plats. Om utrymningsvägen inte är tillgänglig hela vägen ska det finnas en tillfällig utrymningsplats. Den tillfälliga utrymningsplatsen kan utgöras av en plats i en annan brandcell (till exempel i ett trapphus, så länge inte vägen blockeras för andra som behöver utrymma) där det är säkert att invänta hjälp.", "Ja, om man säkert kan invänta hjälp där, och det finns tvåvägskommunikation (vid projektering för ny- och ombyggnad) eller arbetsgivaren på annat sätt kan säkerställa att ingen blir kvar där (befintliga arbetsplatser)." ]

[ "Begreppet frångänglighet används ofta i betydelsen att även utrymningen är tillgänglig och kan användas av personer med olika funktionsnedsättningar.", "Nej. Sprinkler kan fördröja brandförloppet och göra det möjligt att vänta i den egna lokalen som då kan betraktas som en tillfällig utrymningsplats. Detta är dock något som måste bedömas i det enskilda fallet, och bland annat räddningstjänstens insatstid måste beaktas.", "Arbetsmiljöverkets bilder på skyltar kommer från ett EU-direktiv. Skyltarna med ”gubben” i dörren kommer från en ISO-standard. EU-direktivet och våra föreskrifter ger möjlighet att använda liknande symboler så länge det inte finns risk att de misstolkas. Vi godtar därför båda varianterna.", "En rimlig tolkning är att utrymningsplanen redovisar de utrymningsvägar som är aktuella där man befinner sig.", "En tillfällig utrymningsplats är en plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp. Kraven skiljer sig åt för projektering av nya arbetsplatser och befintliga arbetsplatser. Vid projektering för nya arbetsplatser ska det finnas tillfälliga utrymningsplatser och de ska ha tvåvägs kommunikationssystem. Det ska finnas till exempel en telefonförbindelse så man kan komma i kontakt med räddningstjänsten, eller någon som kan larma räddningstjänsten. På befintliga arbetsplatser ska det också normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser om utrymningsvägarna inte är tillgängliga. Men på en del arbetsplatser kan det vara omöjligt att ordna. Arbetsgivaren ska då ha en möjlighet att säkerställa utrymningen på annat sätt. Vi ställer inte heller krav på tvåvägs kommunikationssystem på befintliga arbetsplatser, men arbetsgivaren ansvarar för att ingen blir kvar i en tillfällig utrymningsplats.", "Grundkravet är att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen snabbt och säkert. Om utrymningsvägarna inte är tillgängliga hela vägen till det fria för personer med funktionsnedsättning, ska det normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser för dessa personer.", "Fönsterutrymning kan fungera i vissa situationer, man ska dock enligt våra föreskrifter ta hänsyn till arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna.", "Grunden är att alla ska kunna utrymma snabbt och säkert vid en nödsituation. Samma bedömningar beträffande avstånd och risken för att en utrymningsväg blir blockerad ska gälla för alla, oavsett funktionsförmåga. Om det inte finns tillräckligt med utrymningsvägar som är tillgängliga hela vägen till det fria eller annan säker plats behövs tillfälliga utrymningsplatser. Vid brand i en byggnad med flera hyresgäster ska utrymning kunna ske på tillfredställande sätt och inom rimlig tid, till det fria eller till en annan säker plats. Om utrymningsvägen inte är tillgänglig hela vägen ska det finnas en tillfällig utrymningsplats. Den tillfälliga utrymningsplatsen kan utgöras av en plats i en annan brandcell (till exempel i ett trapphus, så länge inte vägen blockeras för andra som behöver utrymma) där det är säkert att invänta hjälp.", "Ja, om man säkert kan invänta hjälp där, och det finns tvåvägskommunikation (vid projektering för ny- och ombyggnad) eller arbetsgivaren på annat sätt kan säkerställa att ingen blir kvar där (befintliga arbetsplatser)." ]

[ "Begreppet frångänglighet används ofta i betydelsen att även utrymningen är tillgänglig och kan användas av personer med olika funktionsnedsättningar.", "Nej. Sprinkler kan fördröja brandförloppet och göra det möjligt att vänta i den egna lokalen som då kan betraktas som en tillfällig utrymningsplats. Detta är dock något som måste bedömas i det enskilda fallet, och bland annat räddningstjänstens insatstid måste beaktas.", "Arbetsmiljöverkets bilder på skyltar kommer från ett EU-direktiv. Skyltarna med ”gubben” i dörren kommer från en ISO-standard. EU-direktivet och våra föreskrifter ger möjlighet att använda liknande symboler så länge det inte finns risk att de misstolkas. Vi godtar därför båda varianterna.", "En rimlig tolkning är att utrymningsplanen redovisar de utrymningsvägar som är aktuella där man befinner sig.", "En tillfällig utrymningsplats är en plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp. Kraven skiljer sig åt för projektering av nya arbetsplatser och befintliga arbetsplatser. Vid projektering för nya arbetsplatser ska det finnas tillfälliga utrymningsplatser och de ska ha tvåvägs kommunikationssystem. Det ska finnas till exempel en telefonförbindelse så man kan komma i kontakt med räddningstjänsten, eller någon som kan larma räddningstjänsten. På befintliga arbetsplatser ska det också normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser om utrymningsvägarna inte är tillgängliga. Men på en del arbetsplatser kan det vara omöjligt att ordna. Arbetsgivaren ska då ha en möjlighet att säkerställa utrymningen på annat sätt. Vi ställer inte heller krav på tvåvägs kommunikationssystem på befintliga arbetsplatser, men arbetsgivaren ansvarar för att ingen blir kvar i en tillfällig utrymningsplats.", "Grundkravet är att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen snabbt och säkert. Om utrymningsvägarna inte är tillgängliga hela vägen till det fria för personer med funktionsnedsättning, ska det normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser för dessa personer.", "Fönsterutrymning kan fungera i vissa situationer, man ska dock enligt våra föreskrifter ta hänsyn till arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna.", "Grunden är att alla ska kunna utrymma snabbt och säkert vid en nödsituation. Samma bedömningar beträffande avstånd och risken för att en utrymningsväg blir blockerad ska gälla för alla, oavsett funktionsförmåga. Om det inte finns tillräckligt med utrymningsvägar som är tillgängliga hela vägen till det fria eller annan säker plats behövs tillfälliga utrymningsplatser. Vid brand i en byggnad med flera hyresgäster ska utrymning kunna ske på tillfredställande sätt och inom rimlig tid, till det fria eller till en annan säker plats. Om utrymningsvägen inte är tillgänglig hela vägen ska det finnas en tillfällig utrymningsplats. Den tillfälliga utrymningsplatsen kan utgöras av en plats i en annan brandcell (till exempel i ett trapphus, så länge inte vägen blockeras för andra som behöver utrymma) där det är säkert att invänta hjälp.", "Ja, om man säkert kan invänta hjälp där, och det finns tvåvägskommunikation (vid projektering för ny- och ombyggnad) eller arbetsgivaren på annat sätt kan säkerställa att ingen blir kvar där (befintliga arbetsplatser)." ]

[ "Begreppet frångänglighet används ofta i betydelsen att även utrymningen är tillgänglig och kan användas av personer med olika funktionsnedsättningar.", "Nej. Sprinkler kan fördröja brandförloppet och göra det möjligt att vänta i den egna lokalen som då kan betraktas som en tillfällig utrymningsplats. Detta är dock något som måste bedömas i det enskilda fallet, och bland annat räddningstjänstens insatstid måste beaktas.", "Arbetsmiljöverkets bilder på skyltar kommer från ett EU-direktiv. Skyltarna med ”gubben” i dörren kommer från en ISO-standard. EU-direktivet och våra föreskrifter ger möjlighet att använda liknande symboler så länge det inte finns risk att de misstolkas. Vi godtar därför båda varianterna.", "En rimlig tolkning är att utrymningsplanen redovisar de utrymningsvägar som är aktuella där man befinner sig.", "En tillfällig utrymningsplats är en plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp. Kraven skiljer sig åt för projektering av nya arbetsplatser och befintliga arbetsplatser. Vid projektering för nya arbetsplatser ska det finnas tillfälliga utrymningsplatser och de ska ha tvåvägs kommunikationssystem. Det ska finnas till exempel en telefonförbindelse så man kan komma i kontakt med räddningstjänsten, eller någon som kan larma räddningstjänsten. På befintliga arbetsplatser ska det också normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser om utrymningsvägarna inte är tillgängliga. Men på en del arbetsplatser kan det vara omöjligt att ordna. Arbetsgivaren ska då ha en möjlighet att säkerställa utrymningen på annat sätt. Vi ställer inte heller krav på tvåvägs kommunikationssystem på befintliga arbetsplatser, men arbetsgivaren ansvarar för att ingen blir kvar i en tillfällig utrymningsplats.", "Grundkravet är att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen snabbt och säkert. Om utrymningsvägarna inte är tillgängliga hela vägen till det fria för personer med funktionsnedsättning, ska det normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser för dessa personer.", "Fönsterutrymning kan fungera i vissa situationer, man ska dock enligt våra föreskrifter ta hänsyn till arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna.", "Grunden är att alla ska kunna utrymma snabbt och säkert vid en nödsituation. Samma bedömningar beträffande avstånd och risken för att en utrymningsväg blir blockerad ska gälla för alla, oavsett funktionsförmåga. Om det inte finns tillräckligt med utrymningsvägar som är tillgängliga hela vägen till det fria eller annan säker plats behövs tillfälliga utrymningsplatser. Vid brand i en byggnad med flera hyresgäster ska utrymning kunna ske på tillfredställande sätt och inom rimlig tid, till det fria eller till en annan säker plats. Om utrymningsvägen inte är tillgänglig hela vägen ska det finnas en tillfällig utrymningsplats. Den tillfälliga utrymningsplatsen kan utgöras av en plats i en annan brandcell (till exempel i ett trapphus, så länge inte vägen blockeras för andra som behöver utrymma) där det är säkert att invänta hjälp.", "Ja, om man säkert kan invänta hjälp där, och det finns tvåvägskommunikation (vid projektering för ny- och ombyggnad) eller arbetsgivaren på annat sätt kan säkerställa att ingen blir kvar där (befintliga arbetsplatser)." ]

[ "Begreppet frångänglighet används ofta i betydelsen att även utrymningen är tillgänglig och kan användas av personer med olika funktionsnedsättningar.", "Nej. Sprinkler kan fördröja brandförloppet och göra det möjligt att vänta i den egna lokalen som då kan betraktas som en tillfällig utrymningsplats. Detta är dock något som måste bedömas i det enskilda fallet, och bland annat räddningstjänstens insatstid måste beaktas.", "Arbetsmiljöverkets bilder på skyltar kommer från ett EU-direktiv. Skyltarna med ”gubben” i dörren kommer från en ISO-standard. EU-direktivet och våra föreskrifter ger möjlighet att använda liknande symboler så länge det inte finns risk att de misstolkas. Vi godtar därför båda varianterna.", "En rimlig tolkning är att utrymningsplanen redovisar de utrymningsvägar som är aktuella där man befinner sig.", "En tillfällig utrymningsplats är en plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp. Kraven skiljer sig åt för projektering av nya arbetsplatser och befintliga arbetsplatser. Vid projektering för nya arbetsplatser ska det finnas tillfälliga utrymningsplatser och de ska ha tvåvägs kommunikationssystem. Det ska finnas till exempel en telefonförbindelse så man kan komma i kontakt med räddningstjänsten, eller någon som kan larma räddningstjänsten. På befintliga arbetsplatser ska det också normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser om utrymningsvägarna inte är tillgängliga. Men på en del arbetsplatser kan det vara omöjligt att ordna. Arbetsgivaren ska då ha en möjlighet att säkerställa utrymningen på annat sätt. Vi ställer inte heller krav på tvåvägs kommunikationssystem på befintliga arbetsplatser, men arbetsgivaren ansvarar för att ingen blir kvar i en tillfällig utrymningsplats.", "Grundkravet är att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen snabbt och säkert. Om utrymningsvägarna inte är tillgängliga hela vägen till det fria för personer med funktionsnedsättning, ska det normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser för dessa personer.", "Fönsterutrymning kan fungera i vissa situationer, man ska dock enligt våra föreskrifter ta hänsyn till arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna.", "Grunden är att alla ska kunna utrymma snabbt och säkert vid en nödsituation. Samma bedömningar beträffande avstånd och risken för att en utrymningsväg blir blockerad ska gälla för alla, oavsett funktionsförmåga. Om det inte finns tillräckligt med utrymningsvägar som är tillgängliga hela vägen till det fria eller annan säker plats behövs tillfälliga utrymningsplatser. Vid brand i en byggnad med flera hyresgäster ska utrymning kunna ske på tillfredställande sätt och inom rimlig tid, till det fria eller till en annan säker plats. Om utrymningsvägen inte är tillgänglig hela vägen ska det finnas en tillfällig utrymningsplats. Den tillfälliga utrymningsplatsen kan utgöras av en plats i en annan brandcell (till exempel i ett trapphus, så länge inte vägen blockeras för andra som behöver utrymma) där det är säkert att invänta hjälp.", "Ja, om man säkert kan invänta hjälp där, och det finns tvåvägskommunikation (vid projektering för ny- och ombyggnad) eller arbetsgivaren på annat sätt kan säkerställa att ingen blir kvar där (befintliga arbetsplatser)." ]

[ "Begreppet frångänglighet används ofta i betydelsen att även utrymningen är tillgänglig och kan användas av personer med olika funktionsnedsättningar.", "Nej. Sprinkler kan fördröja brandförloppet och göra det möjligt att vänta i den egna lokalen som då kan betraktas som en tillfällig utrymningsplats. Detta är dock något som måste bedömas i det enskilda fallet, och bland annat räddningstjänstens insatstid måste beaktas.", "Arbetsmiljöverkets bilder på skyltar kommer från ett EU-direktiv. Skyltarna med ”gubben” i dörren kommer från en ISO-standard. EU-direktivet och våra föreskrifter ger möjlighet att använda liknande symboler så länge det inte finns risk att de misstolkas. Vi godtar därför båda varianterna.", "En rimlig tolkning är att utrymningsplanen redovisar de utrymningsvägar som är aktuella där man befinner sig.", "En tillfällig utrymningsplats är en plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp. Kraven skiljer sig åt för projektering av nya arbetsplatser och befintliga arbetsplatser. Vid projektering för nya arbetsplatser ska det finnas tillfälliga utrymningsplatser och de ska ha tvåvägs kommunikationssystem. Det ska finnas till exempel en telefonförbindelse så man kan komma i kontakt med räddningstjänsten, eller någon som kan larma räddningstjänsten. På befintliga arbetsplatser ska det också normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser om utrymningsvägarna inte är tillgängliga. Men på en del arbetsplatser kan det vara omöjligt att ordna. Arbetsgivaren ska då ha en möjlighet att säkerställa utrymningen på annat sätt. Vi ställer inte heller krav på tvåvägs kommunikationssystem på befintliga arbetsplatser, men arbetsgivaren ansvarar för att ingen blir kvar i en tillfällig utrymningsplats.", "Grundkravet är att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen snabbt och säkert. Om utrymningsvägarna inte är tillgängliga hela vägen till det fria för personer med funktionsnedsättning, ska det normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser för dessa personer.", "Fönsterutrymning kan fungera i vissa situationer, man ska dock enligt våra föreskrifter ta hänsyn till arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna.", "Grunden är att alla ska kunna utrymma snabbt och säkert vid en nödsituation. Samma bedömningar beträffande avstånd och risken för att en utrymningsväg blir blockerad ska gälla för alla, oavsett funktionsförmåga. Om det inte finns tillräckligt med utrymningsvägar som är tillgängliga hela vägen till det fria eller annan säker plats behövs tillfälliga utrymningsplatser. Vid brand i en byggnad med flera hyresgäster ska utrymning kunna ske på tillfredställande sätt och inom rimlig tid, till det fria eller till en annan säker plats. Om utrymningsvägen inte är tillgänglig hela vägen ska det finnas en tillfällig utrymningsplats. Den tillfälliga utrymningsplatsen kan utgöras av en plats i en annan brandcell (till exempel i ett trapphus, så länge inte vägen blockeras för andra som behöver utrymma) där det är säkert att invänta hjälp.", "Ja, om man säkert kan invänta hjälp där, och det finns tvåvägskommunikation (vid projektering för ny- och ombyggnad) eller arbetsgivaren på annat sätt kan säkerställa att ingen blir kvar där (befintliga arbetsplatser)." ]

[ "Begreppet frångänglighet används ofta i betydelsen att även utrymningen är tillgänglig och kan användas av personer med olika funktionsnedsättningar.", "Nej. Sprinkler kan fördröja brandförloppet och göra det möjligt att vänta i den egna lokalen som då kan betraktas som en tillfällig utrymningsplats. Detta är dock något som måste bedömas i det enskilda fallet, och bland annat räddningstjänstens insatstid måste beaktas.", "Arbetsmiljöverkets bilder på skyltar kommer från ett EU-direktiv. Skyltarna med ”gubben” i dörren kommer från en ISO-standard. EU-direktivet och våra föreskrifter ger möjlighet att använda liknande symboler så länge det inte finns risk att de misstolkas. Vi godtar därför båda varianterna.", "En rimlig tolkning är att utrymningsplanen redovisar de utrymningsvägar som är aktuella där man befinner sig.", "En tillfällig utrymningsplats är en plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp. Kraven skiljer sig åt för projektering av nya arbetsplatser och befintliga arbetsplatser. Vid projektering för nya arbetsplatser ska det finnas tillfälliga utrymningsplatser och de ska ha tvåvägs kommunikationssystem. Det ska finnas till exempel en telefonförbindelse så man kan komma i kontakt med räddningstjänsten, eller någon som kan larma räddningstjänsten. På befintliga arbetsplatser ska det också normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser om utrymningsvägarna inte är tillgängliga. Men på en del arbetsplatser kan det vara omöjligt att ordna. Arbetsgivaren ska då ha en möjlighet att säkerställa utrymningen på annat sätt. Vi ställer inte heller krav på tvåvägs kommunikationssystem på befintliga arbetsplatser, men arbetsgivaren ansvarar för att ingen blir kvar i en tillfällig utrymningsplats.", "Grundkravet är att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen snabbt och säkert. Om utrymningsvägarna inte är tillgängliga hela vägen till det fria för personer med funktionsnedsättning, ska det normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser för dessa personer.", "Fönsterutrymning kan fungera i vissa situationer, man ska dock enligt våra föreskrifter ta hänsyn till arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna.", "Grunden är att alla ska kunna utrymma snabbt och säkert vid en nödsituation. Samma bedömningar beträffande avstånd och risken för att en utrymningsväg blir blockerad ska gälla för alla, oavsett funktionsförmåga. Om det inte finns tillräckligt med utrymningsvägar som är tillgängliga hela vägen till det fria eller annan säker plats behövs tillfälliga utrymningsplatser. Vid brand i en byggnad med flera hyresgäster ska utrymning kunna ske på tillfredställande sätt och inom rimlig tid, till det fria eller till en annan säker plats. Om utrymningsvägen inte är tillgänglig hela vägen ska det finnas en tillfällig utrymningsplats. Den tillfälliga utrymningsplatsen kan utgöras av en plats i en annan brandcell (till exempel i ett trapphus, så länge inte vägen blockeras för andra som behöver utrymma) där det är säkert att invänta hjälp.", "Ja, om man säkert kan invänta hjälp där, och det finns tvåvägskommunikation (vid projektering för ny- och ombyggnad) eller arbetsgivaren på annat sätt kan säkerställa att ingen blir kvar där (befintliga arbetsplatser)." ]

[ "Begreppet frångänglighet används ofta i betydelsen att även utrymningen är tillgänglig och kan användas av personer med olika funktionsnedsättningar.", "Nej. Sprinkler kan fördröja brandförloppet och göra det möjligt att vänta i den egna lokalen som då kan betraktas som en tillfällig utrymningsplats. Detta är dock något som måste bedömas i det enskilda fallet, och bland annat räddningstjänstens insatstid måste beaktas.", "Arbetsmiljöverkets bilder på skyltar kommer från ett EU-direktiv. Skyltarna med ”gubben” i dörren kommer från en ISO-standard. EU-direktivet och våra föreskrifter ger möjlighet att använda liknande symboler så länge det inte finns risk att de misstolkas. Vi godtar därför båda varianterna.", "En rimlig tolkning är att utrymningsplanen redovisar de utrymningsvägar som är aktuella där man befinner sig.", "En tillfällig utrymningsplats är en plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp. Kraven skiljer sig åt för projektering av nya arbetsplatser och befintliga arbetsplatser. Vid projektering för nya arbetsplatser ska det finnas tillfälliga utrymningsplatser och de ska ha tvåvägs kommunikationssystem. Det ska finnas till exempel en telefonförbindelse så man kan komma i kontakt med räddningstjänsten, eller någon som kan larma räddningstjänsten. På befintliga arbetsplatser ska det också normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser om utrymningsvägarna inte är tillgängliga. Men på en del arbetsplatser kan det vara omöjligt att ordna. Arbetsgivaren ska då ha en möjlighet att säkerställa utrymningen på annat sätt. Vi ställer inte heller krav på tvåvägs kommunikationssystem på befintliga arbetsplatser, men arbetsgivaren ansvarar för att ingen blir kvar i en tillfällig utrymningsplats.", "Grundkravet är att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen snabbt och säkert. Om utrymningsvägarna inte är tillgängliga hela vägen till det fria för personer med funktionsnedsättning, ska det normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser för dessa personer.", "Fönsterutrymning kan fungera i vissa situationer, man ska dock enligt våra föreskrifter ta hänsyn till arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna.", "Grunden är att alla ska kunna utrymma snabbt och säkert vid en nödsituation. Samma bedömningar beträffande avstånd och risken för att en utrymningsväg blir blockerad ska gälla för alla, oavsett funktionsförmåga. Om det inte finns tillräckligt med utrymningsvägar som är tillgängliga hela vägen till det fria eller annan säker plats behövs tillfälliga utrymningsplatser. Vid brand i en byggnad med flera hyresgäster ska utrymning kunna ske på tillfredställande sätt och inom rimlig tid, till det fria eller till en annan säker plats. Om utrymningsvägen inte är tillgänglig hela vägen ska det finnas en tillfällig utrymningsplats. Den tillfälliga utrymningsplatsen kan utgöras av en plats i en annan brandcell (till exempel i ett trapphus, så länge inte vägen blockeras för andra som behöver utrymma) där det är säkert att invänta hjälp.", "Ja, om man säkert kan invänta hjälp där, och det finns tvåvägskommunikation (vid projektering för ny- och ombyggnad) eller arbetsgivaren på annat sätt kan säkerställa att ingen blir kvar där (befintliga arbetsplatser)." ]

[ "Begreppet frångänglighet används ofta i betydelsen att även utrymningen är tillgänglig och kan användas av personer med olika funktionsnedsättningar.", "Nej. Sprinkler kan fördröja brandförloppet och göra det möjligt att vänta i den egna lokalen som då kan betraktas som en tillfällig utrymningsplats. Detta är dock något som måste bedömas i det enskilda fallet, och bland annat räddningstjänstens insatstid måste beaktas.", "Arbetsmiljöverkets bilder på skyltar kommer från ett EU-direktiv. Skyltarna med ”gubben” i dörren kommer från en ISO-standard. EU-direktivet och våra föreskrifter ger möjlighet att använda liknande symboler så länge det inte finns risk att de misstolkas. Vi godtar därför båda varianterna.", "En rimlig tolkning är att utrymningsplanen redovisar de utrymningsvägar som är aktuella där man befinner sig.", "En tillfällig utrymningsplats är en plats där arbetstagare, som på egen hand inte kan utrymma hela vägen till säker plats, säkert kan invänta hjälp. Kraven skiljer sig åt för projektering av nya arbetsplatser och befintliga arbetsplatser. Vid projektering för nya arbetsplatser ska det finnas tillfälliga utrymningsplatser och de ska ha tvåvägs kommunikationssystem. Det ska finnas till exempel en telefonförbindelse så man kan komma i kontakt med räddningstjänsten, eller någon som kan larma räddningstjänsten. På befintliga arbetsplatser ska det också normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser om utrymningsvägarna inte är tillgängliga. Men på en del arbetsplatser kan det vara omöjligt att ordna. Arbetsgivaren ska då ha en möjlighet att säkerställa utrymningen på annat sätt. Vi ställer inte heller krav på tvåvägs kommunikationssystem på befintliga arbetsplatser, men arbetsgivaren ansvarar för att ingen blir kvar i en tillfällig utrymningsplats.", "Grundkravet är att alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen snabbt och säkert. Om utrymningsvägarna inte är tillgängliga hela vägen till det fria för personer med funktionsnedsättning, ska det normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser för dessa personer.", "Fönsterutrymning kan fungera i vissa situationer, man ska dock enligt våra föreskrifter ta hänsyn till arbetstagarnas förutsättningar att använda utrymningsvägarna.", "Grunden är att alla ska kunna utrymma snabbt och säkert vid en nödsituation. Samma bedömningar beträffande avstånd och risken för att en utrymningsväg blir blockerad ska gälla för alla, oavsett funktionsförmåga. Om det inte finns tillräckligt med utrymningsvägar som är tillgängliga hela vägen till det fria eller annan säker plats behövs tillfälliga utrymningsplatser. Vid brand i en byggnad med flera hyresgäster ska utrymning kunna ske på tillfredställande sätt och inom rimlig tid, till det fria eller till en annan säker plats. Om utrymningsvägen inte är tillgänglig hela vägen ska det finnas en tillfällig utrymningsplats. Den tillfälliga utrymningsplatsen kan utgöras av en plats i en annan brandcell (till exempel i ett trapphus, så länge inte vägen blockeras för andra som behöver utrymma) där det är säkert att invänta hjälp.", "Ja, om man säkert kan invänta hjälp där, och det finns tvåvägskommunikation (vid projektering för ny- och ombyggnad) eller arbetsgivaren på annat sätt kan säkerställa att ingen blir kvar där (befintliga arbetsplatser)." ]

[ "Det ska finnas tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Det är alltså arbetstagaren som ska ha tillgång till dagsljus och utblick, snarare än att vi ställer ett absolut krav på själva arbetsplatsen. Med utblick menar vi bland annat möjlighet att följa vädrets, dygnets och årstidernas variationer. De nya föreskrifterna öppnar också för man ska kunna vidta åtgärder som så långt som möjligt kompenserar för brist på dagsljus och utblick om verksamheten är sådan att dagsljus och utblick inte är möjligt och om det är orimligt att bygga om, eller flytta verksamheten för att få dagsljus och utblick.", "Det finns paragraf om till exempel möjligheten att kunna tvätta sig, som är viktigt innan man äter, speciellt om det finns smittrisk. För att minska risken för smitta är det viktigt att det finns tillräckligt antal toaletter så att det till exempel inte blir kö och att de är lättstädade och att de städas och rengörs regelbundet. Även städning och rengöring av lokaler och ytskikt är viktigt för att minska risk för smitta. Ventilationen är viktig för att ventilera ut föroreningar inklusive smittämnen som virus och bakterier. I den nya föreskriften finns regler om detta. Vi har andra föreskrifter som handlar om specifikt om risk för smitta", "Föreskrifterna handlar om utformning av arbetsplatser och arbetsgivaren har ingen möjlighet att till exempel kräva en ombyggnad hemma hos någon. Arbetsgivaren har det fulla ansvaret för att arbetstagarna inte ska skadas eller bli sjuka, även vid arbete i hemmet. Vid arbete i hemmet får man istället titta på hur arbetet utförs, till exempel ställa krav på arbetets organisering.", "Föreskrifterna är skrivna så de ska kunna tillämpas på i princip alla arbetsplatser, Men det finns paragrafer om sådant som kan vara problem på öppna, flexibla kontor, till exempel buller, belysning och ventilation. Det finns också paragrafer om att det ska finnas tillräcklig yta för verksamheten och att det finns lämpliga utrymmen för verksamheten.", "Kroppen behöver det här utrymmet för att kunna utföra vissa arbetsuppgifter utan att ta skada. Det handlar om situationer där man använder kraft och behöver huka, böja eller vrida sig. Detta är vanligt inom vården då vårdtagare ska flyttas, fastighetsservice och inom handeln där man hanterar varor. Man ska helt enkelt inte behöva arbeta i trånga utrymmen.", "Föreskrifterna gäller inte i sin helhet för hemarbete, men man kan gärna använda dem som vägledning. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för arbetstagarnas hälsa och säkerhet, även om arbetet utförs i hemmet och exempelvis våra föreskrifter om belastningsergonomi och för arbete vid bildskärm gäller. Arbetsgivaren ska också samverka med arbetstagaren så att det är en god arbetsmiljö där man jobbar. För att få till en hälsosam arbetssituation i hemmet krävs ett gott samarbete och en regelbunden dialog mellan chef och medarbetare, men det ligger även på arbetstagaren att själv uppmärksamma risker. Sitter man mycket framför en dator, utan att ha en bra stol och skärm blir det extra viktigt med pauser och att röra på sig. Och man kan växla mellan att stå och sitta.", "Vi kan, precis som tidigare, ställa krav på arbetsplatser utifrån arbetsmiljölagen. Utrymmen ombord på tåg, buss och andra ambulerande arbetsplatser omfattas däremot inte av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Däremot gäller de för de fasta personalutrymmen som exempelvis en busschaufför har tillgång till. Arbetsgivaren ska som sagt alltid följa arbetsmiljölagen som ställer krav på arbetsplatsen och arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att undanröja riskerna för arbetstagarna och möjliggöra en god arbetsmiljö." ]

[ "Det ska finnas tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Det är alltså arbetstagaren som ska ha tillgång till dagsljus och utblick, snarare än att vi ställer ett absolut krav på själva arbetsplatsen. Med utblick menar vi bland annat möjlighet att följa vädrets, dygnets och årstidernas variationer. De nya föreskrifterna öppnar också för man ska kunna vidta åtgärder som så långt som möjligt kompenserar för brist på dagsljus och utblick om verksamheten är sådan att dagsljus och utblick inte är möjligt och om det är orimligt att bygga om, eller flytta verksamheten för att få dagsljus och utblick.", "Det finns paragraf om till exempel möjligheten att kunna tvätta sig, som är viktigt innan man äter, speciellt om det finns smittrisk. För att minska risken för smitta är det viktigt att det finns tillräckligt antal toaletter så att det till exempel inte blir kö och att de är lättstädade och att de städas och rengörs regelbundet. Även städning och rengöring av lokaler och ytskikt är viktigt för att minska risk för smitta. Ventilationen är viktig för att ventilera ut föroreningar inklusive smittämnen som virus och bakterier. I den nya föreskriften finns regler om detta. Vi har andra föreskrifter som handlar om specifikt om risk för smitta", "Föreskrifterna handlar om utformning av arbetsplatser och arbetsgivaren har ingen möjlighet att till exempel kräva en ombyggnad hemma hos någon. Arbetsgivaren har det fulla ansvaret för att arbetstagarna inte ska skadas eller bli sjuka, även vid arbete i hemmet. Vid arbete i hemmet får man istället titta på hur arbetet utförs, till exempel ställa krav på arbetets organisering.", "Föreskrifterna är skrivna så de ska kunna tillämpas på i princip alla arbetsplatser, Men det finns paragrafer om sådant som kan vara problem på öppna, flexibla kontor, till exempel buller, belysning och ventilation. Det finns också paragrafer om att det ska finnas tillräcklig yta för verksamheten och att det finns lämpliga utrymmen för verksamheten.", "Kroppen behöver det här utrymmet för att kunna utföra vissa arbetsuppgifter utan att ta skada. Det handlar om situationer där man använder kraft och behöver huka, böja eller vrida sig. Detta är vanligt inom vården då vårdtagare ska flyttas, fastighetsservice och inom handeln där man hanterar varor. Man ska helt enkelt inte behöva arbeta i trånga utrymmen.", "Föreskrifterna gäller inte i sin helhet för hemarbete, men man kan gärna använda dem som vägledning. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för arbetstagarnas hälsa och säkerhet, även om arbetet utförs i hemmet och exempelvis våra föreskrifter om belastningsergonomi och för arbete vid bildskärm gäller. Arbetsgivaren ska också samverka med arbetstagaren så att det är en god arbetsmiljö där man jobbar. För att få till en hälsosam arbetssituation i hemmet krävs ett gott samarbete och en regelbunden dialog mellan chef och medarbetare, men det ligger även på arbetstagaren att själv uppmärksamma risker. Sitter man mycket framför en dator, utan att ha en bra stol och skärm blir det extra viktigt med pauser och att röra på sig. Och man kan växla mellan att stå och sitta.", "Vi kan, precis som tidigare, ställa krav på arbetsplatser utifrån arbetsmiljölagen. Utrymmen ombord på tåg, buss och andra ambulerande arbetsplatser omfattas däremot inte av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Däremot gäller de för de fasta personalutrymmen som exempelvis en busschaufför har tillgång till. Arbetsgivaren ska som sagt alltid följa arbetsmiljölagen som ställer krav på arbetsplatsen och arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att undanröja riskerna för arbetstagarna och möjliggöra en god arbetsmiljö." ]

[ "Det ska finnas tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Det är alltså arbetstagaren som ska ha tillgång till dagsljus och utblick, snarare än att vi ställer ett absolut krav på själva arbetsplatsen. Med utblick menar vi bland annat möjlighet att följa vädrets, dygnets och årstidernas variationer. De nya föreskrifterna öppnar också för man ska kunna vidta åtgärder som så långt som möjligt kompenserar för brist på dagsljus och utblick om verksamheten är sådan att dagsljus och utblick inte är möjligt och om det är orimligt att bygga om, eller flytta verksamheten för att få dagsljus och utblick.", "Det finns paragraf om till exempel möjligheten att kunna tvätta sig, som är viktigt innan man äter, speciellt om det finns smittrisk. För att minska risken för smitta är det viktigt att det finns tillräckligt antal toaletter så att det till exempel inte blir kö och att de är lättstädade och att de städas och rengörs regelbundet. Även städning och rengöring av lokaler och ytskikt är viktigt för att minska risk för smitta. Ventilationen är viktig för att ventilera ut föroreningar inklusive smittämnen som virus och bakterier. I den nya föreskriften finns regler om detta. Vi har andra föreskrifter som handlar om specifikt om risk för smitta", "Föreskrifterna handlar om utformning av arbetsplatser och arbetsgivaren har ingen möjlighet att till exempel kräva en ombyggnad hemma hos någon. Arbetsgivaren har det fulla ansvaret för att arbetstagarna inte ska skadas eller bli sjuka, även vid arbete i hemmet. Vid arbete i hemmet får man istället titta på hur arbetet utförs, till exempel ställa krav på arbetets organisering.", "Föreskrifterna är skrivna så de ska kunna tillämpas på i princip alla arbetsplatser, Men det finns paragrafer om sådant som kan vara problem på öppna, flexibla kontor, till exempel buller, belysning och ventilation. Det finns också paragrafer om att det ska finnas tillräcklig yta för verksamheten och att det finns lämpliga utrymmen för verksamheten.", "Kroppen behöver det här utrymmet för att kunna utföra vissa arbetsuppgifter utan att ta skada. Det handlar om situationer där man använder kraft och behöver huka, böja eller vrida sig. Detta är vanligt inom vården då vårdtagare ska flyttas, fastighetsservice och inom handeln där man hanterar varor. Man ska helt enkelt inte behöva arbeta i trånga utrymmen.", "Föreskrifterna gäller inte i sin helhet för hemarbete, men man kan gärna använda dem som vägledning. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för arbetstagarnas hälsa och säkerhet, även om arbetet utförs i hemmet och exempelvis våra föreskrifter om belastningsergonomi och för arbete vid bildskärm gäller. Arbetsgivaren ska också samverka med arbetstagaren så att det är en god arbetsmiljö där man jobbar. För att få till en hälsosam arbetssituation i hemmet krävs ett gott samarbete och en regelbunden dialog mellan chef och medarbetare, men det ligger även på arbetstagaren att själv uppmärksamma risker. Sitter man mycket framför en dator, utan att ha en bra stol och skärm blir det extra viktigt med pauser och att röra på sig. Och man kan växla mellan att stå och sitta.", "Vi kan, precis som tidigare, ställa krav på arbetsplatser utifrån arbetsmiljölagen. Utrymmen ombord på tåg, buss och andra ambulerande arbetsplatser omfattas däremot inte av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Däremot gäller de för de fasta personalutrymmen som exempelvis en busschaufför har tillgång till. Arbetsgivaren ska som sagt alltid följa arbetsmiljölagen som ställer krav på arbetsplatsen och arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att undanröja riskerna för arbetstagarna och möjliggöra en god arbetsmiljö." ]

[ "Det ska finnas tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Det är alltså arbetstagaren som ska ha tillgång till dagsljus och utblick, snarare än att vi ställer ett absolut krav på själva arbetsplatsen. Med utblick menar vi bland annat möjlighet att följa vädrets, dygnets och årstidernas variationer. De nya föreskrifterna öppnar också för man ska kunna vidta åtgärder som så långt som möjligt kompenserar för brist på dagsljus och utblick om verksamheten är sådan att dagsljus och utblick inte är möjligt och om det är orimligt att bygga om, eller flytta verksamheten för att få dagsljus och utblick.", "Det finns paragraf om till exempel möjligheten att kunna tvätta sig, som är viktigt innan man äter, speciellt om det finns smittrisk. För att minska risken för smitta är det viktigt att det finns tillräckligt antal toaletter så att det till exempel inte blir kö och att de är lättstädade och att de städas och rengörs regelbundet. Även städning och rengöring av lokaler och ytskikt är viktigt för att minska risk för smitta. Ventilationen är viktig för att ventilera ut föroreningar inklusive smittämnen som virus och bakterier. I den nya föreskriften finns regler om detta. Vi har andra föreskrifter som handlar om specifikt om risk för smitta", "Föreskrifterna handlar om utformning av arbetsplatser och arbetsgivaren har ingen möjlighet att till exempel kräva en ombyggnad hemma hos någon. Arbetsgivaren har det fulla ansvaret för att arbetstagarna inte ska skadas eller bli sjuka, även vid arbete i hemmet. Vid arbete i hemmet får man istället titta på hur arbetet utförs, till exempel ställa krav på arbetets organisering.", "Föreskrifterna är skrivna så de ska kunna tillämpas på i princip alla arbetsplatser, Men det finns paragrafer om sådant som kan vara problem på öppna, flexibla kontor, till exempel buller, belysning och ventilation. Det finns också paragrafer om att det ska finnas tillräcklig yta för verksamheten och att det finns lämpliga utrymmen för verksamheten.", "Kroppen behöver det här utrymmet för att kunna utföra vissa arbetsuppgifter utan att ta skada. Det handlar om situationer där man använder kraft och behöver huka, böja eller vrida sig. Detta är vanligt inom vården då vårdtagare ska flyttas, fastighetsservice och inom handeln där man hanterar varor. Man ska helt enkelt inte behöva arbeta i trånga utrymmen.", "Föreskrifterna gäller inte i sin helhet för hemarbete, men man kan gärna använda dem som vägledning. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för arbetstagarnas hälsa och säkerhet, även om arbetet utförs i hemmet och exempelvis våra föreskrifter om belastningsergonomi och för arbete vid bildskärm gäller. Arbetsgivaren ska också samverka med arbetstagaren så att det är en god arbetsmiljö där man jobbar. För att få till en hälsosam arbetssituation i hemmet krävs ett gott samarbete och en regelbunden dialog mellan chef och medarbetare, men det ligger även på arbetstagaren att själv uppmärksamma risker. Sitter man mycket framför en dator, utan att ha en bra stol och skärm blir det extra viktigt med pauser och att röra på sig. Och man kan växla mellan att stå och sitta.", "Vi kan, precis som tidigare, ställa krav på arbetsplatser utifrån arbetsmiljölagen. Utrymmen ombord på tåg, buss och andra ambulerande arbetsplatser omfattas däremot inte av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Däremot gäller de för de fasta personalutrymmen som exempelvis en busschaufför har tillgång till. Arbetsgivaren ska som sagt alltid följa arbetsmiljölagen som ställer krav på arbetsplatsen och arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att undanröja riskerna för arbetstagarna och möjliggöra en god arbetsmiljö." ]

[ "Det ska finnas tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Det är alltså arbetstagaren som ska ha tillgång till dagsljus och utblick, snarare än att vi ställer ett absolut krav på själva arbetsplatsen. Med utblick menar vi bland annat möjlighet att följa vädrets, dygnets och årstidernas variationer. De nya föreskrifterna öppnar också för man ska kunna vidta åtgärder som så långt som möjligt kompenserar för brist på dagsljus och utblick om verksamheten är sådan att dagsljus och utblick inte är möjligt och om det är orimligt att bygga om, eller flytta verksamheten för att få dagsljus och utblick.", "Det finns paragraf om till exempel möjligheten att kunna tvätta sig, som är viktigt innan man äter, speciellt om det finns smittrisk. För att minska risken för smitta är det viktigt att det finns tillräckligt antal toaletter så att det till exempel inte blir kö och att de är lättstädade och att de städas och rengörs regelbundet. Även städning och rengöring av lokaler och ytskikt är viktigt för att minska risk för smitta. Ventilationen är viktig för att ventilera ut föroreningar inklusive smittämnen som virus och bakterier. I den nya föreskriften finns regler om detta. Vi har andra föreskrifter som handlar om specifikt om risk för smitta", "Föreskrifterna handlar om utformning av arbetsplatser och arbetsgivaren har ingen möjlighet att till exempel kräva en ombyggnad hemma hos någon. Arbetsgivaren har det fulla ansvaret för att arbetstagarna inte ska skadas eller bli sjuka, även vid arbete i hemmet. Vid arbete i hemmet får man istället titta på hur arbetet utförs, till exempel ställa krav på arbetets organisering.", "Föreskrifterna är skrivna så de ska kunna tillämpas på i princip alla arbetsplatser, Men det finns paragrafer om sådant som kan vara problem på öppna, flexibla kontor, till exempel buller, belysning och ventilation. Det finns också paragrafer om att det ska finnas tillräcklig yta för verksamheten och att det finns lämpliga utrymmen för verksamheten.", "Kroppen behöver det här utrymmet för att kunna utföra vissa arbetsuppgifter utan att ta skada. Det handlar om situationer där man använder kraft och behöver huka, böja eller vrida sig. Detta är vanligt inom vården då vårdtagare ska flyttas, fastighetsservice och inom handeln där man hanterar varor. Man ska helt enkelt inte behöva arbeta i trånga utrymmen.", "Föreskrifterna gäller inte i sin helhet för hemarbete, men man kan gärna använda dem som vägledning. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för arbetstagarnas hälsa och säkerhet, även om arbetet utförs i hemmet och exempelvis våra föreskrifter om belastningsergonomi och för arbete vid bildskärm gäller. Arbetsgivaren ska också samverka med arbetstagaren så att det är en god arbetsmiljö där man jobbar. För att få till en hälsosam arbetssituation i hemmet krävs ett gott samarbete och en regelbunden dialog mellan chef och medarbetare, men det ligger även på arbetstagaren att själv uppmärksamma risker. Sitter man mycket framför en dator, utan att ha en bra stol och skärm blir det extra viktigt med pauser och att röra på sig. Och man kan växla mellan att stå och sitta.", "Vi kan, precis som tidigare, ställa krav på arbetsplatser utifrån arbetsmiljölagen. Utrymmen ombord på tåg, buss och andra ambulerande arbetsplatser omfattas däremot inte av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Däremot gäller de för de fasta personalutrymmen som exempelvis en busschaufför har tillgång till. Arbetsgivaren ska som sagt alltid följa arbetsmiljölagen som ställer krav på arbetsplatsen och arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att undanröja riskerna för arbetstagarna och möjliggöra en god arbetsmiljö." ]

[ "Det ska finnas tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Det är alltså arbetstagaren som ska ha tillgång till dagsljus och utblick, snarare än att vi ställer ett absolut krav på själva arbetsplatsen. Med utblick menar vi bland annat möjlighet att följa vädrets, dygnets och årstidernas variationer. De nya föreskrifterna öppnar också för man ska kunna vidta åtgärder som så långt som möjligt kompenserar för brist på dagsljus och utblick om verksamheten är sådan att dagsljus och utblick inte är möjligt och om det är orimligt att bygga om, eller flytta verksamheten för att få dagsljus och utblick.", "Det finns paragraf om till exempel möjligheten att kunna tvätta sig, som är viktigt innan man äter, speciellt om det finns smittrisk. För att minska risken för smitta är det viktigt att det finns tillräckligt antal toaletter så att det till exempel inte blir kö och att de är lättstädade och att de städas och rengörs regelbundet. Även städning och rengöring av lokaler och ytskikt är viktigt för att minska risk för smitta. Ventilationen är viktig för att ventilera ut föroreningar inklusive smittämnen som virus och bakterier. I den nya föreskriften finns regler om detta. Vi har andra föreskrifter som handlar om specifikt om risk för smitta", "Föreskrifterna handlar om utformning av arbetsplatser och arbetsgivaren har ingen möjlighet att till exempel kräva en ombyggnad hemma hos någon. Arbetsgivaren har det fulla ansvaret för att arbetstagarna inte ska skadas eller bli sjuka, även vid arbete i hemmet. Vid arbete i hemmet får man istället titta på hur arbetet utförs, till exempel ställa krav på arbetets organisering.", "Föreskrifterna är skrivna så de ska kunna tillämpas på i princip alla arbetsplatser, Men det finns paragrafer om sådant som kan vara problem på öppna, flexibla kontor, till exempel buller, belysning och ventilation. Det finns också paragrafer om att det ska finnas tillräcklig yta för verksamheten och att det finns lämpliga utrymmen för verksamheten.", "Kroppen behöver det här utrymmet för att kunna utföra vissa arbetsuppgifter utan att ta skada. Det handlar om situationer där man använder kraft och behöver huka, böja eller vrida sig. Detta är vanligt inom vården då vårdtagare ska flyttas, fastighetsservice och inom handeln där man hanterar varor. Man ska helt enkelt inte behöva arbeta i trånga utrymmen.", "Föreskrifterna gäller inte i sin helhet för hemarbete, men man kan gärna använda dem som vägledning. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för arbetstagarnas hälsa och säkerhet, även om arbetet utförs i hemmet och exempelvis våra föreskrifter om belastningsergonomi och för arbete vid bildskärm gäller. Arbetsgivaren ska också samverka med arbetstagaren så att det är en god arbetsmiljö där man jobbar. För att få till en hälsosam arbetssituation i hemmet krävs ett gott samarbete och en regelbunden dialog mellan chef och medarbetare, men det ligger även på arbetstagaren att själv uppmärksamma risker. Sitter man mycket framför en dator, utan att ha en bra stol och skärm blir det extra viktigt med pauser och att röra på sig. Och man kan växla mellan att stå och sitta.", "Vi kan, precis som tidigare, ställa krav på arbetsplatser utifrån arbetsmiljölagen. Utrymmen ombord på tåg, buss och andra ambulerande arbetsplatser omfattas däremot inte av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Däremot gäller de för de fasta personalutrymmen som exempelvis en busschaufför har tillgång till. Arbetsgivaren ska som sagt alltid följa arbetsmiljölagen som ställer krav på arbetsplatsen och arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att undanröja riskerna för arbetstagarna och möjliggöra en god arbetsmiljö." ]

[ "Det ska finnas tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Det är alltså arbetstagaren som ska ha tillgång till dagsljus och utblick, snarare än att vi ställer ett absolut krav på själva arbetsplatsen. Med utblick menar vi bland annat möjlighet att följa vädrets, dygnets och årstidernas variationer. De nya föreskrifterna öppnar också för man ska kunna vidta åtgärder som så långt som möjligt kompenserar för brist på dagsljus och utblick om verksamheten är sådan att dagsljus och utblick inte är möjligt och om det är orimligt att bygga om, eller flytta verksamheten för att få dagsljus och utblick.", "Det finns paragraf om till exempel möjligheten att kunna tvätta sig, som är viktigt innan man äter, speciellt om det finns smittrisk. För att minska risken för smitta är det viktigt att det finns tillräckligt antal toaletter så att det till exempel inte blir kö och att de är lättstädade och att de städas och rengörs regelbundet. Även städning och rengöring av lokaler och ytskikt är viktigt för att minska risk för smitta. Ventilationen är viktig för att ventilera ut föroreningar inklusive smittämnen som virus och bakterier. I den nya föreskriften finns regler om detta. Vi har andra föreskrifter som handlar om specifikt om risk för smitta", "Föreskrifterna handlar om utformning av arbetsplatser och arbetsgivaren har ingen möjlighet att till exempel kräva en ombyggnad hemma hos någon. Arbetsgivaren har det fulla ansvaret för att arbetstagarna inte ska skadas eller bli sjuka, även vid arbete i hemmet. Vid arbete i hemmet får man istället titta på hur arbetet utförs, till exempel ställa krav på arbetets organisering.", "Föreskrifterna är skrivna så de ska kunna tillämpas på i princip alla arbetsplatser, Men det finns paragrafer om sådant som kan vara problem på öppna, flexibla kontor, till exempel buller, belysning och ventilation. Det finns också paragrafer om att det ska finnas tillräcklig yta för verksamheten och att det finns lämpliga utrymmen för verksamheten.", "Kroppen behöver det här utrymmet för att kunna utföra vissa arbetsuppgifter utan att ta skada. Det handlar om situationer där man använder kraft och behöver huka, böja eller vrida sig. Detta är vanligt inom vården då vårdtagare ska flyttas, fastighetsservice och inom handeln där man hanterar varor. Man ska helt enkelt inte behöva arbeta i trånga utrymmen.", "Föreskrifterna gäller inte i sin helhet för hemarbete, men man kan gärna använda dem som vägledning. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för arbetstagarnas hälsa och säkerhet, även om arbetet utförs i hemmet och exempelvis våra föreskrifter om belastningsergonomi och för arbete vid bildskärm gäller. Arbetsgivaren ska också samverka med arbetstagaren så att det är en god arbetsmiljö där man jobbar. För att få till en hälsosam arbetssituation i hemmet krävs ett gott samarbete och en regelbunden dialog mellan chef och medarbetare, men det ligger även på arbetstagaren att själv uppmärksamma risker. Sitter man mycket framför en dator, utan att ha en bra stol och skärm blir det extra viktigt med pauser och att röra på sig. Och man kan växla mellan att stå och sitta.", "Vi kan, precis som tidigare, ställa krav på arbetsplatser utifrån arbetsmiljölagen. Utrymmen ombord på tåg, buss och andra ambulerande arbetsplatser omfattas däremot inte av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Däremot gäller de för de fasta personalutrymmen som exempelvis en busschaufför har tillgång till. Arbetsgivaren ska som sagt alltid följa arbetsmiljölagen som ställer krav på arbetsplatsen och arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att undanröja riskerna för arbetstagarna och möjliggöra en god arbetsmiljö." ]

[ "Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter ska arbetsgivaren utforma arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Det innebär att det generella arbetsmiljöarbetet ska fungera och vara på plats. Föreskrifterna om arbetsanpassning används när det inte räcker till för en enskild arbetstagare utan det behövs särskild anpassning av arbetsmiljön. Arbetsanpassning blir aktuellt då arbetsgivaren redan åtgärdat andra brister i arbetsmiljön. Det handlar om att säkerställa att den enskilde får den anpassning den har rätt till så den kan utföra sitt vanliga arbete trots sin nedsatta förmåga.", "Nej, att göra en tillgänglig arbetsplats för alla i arbetslivet, regleras redan i arbetsmiljölagen 2 kap 1 § och 3 kap 3 § och ska ske genom det generella arbetsmiljöarbetet.", "I arbetsmiljölagen är elever och studenter inkluderade. När det gäller elever finns mycket reglerat i skollagen om behov av särskilt stöd. När det gäller studenter finns högskoleförordningen. Utöver det kan det finnas tillfällen då våra föreskrifter om arbetsanpassning kan bli aktuella. Det är då utbildningsanordnaren som måste bedöma vilken arbetsanpassning som är rimlig.", "Dessa föreskrifter gäller för arbetstagare, det vill säga när den är anställd. För nyanställda med behov av arbetsanpassning hjälper Arbetsförmedlingen ekonomiskt och med professionellt stöd för att arbetsanpassa arbetsplatsen upp till ett år efter att anställningen påbörjades. Diskrimineringslagen skyddar personer på arbetsmarknaden från diskriminering genom att arbetsgivare inte får låta bli att anställa en person som uppfyller kompetenskraven men har en funktionsnedsättning.", "Kraven på arbetsgivares ansvar att stödja en arbetstagare tillbaka efter sjukskrivning ändras inte. Föreskrifterna gör det tydligare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Försäkringskassan är den myndighet som har ansvar för att samordna rehabiliteringen, vilket regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap).", "När det gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift. Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren organisera arbetet genom att till exempel se över arbetsuppgifterna och om det behövs ge extra handling och stöd. Arbetsanpassning kan pågå både under en begränsad tid eller mera varaktigt.", "Att se över och revidera våra föreskrifter är något vi alltid arbetar med för att göra dem så tillgängliga och effektiva som möjligt. Föreskrifterna har gällt sedan 1994 och vi har förstått att arbetsgivare, fackförbund och myndigheter har upplevt dem som otydliga. Bland annat har man ansett, att det är otydligt vad rehabilitering innebär. Många vill ha mer konkreta anvisningar om vad som ingår i ansvaret.", "Vi har i föreskrifterna konkretiserat hur arbetsgivaren ska organisera arbetsanpassningsarbetet och praktiskt gå tillväga när någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. På arbetsplatser där detta redan fungerar, kommer de nya föreskrifterna förmodligen inte innebära några större förändringar. Exempel på förändringar som gjorts är att kraven på årlig uppföljning av verksamheten med arbetsanpassning tagits bort. Även kravet att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs, har tagits bort. Skälet till det är att ta hänsyn till mindre företag där arbetsanpassning inte så ofta är aktuellt. Att avsätta särskilda resurser för något som kanske bara sker någon gång under flera år är inte rimligt. Samtidigt är det så att i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivare som inte har egen kompetens för arbetet med arbetsanpassning, ska ta hjälp utifrån.", "Vad gäller det ansvaret är det inte någon förändring i föreskrifterna. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassningen. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel men det är inget som Arbetsmiljöverket kan föreskriva om. I den lagen finns det bland annat krav på att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation.", "Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen att reglera hur arbetsgivare ska hantera enskilda arbetstagare med missbruksproblem om konsekvenser av missbruket inte medför risker i arbetsmiljön. Dessa risker ska då fångas upp och åtgärdas i det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga arbetsmiljörisker. Vi lyfter inte alkohol- och drogmissbruk särskilt gentemot andra hälsoproblem. Som med alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av missbruket och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske. Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen för att reglera att arbetsgivaren ska ge särskilt stöd eller bidra till någon form av behandling, oavsett hälsoproblem. Det finns andra aktörer som ansvarar för detta (socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid till exempel missbruk av alkohol).", "Ja, och då ska de åtgärdas som alla arbetsmiljörisker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.", "Nej, samma skyldigheter att arbetsanpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön vid behov finns i de nya föreskrifterna." ]

[ "Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter ska arbetsgivaren utforma arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Det innebär att det generella arbetsmiljöarbetet ska fungera och vara på plats. Föreskrifterna om arbetsanpassning används när det inte räcker till för en enskild arbetstagare utan det behövs särskild anpassning av arbetsmiljön. Arbetsanpassning blir aktuellt då arbetsgivaren redan åtgärdat andra brister i arbetsmiljön. Det handlar om att säkerställa att den enskilde får den anpassning den har rätt till så den kan utföra sitt vanliga arbete trots sin nedsatta förmåga.", "Nej, att göra en tillgänglig arbetsplats för alla i arbetslivet, regleras redan i arbetsmiljölagen 2 kap 1 § och 3 kap 3 § och ska ske genom det generella arbetsmiljöarbetet.", "I arbetsmiljölagen är elever och studenter inkluderade. När det gäller elever finns mycket reglerat i skollagen om behov av särskilt stöd. När det gäller studenter finns högskoleförordningen. Utöver det kan det finnas tillfällen då våra föreskrifter om arbetsanpassning kan bli aktuella. Det är då utbildningsanordnaren som måste bedöma vilken arbetsanpassning som är rimlig.", "Dessa föreskrifter gäller för arbetstagare, det vill säga när den är anställd. För nyanställda med behov av arbetsanpassning hjälper Arbetsförmedlingen ekonomiskt och med professionellt stöd för att arbetsanpassa arbetsplatsen upp till ett år efter att anställningen påbörjades. Diskrimineringslagen skyddar personer på arbetsmarknaden från diskriminering genom att arbetsgivare inte får låta bli att anställa en person som uppfyller kompetenskraven men har en funktionsnedsättning.", "Kraven på arbetsgivares ansvar att stödja en arbetstagare tillbaka efter sjukskrivning ändras inte. Föreskrifterna gör det tydligare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Försäkringskassan är den myndighet som har ansvar för att samordna rehabiliteringen, vilket regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap).", "När det gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift. Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren organisera arbetet genom att till exempel se över arbetsuppgifterna och om det behövs ge extra handling och stöd. Arbetsanpassning kan pågå både under en begränsad tid eller mera varaktigt.", "Att se över och revidera våra föreskrifter är något vi alltid arbetar med för att göra dem så tillgängliga och effektiva som möjligt. Föreskrifterna har gällt sedan 1994 och vi har förstått att arbetsgivare, fackförbund och myndigheter har upplevt dem som otydliga. Bland annat har man ansett, att det är otydligt vad rehabilitering innebär. Många vill ha mer konkreta anvisningar om vad som ingår i ansvaret.", "Vi har i föreskrifterna konkretiserat hur arbetsgivaren ska organisera arbetsanpassningsarbetet och praktiskt gå tillväga när någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. På arbetsplatser där detta redan fungerar, kommer de nya föreskrifterna förmodligen inte innebära några större förändringar. Exempel på förändringar som gjorts är att kraven på årlig uppföljning av verksamheten med arbetsanpassning tagits bort. Även kravet att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs, har tagits bort. Skälet till det är att ta hänsyn till mindre företag där arbetsanpassning inte så ofta är aktuellt. Att avsätta särskilda resurser för något som kanske bara sker någon gång under flera år är inte rimligt. Samtidigt är det så att i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivare som inte har egen kompetens för arbetet med arbetsanpassning, ska ta hjälp utifrån.", "Vad gäller det ansvaret är det inte någon förändring i föreskrifterna. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassningen. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel men det är inget som Arbetsmiljöverket kan föreskriva om. I den lagen finns det bland annat krav på att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation.", "Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen att reglera hur arbetsgivare ska hantera enskilda arbetstagare med missbruksproblem om konsekvenser av missbruket inte medför risker i arbetsmiljön. Dessa risker ska då fångas upp och åtgärdas i det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga arbetsmiljörisker. Vi lyfter inte alkohol- och drogmissbruk särskilt gentemot andra hälsoproblem. Som med alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av missbruket och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske. Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen för att reglera att arbetsgivaren ska ge särskilt stöd eller bidra till någon form av behandling, oavsett hälsoproblem. Det finns andra aktörer som ansvarar för detta (socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid till exempel missbruk av alkohol).", "Ja, och då ska de åtgärdas som alla arbetsmiljörisker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.", "Nej, samma skyldigheter att arbetsanpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön vid behov finns i de nya föreskrifterna." ]

[ "Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter ska arbetsgivaren utforma arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Det innebär att det generella arbetsmiljöarbetet ska fungera och vara på plats. Föreskrifterna om arbetsanpassning används när det inte räcker till för en enskild arbetstagare utan det behövs särskild anpassning av arbetsmiljön. Arbetsanpassning blir aktuellt då arbetsgivaren redan åtgärdat andra brister i arbetsmiljön. Det handlar om att säkerställa att den enskilde får den anpassning den har rätt till så den kan utföra sitt vanliga arbete trots sin nedsatta förmåga.", "Nej, att göra en tillgänglig arbetsplats för alla i arbetslivet, regleras redan i arbetsmiljölagen 2 kap 1 § och 3 kap 3 § och ska ske genom det generella arbetsmiljöarbetet.", "I arbetsmiljölagen är elever och studenter inkluderade. När det gäller elever finns mycket reglerat i skollagen om behov av särskilt stöd. När det gäller studenter finns högskoleförordningen. Utöver det kan det finnas tillfällen då våra föreskrifter om arbetsanpassning kan bli aktuella. Det är då utbildningsanordnaren som måste bedöma vilken arbetsanpassning som är rimlig.", "Dessa föreskrifter gäller för arbetstagare, det vill säga när den är anställd. För nyanställda med behov av arbetsanpassning hjälper Arbetsförmedlingen ekonomiskt och med professionellt stöd för att arbetsanpassa arbetsplatsen upp till ett år efter att anställningen påbörjades. Diskrimineringslagen skyddar personer på arbetsmarknaden från diskriminering genom att arbetsgivare inte får låta bli att anställa en person som uppfyller kompetenskraven men har en funktionsnedsättning.", "Kraven på arbetsgivares ansvar att stödja en arbetstagare tillbaka efter sjukskrivning ändras inte. Föreskrifterna gör det tydligare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Försäkringskassan är den myndighet som har ansvar för att samordna rehabiliteringen, vilket regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap).", "När det gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift. Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren organisera arbetet genom att till exempel se över arbetsuppgifterna och om det behövs ge extra handling och stöd. Arbetsanpassning kan pågå både under en begränsad tid eller mera varaktigt.", "Att se över och revidera våra föreskrifter är något vi alltid arbetar med för att göra dem så tillgängliga och effektiva som möjligt. Föreskrifterna har gällt sedan 1994 och vi har förstått att arbetsgivare, fackförbund och myndigheter har upplevt dem som otydliga. Bland annat har man ansett, att det är otydligt vad rehabilitering innebär. Många vill ha mer konkreta anvisningar om vad som ingår i ansvaret.", "Vi har i föreskrifterna konkretiserat hur arbetsgivaren ska organisera arbetsanpassningsarbetet och praktiskt gå tillväga när någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. På arbetsplatser där detta redan fungerar, kommer de nya föreskrifterna förmodligen inte innebära några större förändringar. Exempel på förändringar som gjorts är att kraven på årlig uppföljning av verksamheten med arbetsanpassning tagits bort. Även kravet att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs, har tagits bort. Skälet till det är att ta hänsyn till mindre företag där arbetsanpassning inte så ofta är aktuellt. Att avsätta särskilda resurser för något som kanske bara sker någon gång under flera år är inte rimligt. Samtidigt är det så att i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivare som inte har egen kompetens för arbetet med arbetsanpassning, ska ta hjälp utifrån.", "Vad gäller det ansvaret är det inte någon förändring i föreskrifterna. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassningen. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel men det är inget som Arbetsmiljöverket kan föreskriva om. I den lagen finns det bland annat krav på att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation.", "Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen att reglera hur arbetsgivare ska hantera enskilda arbetstagare med missbruksproblem om konsekvenser av missbruket inte medför risker i arbetsmiljön. Dessa risker ska då fångas upp och åtgärdas i det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga arbetsmiljörisker. Vi lyfter inte alkohol- och drogmissbruk särskilt gentemot andra hälsoproblem. Som med alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av missbruket och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske. Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen för att reglera att arbetsgivaren ska ge särskilt stöd eller bidra till någon form av behandling, oavsett hälsoproblem. Det finns andra aktörer som ansvarar för detta (socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid till exempel missbruk av alkohol).", "Ja, och då ska de åtgärdas som alla arbetsmiljörisker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.", "Nej, samma skyldigheter att arbetsanpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön vid behov finns i de nya föreskrifterna." ]

[ "Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter ska arbetsgivaren utforma arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Det innebär att det generella arbetsmiljöarbetet ska fungera och vara på plats. Föreskrifterna om arbetsanpassning används när det inte räcker till för en enskild arbetstagare utan det behövs särskild anpassning av arbetsmiljön. Arbetsanpassning blir aktuellt då arbetsgivaren redan åtgärdat andra brister i arbetsmiljön. Det handlar om att säkerställa att den enskilde får den anpassning den har rätt till så den kan utföra sitt vanliga arbete trots sin nedsatta förmåga.", "Nej, att göra en tillgänglig arbetsplats för alla i arbetslivet, regleras redan i arbetsmiljölagen 2 kap 1 § och 3 kap 3 § och ska ske genom det generella arbetsmiljöarbetet.", "I arbetsmiljölagen är elever och studenter inkluderade. När det gäller elever finns mycket reglerat i skollagen om behov av särskilt stöd. När det gäller studenter finns högskoleförordningen. Utöver det kan det finnas tillfällen då våra föreskrifter om arbetsanpassning kan bli aktuella. Det är då utbildningsanordnaren som måste bedöma vilken arbetsanpassning som är rimlig.", "Dessa föreskrifter gäller för arbetstagare, det vill säga när den är anställd. För nyanställda med behov av arbetsanpassning hjälper Arbetsförmedlingen ekonomiskt och med professionellt stöd för att arbetsanpassa arbetsplatsen upp till ett år efter att anställningen påbörjades. Diskrimineringslagen skyddar personer på arbetsmarknaden från diskriminering genom att arbetsgivare inte får låta bli att anställa en person som uppfyller kompetenskraven men har en funktionsnedsättning.", "Kraven på arbetsgivares ansvar att stödja en arbetstagare tillbaka efter sjukskrivning ändras inte. Föreskrifterna gör det tydligare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Försäkringskassan är den myndighet som har ansvar för att samordna rehabiliteringen, vilket regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap).", "När det gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift. Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren organisera arbetet genom att till exempel se över arbetsuppgifterna och om det behövs ge extra handling och stöd. Arbetsanpassning kan pågå både under en begränsad tid eller mera varaktigt.", "Att se över och revidera våra föreskrifter är något vi alltid arbetar med för att göra dem så tillgängliga och effektiva som möjligt. Föreskrifterna har gällt sedan 1994 och vi har förstått att arbetsgivare, fackförbund och myndigheter har upplevt dem som otydliga. Bland annat har man ansett, att det är otydligt vad rehabilitering innebär. Många vill ha mer konkreta anvisningar om vad som ingår i ansvaret.", "Vi har i föreskrifterna konkretiserat hur arbetsgivaren ska organisera arbetsanpassningsarbetet och praktiskt gå tillväga när någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. På arbetsplatser där detta redan fungerar, kommer de nya föreskrifterna förmodligen inte innebära några större förändringar. Exempel på förändringar som gjorts är att kraven på årlig uppföljning av verksamheten med arbetsanpassning tagits bort. Även kravet att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs, har tagits bort. Skälet till det är att ta hänsyn till mindre företag där arbetsanpassning inte så ofta är aktuellt. Att avsätta särskilda resurser för något som kanske bara sker någon gång under flera år är inte rimligt. Samtidigt är det så att i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivare som inte har egen kompetens för arbetet med arbetsanpassning, ska ta hjälp utifrån.", "Vad gäller det ansvaret är det inte någon förändring i föreskrifterna. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassningen. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel men det är inget som Arbetsmiljöverket kan föreskriva om. I den lagen finns det bland annat krav på att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation.", "Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen att reglera hur arbetsgivare ska hantera enskilda arbetstagare med missbruksproblem om konsekvenser av missbruket inte medför risker i arbetsmiljön. Dessa risker ska då fångas upp och åtgärdas i det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga arbetsmiljörisker. Vi lyfter inte alkohol- och drogmissbruk särskilt gentemot andra hälsoproblem. Som med alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av missbruket och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske. Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen för att reglera att arbetsgivaren ska ge särskilt stöd eller bidra till någon form av behandling, oavsett hälsoproblem. Det finns andra aktörer som ansvarar för detta (socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid till exempel missbruk av alkohol).", "Ja, och då ska de åtgärdas som alla arbetsmiljörisker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.", "Nej, samma skyldigheter att arbetsanpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön vid behov finns i de nya föreskrifterna." ]

[ "Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter ska arbetsgivaren utforma arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Det innebär att det generella arbetsmiljöarbetet ska fungera och vara på plats. Föreskrifterna om arbetsanpassning används när det inte räcker till för en enskild arbetstagare utan det behövs särskild anpassning av arbetsmiljön. Arbetsanpassning blir aktuellt då arbetsgivaren redan åtgärdat andra brister i arbetsmiljön. Det handlar om att säkerställa att den enskilde får den anpassning den har rätt till så den kan utföra sitt vanliga arbete trots sin nedsatta förmåga.", "Nej, att göra en tillgänglig arbetsplats för alla i arbetslivet, regleras redan i arbetsmiljölagen 2 kap 1 § och 3 kap 3 § och ska ske genom det generella arbetsmiljöarbetet.", "I arbetsmiljölagen är elever och studenter inkluderade. När det gäller elever finns mycket reglerat i skollagen om behov av särskilt stöd. När det gäller studenter finns högskoleförordningen. Utöver det kan det finnas tillfällen då våra föreskrifter om arbetsanpassning kan bli aktuella. Det är då utbildningsanordnaren som måste bedöma vilken arbetsanpassning som är rimlig.", "Dessa föreskrifter gäller för arbetstagare, det vill säga när den är anställd. För nyanställda med behov av arbetsanpassning hjälper Arbetsförmedlingen ekonomiskt och med professionellt stöd för att arbetsanpassa arbetsplatsen upp till ett år efter att anställningen påbörjades. Diskrimineringslagen skyddar personer på arbetsmarknaden från diskriminering genom att arbetsgivare inte får låta bli att anställa en person som uppfyller kompetenskraven men har en funktionsnedsättning.", "Kraven på arbetsgivares ansvar att stödja en arbetstagare tillbaka efter sjukskrivning ändras inte. Föreskrifterna gör det tydligare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Försäkringskassan är den myndighet som har ansvar för att samordna rehabiliteringen, vilket regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap).", "När det gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift. Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren organisera arbetet genom att till exempel se över arbetsuppgifterna och om det behövs ge extra handling och stöd. Arbetsanpassning kan pågå både under en begränsad tid eller mera varaktigt.", "Att se över och revidera våra föreskrifter är något vi alltid arbetar med för att göra dem så tillgängliga och effektiva som möjligt. Föreskrifterna har gällt sedan 1994 och vi har förstått att arbetsgivare, fackförbund och myndigheter har upplevt dem som otydliga. Bland annat har man ansett, att det är otydligt vad rehabilitering innebär. Många vill ha mer konkreta anvisningar om vad som ingår i ansvaret.", "Vi har i föreskrifterna konkretiserat hur arbetsgivaren ska organisera arbetsanpassningsarbetet och praktiskt gå tillväga när någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. På arbetsplatser där detta redan fungerar, kommer de nya föreskrifterna förmodligen inte innebära några större förändringar. Exempel på förändringar som gjorts är att kraven på årlig uppföljning av verksamheten med arbetsanpassning tagits bort. Även kravet att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs, har tagits bort. Skälet till det är att ta hänsyn till mindre företag där arbetsanpassning inte så ofta är aktuellt. Att avsätta särskilda resurser för något som kanske bara sker någon gång under flera år är inte rimligt. Samtidigt är det så att i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivare som inte har egen kompetens för arbetet med arbetsanpassning, ska ta hjälp utifrån.", "Vad gäller det ansvaret är det inte någon förändring i föreskrifterna. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassningen. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel men det är inget som Arbetsmiljöverket kan föreskriva om. I den lagen finns det bland annat krav på att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation.", "Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen att reglera hur arbetsgivare ska hantera enskilda arbetstagare med missbruksproblem om konsekvenser av missbruket inte medför risker i arbetsmiljön. Dessa risker ska då fångas upp och åtgärdas i det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga arbetsmiljörisker. Vi lyfter inte alkohol- och drogmissbruk särskilt gentemot andra hälsoproblem. Som med alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av missbruket och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske. Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen för att reglera att arbetsgivaren ska ge särskilt stöd eller bidra till någon form av behandling, oavsett hälsoproblem. Det finns andra aktörer som ansvarar för detta (socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid till exempel missbruk av alkohol).", "Ja, och då ska de åtgärdas som alla arbetsmiljörisker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.", "Nej, samma skyldigheter att arbetsanpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön vid behov finns i de nya föreskrifterna." ]

[ "Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter ska arbetsgivaren utforma arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Det innebär att det generella arbetsmiljöarbetet ska fungera och vara på plats. Föreskrifterna om arbetsanpassning används när det inte räcker till för en enskild arbetstagare utan det behövs särskild anpassning av arbetsmiljön. Arbetsanpassning blir aktuellt då arbetsgivaren redan åtgärdat andra brister i arbetsmiljön. Det handlar om att säkerställa att den enskilde får den anpassning den har rätt till så den kan utföra sitt vanliga arbete trots sin nedsatta förmåga.", "Nej, att göra en tillgänglig arbetsplats för alla i arbetslivet, regleras redan i arbetsmiljölagen 2 kap 1 § och 3 kap 3 § och ska ske genom det generella arbetsmiljöarbetet.", "I arbetsmiljölagen är elever och studenter inkluderade. När det gäller elever finns mycket reglerat i skollagen om behov av särskilt stöd. När det gäller studenter finns högskoleförordningen. Utöver det kan det finnas tillfällen då våra föreskrifter om arbetsanpassning kan bli aktuella. Det är då utbildningsanordnaren som måste bedöma vilken arbetsanpassning som är rimlig.", "Dessa föreskrifter gäller för arbetstagare, det vill säga när den är anställd. För nyanställda med behov av arbetsanpassning hjälper Arbetsförmedlingen ekonomiskt och med professionellt stöd för att arbetsanpassa arbetsplatsen upp till ett år efter att anställningen påbörjades. Diskrimineringslagen skyddar personer på arbetsmarknaden från diskriminering genom att arbetsgivare inte får låta bli att anställa en person som uppfyller kompetenskraven men har en funktionsnedsättning.", "Kraven på arbetsgivares ansvar att stödja en arbetstagare tillbaka efter sjukskrivning ändras inte. Föreskrifterna gör det tydligare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Försäkringskassan är den myndighet som har ansvar för att samordna rehabiliteringen, vilket regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap).", "När det gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift. Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren organisera arbetet genom att till exempel se över arbetsuppgifterna och om det behövs ge extra handling och stöd. Arbetsanpassning kan pågå både under en begränsad tid eller mera varaktigt.", "Att se över och revidera våra föreskrifter är något vi alltid arbetar med för att göra dem så tillgängliga och effektiva som möjligt. Föreskrifterna har gällt sedan 1994 och vi har förstått att arbetsgivare, fackförbund och myndigheter har upplevt dem som otydliga. Bland annat har man ansett, att det är otydligt vad rehabilitering innebär. Många vill ha mer konkreta anvisningar om vad som ingår i ansvaret.", "Vi har i föreskrifterna konkretiserat hur arbetsgivaren ska organisera arbetsanpassningsarbetet och praktiskt gå tillväga när någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. På arbetsplatser där detta redan fungerar, kommer de nya föreskrifterna förmodligen inte innebära några större förändringar. Exempel på förändringar som gjorts är att kraven på årlig uppföljning av verksamheten med arbetsanpassning tagits bort. Även kravet att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs, har tagits bort. Skälet till det är att ta hänsyn till mindre företag där arbetsanpassning inte så ofta är aktuellt. Att avsätta särskilda resurser för något som kanske bara sker någon gång under flera år är inte rimligt. Samtidigt är det så att i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivare som inte har egen kompetens för arbetet med arbetsanpassning, ska ta hjälp utifrån.", "Vad gäller det ansvaret är det inte någon förändring i föreskrifterna. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassningen. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel men det är inget som Arbetsmiljöverket kan föreskriva om. I den lagen finns det bland annat krav på att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation.", "Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen att reglera hur arbetsgivare ska hantera enskilda arbetstagare med missbruksproblem om konsekvenser av missbruket inte medför risker i arbetsmiljön. Dessa risker ska då fångas upp och åtgärdas i det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga arbetsmiljörisker. Vi lyfter inte alkohol- och drogmissbruk särskilt gentemot andra hälsoproblem. Som med alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av missbruket och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske. Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen för att reglera att arbetsgivaren ska ge särskilt stöd eller bidra till någon form av behandling, oavsett hälsoproblem. Det finns andra aktörer som ansvarar för detta (socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid till exempel missbruk av alkohol).", "Ja, och då ska de åtgärdas som alla arbetsmiljörisker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.", "Nej, samma skyldigheter att arbetsanpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön vid behov finns i de nya föreskrifterna." ]

[ "Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter ska arbetsgivaren utforma arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Det innebär att det generella arbetsmiljöarbetet ska fungera och vara på plats. Föreskrifterna om arbetsanpassning används när det inte räcker till för en enskild arbetstagare utan det behövs särskild anpassning av arbetsmiljön. Arbetsanpassning blir aktuellt då arbetsgivaren redan åtgärdat andra brister i arbetsmiljön. Det handlar om att säkerställa att den enskilde får den anpassning den har rätt till så den kan utföra sitt vanliga arbete trots sin nedsatta förmåga.", "Nej, att göra en tillgänglig arbetsplats för alla i arbetslivet, regleras redan i arbetsmiljölagen 2 kap 1 § och 3 kap 3 § och ska ske genom det generella arbetsmiljöarbetet.", "I arbetsmiljölagen är elever och studenter inkluderade. När det gäller elever finns mycket reglerat i skollagen om behov av särskilt stöd. När det gäller studenter finns högskoleförordningen. Utöver det kan det finnas tillfällen då våra föreskrifter om arbetsanpassning kan bli aktuella. Det är då utbildningsanordnaren som måste bedöma vilken arbetsanpassning som är rimlig.", "Dessa föreskrifter gäller för arbetstagare, det vill säga när den är anställd. För nyanställda med behov av arbetsanpassning hjälper Arbetsförmedlingen ekonomiskt och med professionellt stöd för att arbetsanpassa arbetsplatsen upp till ett år efter att anställningen påbörjades. Diskrimineringslagen skyddar personer på arbetsmarknaden från diskriminering genom att arbetsgivare inte får låta bli att anställa en person som uppfyller kompetenskraven men har en funktionsnedsättning.", "Kraven på arbetsgivares ansvar att stödja en arbetstagare tillbaka efter sjukskrivning ändras inte. Föreskrifterna gör det tydligare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Försäkringskassan är den myndighet som har ansvar för att samordna rehabiliteringen, vilket regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap).", "När det gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift. Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren organisera arbetet genom att till exempel se över arbetsuppgifterna och om det behövs ge extra handling och stöd. Arbetsanpassning kan pågå både under en begränsad tid eller mera varaktigt.", "Att se över och revidera våra föreskrifter är något vi alltid arbetar med för att göra dem så tillgängliga och effektiva som möjligt. Föreskrifterna har gällt sedan 1994 och vi har förstått att arbetsgivare, fackförbund och myndigheter har upplevt dem som otydliga. Bland annat har man ansett, att det är otydligt vad rehabilitering innebär. Många vill ha mer konkreta anvisningar om vad som ingår i ansvaret.", "Vi har i föreskrifterna konkretiserat hur arbetsgivaren ska organisera arbetsanpassningsarbetet och praktiskt gå tillväga när någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. På arbetsplatser där detta redan fungerar, kommer de nya föreskrifterna förmodligen inte innebära några större förändringar. Exempel på förändringar som gjorts är att kraven på årlig uppföljning av verksamheten med arbetsanpassning tagits bort. Även kravet att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs, har tagits bort. Skälet till det är att ta hänsyn till mindre företag där arbetsanpassning inte så ofta är aktuellt. Att avsätta särskilda resurser för något som kanske bara sker någon gång under flera år är inte rimligt. Samtidigt är det så att i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivare som inte har egen kompetens för arbetet med arbetsanpassning, ska ta hjälp utifrån.", "Vad gäller det ansvaret är det inte någon förändring i föreskrifterna. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassningen. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel men det är inget som Arbetsmiljöverket kan föreskriva om. I den lagen finns det bland annat krav på att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation.", "Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen att reglera hur arbetsgivare ska hantera enskilda arbetstagare med missbruksproblem om konsekvenser av missbruket inte medför risker i arbetsmiljön. Dessa risker ska då fångas upp och åtgärdas i det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga arbetsmiljörisker. Vi lyfter inte alkohol- och drogmissbruk särskilt gentemot andra hälsoproblem. Som med alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av missbruket och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske. Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen för att reglera att arbetsgivaren ska ge särskilt stöd eller bidra till någon form av behandling, oavsett hälsoproblem. Det finns andra aktörer som ansvarar för detta (socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid till exempel missbruk av alkohol).", "Ja, och då ska de åtgärdas som alla arbetsmiljörisker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.", "Nej, samma skyldigheter att arbetsanpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön vid behov finns i de nya föreskrifterna." ]

[ "Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter ska arbetsgivaren utforma arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Det innebär att det generella arbetsmiljöarbetet ska fungera och vara på plats. Föreskrifterna om arbetsanpassning används när det inte räcker till för en enskild arbetstagare utan det behövs särskild anpassning av arbetsmiljön. Arbetsanpassning blir aktuellt då arbetsgivaren redan åtgärdat andra brister i arbetsmiljön. Det handlar om att säkerställa att den enskilde får den anpassning den har rätt till så den kan utföra sitt vanliga arbete trots sin nedsatta förmåga.", "Nej, att göra en tillgänglig arbetsplats för alla i arbetslivet, regleras redan i arbetsmiljölagen 2 kap 1 § och 3 kap 3 § och ska ske genom det generella arbetsmiljöarbetet.", "I arbetsmiljölagen är elever och studenter inkluderade. När det gäller elever finns mycket reglerat i skollagen om behov av särskilt stöd. När det gäller studenter finns högskoleförordningen. Utöver det kan det finnas tillfällen då våra föreskrifter om arbetsanpassning kan bli aktuella. Det är då utbildningsanordnaren som måste bedöma vilken arbetsanpassning som är rimlig.", "Dessa föreskrifter gäller för arbetstagare, det vill säga när den är anställd. För nyanställda med behov av arbetsanpassning hjälper Arbetsförmedlingen ekonomiskt och med professionellt stöd för att arbetsanpassa arbetsplatsen upp till ett år efter att anställningen påbörjades. Diskrimineringslagen skyddar personer på arbetsmarknaden från diskriminering genom att arbetsgivare inte får låta bli att anställa en person som uppfyller kompetenskraven men har en funktionsnedsättning.", "Kraven på arbetsgivares ansvar att stödja en arbetstagare tillbaka efter sjukskrivning ändras inte. Föreskrifterna gör det tydligare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Försäkringskassan är den myndighet som har ansvar för att samordna rehabiliteringen, vilket regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap).", "När det gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift. Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren organisera arbetet genom att till exempel se över arbetsuppgifterna och om det behövs ge extra handling och stöd. Arbetsanpassning kan pågå både under en begränsad tid eller mera varaktigt.", "Att se över och revidera våra föreskrifter är något vi alltid arbetar med för att göra dem så tillgängliga och effektiva som möjligt. Föreskrifterna har gällt sedan 1994 och vi har förstått att arbetsgivare, fackförbund och myndigheter har upplevt dem som otydliga. Bland annat har man ansett, att det är otydligt vad rehabilitering innebär. Många vill ha mer konkreta anvisningar om vad som ingår i ansvaret.", "Vi har i föreskrifterna konkretiserat hur arbetsgivaren ska organisera arbetsanpassningsarbetet och praktiskt gå tillväga när någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. På arbetsplatser där detta redan fungerar, kommer de nya föreskrifterna förmodligen inte innebära några större förändringar. Exempel på förändringar som gjorts är att kraven på årlig uppföljning av verksamheten med arbetsanpassning tagits bort. Även kravet att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs, har tagits bort. Skälet till det är att ta hänsyn till mindre företag där arbetsanpassning inte så ofta är aktuellt. Att avsätta särskilda resurser för något som kanske bara sker någon gång under flera år är inte rimligt. Samtidigt är det så att i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivare som inte har egen kompetens för arbetet med arbetsanpassning, ska ta hjälp utifrån.", "Vad gäller det ansvaret är det inte någon förändring i föreskrifterna. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassningen. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel men det är inget som Arbetsmiljöverket kan föreskriva om. I den lagen finns det bland annat krav på att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation.", "Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen att reglera hur arbetsgivare ska hantera enskilda arbetstagare med missbruksproblem om konsekvenser av missbruket inte medför risker i arbetsmiljön. Dessa risker ska då fångas upp och åtgärdas i det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga arbetsmiljörisker. Vi lyfter inte alkohol- och drogmissbruk särskilt gentemot andra hälsoproblem. Som med alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av missbruket och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske. Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen för att reglera att arbetsgivaren ska ge särskilt stöd eller bidra till någon form av behandling, oavsett hälsoproblem. Det finns andra aktörer som ansvarar för detta (socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid till exempel missbruk av alkohol).", "Ja, och då ska de åtgärdas som alla arbetsmiljörisker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.", "Nej, samma skyldigheter att arbetsanpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön vid behov finns i de nya föreskrifterna." ]

[ "Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter ska arbetsgivaren utforma arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Det innebär att det generella arbetsmiljöarbetet ska fungera och vara på plats. Föreskrifterna om arbetsanpassning används när det inte räcker till för en enskild arbetstagare utan det behövs särskild anpassning av arbetsmiljön. Arbetsanpassning blir aktuellt då arbetsgivaren redan åtgärdat andra brister i arbetsmiljön. Det handlar om att säkerställa att den enskilde får den anpassning den har rätt till så den kan utföra sitt vanliga arbete trots sin nedsatta förmåga.", "Nej, att göra en tillgänglig arbetsplats för alla i arbetslivet, regleras redan i arbetsmiljölagen 2 kap 1 § och 3 kap 3 § och ska ske genom det generella arbetsmiljöarbetet.", "I arbetsmiljölagen är elever och studenter inkluderade. När det gäller elever finns mycket reglerat i skollagen om behov av särskilt stöd. När det gäller studenter finns högskoleförordningen. Utöver det kan det finnas tillfällen då våra föreskrifter om arbetsanpassning kan bli aktuella. Det är då utbildningsanordnaren som måste bedöma vilken arbetsanpassning som är rimlig.", "Dessa föreskrifter gäller för arbetstagare, det vill säga när den är anställd. För nyanställda med behov av arbetsanpassning hjälper Arbetsförmedlingen ekonomiskt och med professionellt stöd för att arbetsanpassa arbetsplatsen upp till ett år efter att anställningen påbörjades. Diskrimineringslagen skyddar personer på arbetsmarknaden från diskriminering genom att arbetsgivare inte får låta bli att anställa en person som uppfyller kompetenskraven men har en funktionsnedsättning.", "Kraven på arbetsgivares ansvar att stödja en arbetstagare tillbaka efter sjukskrivning ändras inte. Föreskrifterna gör det tydligare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Försäkringskassan är den myndighet som har ansvar för att samordna rehabiliteringen, vilket regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap).", "När det gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift. Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren organisera arbetet genom att till exempel se över arbetsuppgifterna och om det behövs ge extra handling och stöd. Arbetsanpassning kan pågå både under en begränsad tid eller mera varaktigt.", "Att se över och revidera våra föreskrifter är något vi alltid arbetar med för att göra dem så tillgängliga och effektiva som möjligt. Föreskrifterna har gällt sedan 1994 och vi har förstått att arbetsgivare, fackförbund och myndigheter har upplevt dem som otydliga. Bland annat har man ansett, att det är otydligt vad rehabilitering innebär. Många vill ha mer konkreta anvisningar om vad som ingår i ansvaret.", "Vi har i föreskrifterna konkretiserat hur arbetsgivaren ska organisera arbetsanpassningsarbetet och praktiskt gå tillväga när någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. På arbetsplatser där detta redan fungerar, kommer de nya föreskrifterna förmodligen inte innebära några större förändringar. Exempel på förändringar som gjorts är att kraven på årlig uppföljning av verksamheten med arbetsanpassning tagits bort. Även kravet att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs, har tagits bort. Skälet till det är att ta hänsyn till mindre företag där arbetsanpassning inte så ofta är aktuellt. Att avsätta särskilda resurser för något som kanske bara sker någon gång under flera år är inte rimligt. Samtidigt är det så att i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivare som inte har egen kompetens för arbetet med arbetsanpassning, ska ta hjälp utifrån.", "Vad gäller det ansvaret är det inte någon förändring i föreskrifterna. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassningen. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel men det är inget som Arbetsmiljöverket kan föreskriva om. I den lagen finns det bland annat krav på att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation.", "Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen att reglera hur arbetsgivare ska hantera enskilda arbetstagare med missbruksproblem om konsekvenser av missbruket inte medför risker i arbetsmiljön. Dessa risker ska då fångas upp och åtgärdas i det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga arbetsmiljörisker. Vi lyfter inte alkohol- och drogmissbruk särskilt gentemot andra hälsoproblem. Som med alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av missbruket och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske. Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen för att reglera att arbetsgivaren ska ge särskilt stöd eller bidra till någon form av behandling, oavsett hälsoproblem. Det finns andra aktörer som ansvarar för detta (socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid till exempel missbruk av alkohol).", "Ja, och då ska de åtgärdas som alla arbetsmiljörisker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.", "Nej, samma skyldigheter att arbetsanpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön vid behov finns i de nya föreskrifterna." ]

[ "Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter ska arbetsgivaren utforma arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Det innebär att det generella arbetsmiljöarbetet ska fungera och vara på plats. Föreskrifterna om arbetsanpassning används när det inte räcker till för en enskild arbetstagare utan det behövs särskild anpassning av arbetsmiljön. Arbetsanpassning blir aktuellt då arbetsgivaren redan åtgärdat andra brister i arbetsmiljön. Det handlar om att säkerställa att den enskilde får den anpassning den har rätt till så den kan utföra sitt vanliga arbete trots sin nedsatta förmåga.", "Nej, att göra en tillgänglig arbetsplats för alla i arbetslivet, regleras redan i arbetsmiljölagen 2 kap 1 § och 3 kap 3 § och ska ske genom det generella arbetsmiljöarbetet.", "I arbetsmiljölagen är elever och studenter inkluderade. När det gäller elever finns mycket reglerat i skollagen om behov av särskilt stöd. När det gäller studenter finns högskoleförordningen. Utöver det kan det finnas tillfällen då våra föreskrifter om arbetsanpassning kan bli aktuella. Det är då utbildningsanordnaren som måste bedöma vilken arbetsanpassning som är rimlig.", "Dessa föreskrifter gäller för arbetstagare, det vill säga när den är anställd. För nyanställda med behov av arbetsanpassning hjälper Arbetsförmedlingen ekonomiskt och med professionellt stöd för att arbetsanpassa arbetsplatsen upp till ett år efter att anställningen påbörjades. Diskrimineringslagen skyddar personer på arbetsmarknaden från diskriminering genom att arbetsgivare inte får låta bli att anställa en person som uppfyller kompetenskraven men har en funktionsnedsättning.", "Kraven på arbetsgivares ansvar att stödja en arbetstagare tillbaka efter sjukskrivning ändras inte. Föreskrifterna gör det tydligare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Försäkringskassan är den myndighet som har ansvar för att samordna rehabiliteringen, vilket regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap).", "När det gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift. Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren organisera arbetet genom att till exempel se över arbetsuppgifterna och om det behövs ge extra handling och stöd. Arbetsanpassning kan pågå både under en begränsad tid eller mera varaktigt.", "Att se över och revidera våra föreskrifter är något vi alltid arbetar med för att göra dem så tillgängliga och effektiva som möjligt. Föreskrifterna har gällt sedan 1994 och vi har förstått att arbetsgivare, fackförbund och myndigheter har upplevt dem som otydliga. Bland annat har man ansett, att det är otydligt vad rehabilitering innebär. Många vill ha mer konkreta anvisningar om vad som ingår i ansvaret.", "Vi har i föreskrifterna konkretiserat hur arbetsgivaren ska organisera arbetsanpassningsarbetet och praktiskt gå tillväga när någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. På arbetsplatser där detta redan fungerar, kommer de nya föreskrifterna förmodligen inte innebära några större förändringar. Exempel på förändringar som gjorts är att kraven på årlig uppföljning av verksamheten med arbetsanpassning tagits bort. Även kravet att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs, har tagits bort. Skälet till det är att ta hänsyn till mindre företag där arbetsanpassning inte så ofta är aktuellt. Att avsätta särskilda resurser för något som kanske bara sker någon gång under flera år är inte rimligt. Samtidigt är det så att i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivare som inte har egen kompetens för arbetet med arbetsanpassning, ska ta hjälp utifrån.", "Vad gäller det ansvaret är det inte någon förändring i föreskrifterna. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassningen. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel men det är inget som Arbetsmiljöverket kan föreskriva om. I den lagen finns det bland annat krav på att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation.", "Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen att reglera hur arbetsgivare ska hantera enskilda arbetstagare med missbruksproblem om konsekvenser av missbruket inte medför risker i arbetsmiljön. Dessa risker ska då fångas upp och åtgärdas i det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga arbetsmiljörisker. Vi lyfter inte alkohol- och drogmissbruk särskilt gentemot andra hälsoproblem. Som med alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av missbruket och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske. Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen för att reglera att arbetsgivaren ska ge särskilt stöd eller bidra till någon form av behandling, oavsett hälsoproblem. Det finns andra aktörer som ansvarar för detta (socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid till exempel missbruk av alkohol).", "Ja, och då ska de åtgärdas som alla arbetsmiljörisker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.", "Nej, samma skyldigheter att arbetsanpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön vid behov finns i de nya föreskrifterna." ]

[ "Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter ska arbetsgivaren utforma arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Det innebär att det generella arbetsmiljöarbetet ska fungera och vara på plats. Föreskrifterna om arbetsanpassning används när det inte räcker till för en enskild arbetstagare utan det behövs särskild anpassning av arbetsmiljön. Arbetsanpassning blir aktuellt då arbetsgivaren redan åtgärdat andra brister i arbetsmiljön. Det handlar om att säkerställa att den enskilde får den anpassning den har rätt till så den kan utföra sitt vanliga arbete trots sin nedsatta förmåga.", "Nej, att göra en tillgänglig arbetsplats för alla i arbetslivet, regleras redan i arbetsmiljölagen 2 kap 1 § och 3 kap 3 § och ska ske genom det generella arbetsmiljöarbetet.", "I arbetsmiljölagen är elever och studenter inkluderade. När det gäller elever finns mycket reglerat i skollagen om behov av särskilt stöd. När det gäller studenter finns högskoleförordningen. Utöver det kan det finnas tillfällen då våra föreskrifter om arbetsanpassning kan bli aktuella. Det är då utbildningsanordnaren som måste bedöma vilken arbetsanpassning som är rimlig.", "Dessa föreskrifter gäller för arbetstagare, det vill säga när den är anställd. För nyanställda med behov av arbetsanpassning hjälper Arbetsförmedlingen ekonomiskt och med professionellt stöd för att arbetsanpassa arbetsplatsen upp till ett år efter att anställningen påbörjades. Diskrimineringslagen skyddar personer på arbetsmarknaden från diskriminering genom att arbetsgivare inte får låta bli att anställa en person som uppfyller kompetenskraven men har en funktionsnedsättning.", "Kraven på arbetsgivares ansvar att stödja en arbetstagare tillbaka efter sjukskrivning ändras inte. Föreskrifterna gör det tydligare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Försäkringskassan är den myndighet som har ansvar för att samordna rehabiliteringen, vilket regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap).", "När det gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift. Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren organisera arbetet genom att till exempel se över arbetsuppgifterna och om det behövs ge extra handling och stöd. Arbetsanpassning kan pågå både under en begränsad tid eller mera varaktigt.", "Att se över och revidera våra föreskrifter är något vi alltid arbetar med för att göra dem så tillgängliga och effektiva som möjligt. Föreskrifterna har gällt sedan 1994 och vi har förstått att arbetsgivare, fackförbund och myndigheter har upplevt dem som otydliga. Bland annat har man ansett, att det är otydligt vad rehabilitering innebär. Många vill ha mer konkreta anvisningar om vad som ingår i ansvaret.", "Vi har i föreskrifterna konkretiserat hur arbetsgivaren ska organisera arbetsanpassningsarbetet och praktiskt gå tillväga när någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. På arbetsplatser där detta redan fungerar, kommer de nya föreskrifterna förmodligen inte innebära några större förändringar. Exempel på förändringar som gjorts är att kraven på årlig uppföljning av verksamheten med arbetsanpassning tagits bort. Även kravet att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs, har tagits bort. Skälet till det är att ta hänsyn till mindre företag där arbetsanpassning inte så ofta är aktuellt. Att avsätta särskilda resurser för något som kanske bara sker någon gång under flera år är inte rimligt. Samtidigt är det så att i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivare som inte har egen kompetens för arbetet med arbetsanpassning, ska ta hjälp utifrån.", "Vad gäller det ansvaret är det inte någon förändring i föreskrifterna. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassningen. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel men det är inget som Arbetsmiljöverket kan föreskriva om. I den lagen finns det bland annat krav på att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation.", "Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen att reglera hur arbetsgivare ska hantera enskilda arbetstagare med missbruksproblem om konsekvenser av missbruket inte medför risker i arbetsmiljön. Dessa risker ska då fångas upp och åtgärdas i det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga arbetsmiljörisker. Vi lyfter inte alkohol- och drogmissbruk särskilt gentemot andra hälsoproblem. Som med alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av missbruket och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske. Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen för att reglera att arbetsgivaren ska ge särskilt stöd eller bidra till någon form av behandling, oavsett hälsoproblem. Det finns andra aktörer som ansvarar för detta (socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid till exempel missbruk av alkohol).", "Ja, och då ska de åtgärdas som alla arbetsmiljörisker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.", "Nej, samma skyldigheter att arbetsanpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön vid behov finns i de nya föreskrifterna." ]

[ "Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets övriga föreskrifter ska arbetsgivaren utforma arbetsmiljön efter arbetstagarnas olika förutsättningar. Det innebär att det generella arbetsmiljöarbetet ska fungera och vara på plats. Föreskrifterna om arbetsanpassning används när det inte räcker till för en enskild arbetstagare utan det behövs särskild anpassning av arbetsmiljön. Arbetsanpassning blir aktuellt då arbetsgivaren redan åtgärdat andra brister i arbetsmiljön. Det handlar om att säkerställa att den enskilde får den anpassning den har rätt till så den kan utföra sitt vanliga arbete trots sin nedsatta förmåga.", "Nej, att göra en tillgänglig arbetsplats för alla i arbetslivet, regleras redan i arbetsmiljölagen 2 kap 1 § och 3 kap 3 § och ska ske genom det generella arbetsmiljöarbetet.", "I arbetsmiljölagen är elever och studenter inkluderade. När det gäller elever finns mycket reglerat i skollagen om behov av särskilt stöd. När det gäller studenter finns högskoleförordningen. Utöver det kan det finnas tillfällen då våra föreskrifter om arbetsanpassning kan bli aktuella. Det är då utbildningsanordnaren som måste bedöma vilken arbetsanpassning som är rimlig.", "Dessa föreskrifter gäller för arbetstagare, det vill säga när den är anställd. För nyanställda med behov av arbetsanpassning hjälper Arbetsförmedlingen ekonomiskt och med professionellt stöd för att arbetsanpassa arbetsplatsen upp till ett år efter att anställningen påbörjades. Diskrimineringslagen skyddar personer på arbetsmarknaden från diskriminering genom att arbetsgivare inte får låta bli att anställa en person som uppfyller kompetenskraven men har en funktionsnedsättning.", "Kraven på arbetsgivares ansvar att stödja en arbetstagare tillbaka efter sjukskrivning ändras inte. Föreskrifterna gör det tydligare att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren ska anpassa arbetsmiljön och på så vis bidra till arbetstagarens återgång till arbete. Försäkringskassan är den myndighet som har ansvar för att samordna rehabiliteringen, vilket regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap).", "När det gäller det den fysiska arbetsmiljön kan det handla om att skaffa tekniska hjälpmedel eller undanröja fysiska hinder för att utföra en arbetsuppgift. Gäller det den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön kan arbetsgivaren organisera arbetet genom att till exempel se över arbetsuppgifterna och om det behövs ge extra handling och stöd. Arbetsanpassning kan pågå både under en begränsad tid eller mera varaktigt.", "Att se över och revidera våra föreskrifter är något vi alltid arbetar med för att göra dem så tillgängliga och effektiva som möjligt. Föreskrifterna har gällt sedan 1994 och vi har förstått att arbetsgivare, fackförbund och myndigheter har upplevt dem som otydliga. Bland annat har man ansett, att det är otydligt vad rehabilitering innebär. Många vill ha mer konkreta anvisningar om vad som ingår i ansvaret.", "Vi har i föreskrifterna konkretiserat hur arbetsgivaren ska organisera arbetsanpassningsarbetet och praktiskt gå tillväga när någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. På arbetsplatser där detta redan fungerar, kommer de nya föreskrifterna förmodligen inte innebära några större förändringar. Exempel på förändringar som gjorts är att kraven på årlig uppföljning av verksamheten med arbetsanpassning tagits bort. Även kravet att de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering ska ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs, har tagits bort. Skälet till det är att ta hänsyn till mindre företag där arbetsanpassning inte så ofta är aktuellt. Att avsätta särskilda resurser för något som kanske bara sker någon gång under flera år är inte rimligt. Samtidigt är det så att i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att arbetsgivare som inte har egen kompetens för arbetet med arbetsanpassning, ska ta hjälp utifrån.", "Vad gäller det ansvaret är det inte någon förändring i föreskrifterna. Arbetsanpassning är en viktig del av rehabiliteringen och föreskrifterna konkretiserar arbetsgivarens skyldigheter vid tillvägagångssättet av arbetsanpassningen. Övriga regler om rehabilitering finns i Socialförsäkringsbalkens 30 kapitel men det är inget som Arbetsmiljöverket kan föreskriva om. I den lagen finns det bland annat krav på att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetstagarens arbetssituation.", "Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen att reglera hur arbetsgivare ska hantera enskilda arbetstagare med missbruksproblem om konsekvenser av missbruket inte medför risker i arbetsmiljön. Dessa risker ska då fångas upp och åtgärdas i det systematiska arbetsmiljöarbetet som övriga arbetsmiljörisker. Vi lyfter inte alkohol- och drogmissbruk särskilt gentemot andra hälsoproblem. Som med alla typer av hälsoproblem ska, i samband med behandling av missbruket och relaterade medicinska problem, arbetsanpassning ske. Det finns inte stöd i arbetsmiljölagen för att reglera att arbetsgivaren ska ge särskilt stöd eller bidra till någon form av behandling, oavsett hälsoproblem. Det finns andra aktörer som ansvarar för detta (socialtjänsten och hälso- och sjukvården vid till exempel missbruk av alkohol).", "Ja, och då ska de åtgärdas som alla arbetsmiljörisker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet.", "Nej, samma skyldigheter att arbetsanpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön vid behov finns i de nya föreskrifterna." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]

[ "På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. ", "Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.", "Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.", "I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. ", "Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.", "Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.", "Ja, det kommer att finnas tryckta versioner av de nya föreskrifterna.", "Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi tar fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.", "Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner. Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner.", "Det fanns ett dokument i remissen 2020 som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.", "För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven. För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.", "De roller som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen följs, ansvarssubjekten, ändras inte i och med den nya regelstrukturen. Vi bedömer inte att det kommer att läggas till fler juridiska roller oavsett vilka remissvar som kommer in, eftersom det kan ändra kravnivån.", "Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är bland annat byggherre, projektör, distributör och tillverkare. Det finns drygt 25 olika ansvarssubjekt.", "Vi skickade remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på: [email protected]. Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.", "De nya föreskrifterna ska börja gälla september 2024 enligt nuvarande plan. De nya föreskrifterna planeras att börja gälla cirka ett år efter det att föreskrifterna har beslutats. Enligt nuvarande plan kommer generaldirektören att fatta beslut i maj 2023.", "Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna. Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till. På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.", "Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.", "Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad. Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör.", "Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.", "Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.", "Tanken med att också ha regler för tillverkare i den nya strukturen är att ha alla arbetsmiljöregler samlade på ett ställe för att ge en överblick över vilka regler som finns. En annan aspekt är att till exempel många tillverkare även kan ha rollen arbetsgivare, och i vissa situationer kan en arbetsgivare även bli tillverkare och få ett helt annat ansvar. Det samma gäller de olika byggaktörerna, där verksamheten i vissa fall jämställs med att vara arbetsgivare. Det är därför befogat att visa de olika rollerna bredvid varandra för att se vart de skiljer sig åt, men även när de överlappar varandra.", "Frågan om kompensation till företag är en förhandlingsfråga som Arbetsmiljöverket inte råder över.", "Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.", "Vi har varit mycket restriktiva med att göra ändringar, inklusive språkliga ändringar, i föreskrifter som baseras på direktiv. Någon överimplementering med anledning av den nya regelstrukturen bör därför inte förekomma. ", "Utgångspunkten är att de är samlade och grupperade på samma sätt som idag. Exempel på det är produktreglerna i häfte 1.4-1.8. Men det kan även vara så att de delats upp utifrån målen för den nya regelstrukturen, som bland annat är att reglerna sorterats mer utifrån den roll man har i arbetsmiljöarbetet. Ett exempel på det är byggreglerna.", "Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av. Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.", "Nej, generellt redovisades det inte i remissen 2020 eftersom det inte gjordes någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.", "Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i det nya förslaget är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk. Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter. Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter.", "Syftet med Arbetsmiljöverkets förslag på nya föreskrifter är i första hand att samla föreskrifterna i en ny tydligare struktur. Vi har även arbetat med att göra texterna mer tillgängliga och bearbetat dem språkligt. En övergripande konsekvensutredning har därför gjorts för att beskriva vilka administrativa kostnader denna förändring kan få för företag. Denna övergripande konsekvensutredning gäller alltså för samtliga föreskriftshäften. I de fall där texterna dessutom ändrats så att även kravnivån förändrats har vi gjort en specifik konsekvensbedömning för just det häftet." ]